johanssoninjo

Råkar klicka upp friidrott.se nu på morgonen. Ingår inte rutinmässigt i mitt klickande men då och då händer det när inte DN ledare och debatt engagerar mig tillräckligt. Att jag vill informera mig om friidrott då och då beror på mitt förflutna som engagerad och även aktiv i friidrotten. Nu läser jag att före detta förbundskaptenen Thomas Engdahl har fått jobb som sportchef hos SOK. Han skall ansvara för ett antal sommaridrotter inför OS i London. Så här säger SOKs ordförande Stefan Lindeberg. "Vi måste förstärka och höja kvaliteten på vårt arbete gentemot förbunden, de aktiva i våra program och tränarna och Thomas passar perfekt in i den rollen, säger SOK:s ordförande Stefan Lindeberg". Riksidrottsförbundet har gjort något uttalande i samma riktning för att prestera bättre på OS måste organisationen förstärkas. Så här säger Thomas själv: Nu ser Thomas fram mot en ännu närmare kontakt med aktiva och tränare än han hade under tiden som förbundskapten. -Som förbundskapten fungerade man mer som sportchef. Jag har saknat just närheten till aktiva. Den kommer jag få nu och fungera som bollplank till förbundskaptener och tränare, säger Thomas. En idrott som Thomas känner lite extra för är skytte. -Ja, jag skjuter på nationell nivå, säger Thomas. Det är för mig obegripligt hur administrativa resurser en mass skall åstadkomma att vi får fler Olympiska medaljer än i Peking. Varje gren har sin förbundskapten och varje aktiv sin tränare. Det är snarare på denna nivå som resurserna bör läggas. Dvs att den aktives tränare kan vara professionell och jobba mer med aktivas utveckling och problem. Det är heller inte oviktigt att tidigt kunna spåra talanger för respektive idrott och vad har vi för resurser till det ändamålet. Det torde vara mer eller mindre slumpen eller medvetna insatser från föreningar som gör att talanger spåras upp. Där fordras satsningar och då skall resurserna tillföras föreningarna. Visserligen blir det inte mycket pengar till varje förening om Thomas konstnader skall spridas ut på föreningarna men starta ett försöksprojekt för att spåra talanger hos ett antal föreningar.

USAs samlade Bruttonationalprodukt (värdet av all produktion av varor och tjänster) var 2007 13 800 miljarder dollar i svenska kronor 90 800 miljarder. EUs motsvarighet är 16 600 miljarder dollar. Svenska BNP i kronor strax under 3 000 miljarder. Växer USAs BNP med normala 3% per år betyder det att växtkraften är en gång den svenska samlade produktionen per år. Det ger en fingervisning om vilken dominant USA är i världen när det gäller ekonomisk styrka men samtidigt vilken oerhörd betydelse USAs finansiella system har för världen. I dag vet vi att systemet varit tok liberalt och alltför många professionella bedömare har visat sig så här i efterhand mindre kunniga i sin profession. Utom några enstaka, en av dem heter Richard Einhorn (Affärsvärlden i dag). Einhorn började redan 2006 att starta s k hedge fonder. Han har under krisen som startade i början av 2008 gått emot den etablerade Wall Street expertisen och förstått hur övervärderade USAs investmentbanker varit. Hans åtgärd har varit att låna upp Lehman aktier och sedan snabbt sälja dem för att när lånetiden gått ut återlämna aktierna. Och i måndags var den aktien inget värd. Operationen kallas för blankning och har nu förbjudits. Naturligtvis felaktigt för det är ju precis sådana begåvningar ett alltför liberalt system behöver. Alternativet är att i tid reglera marknaden och vilka begåvningar träder i statens tjänst och utför de tjänsterna och om inte får skattebetalarna stå för kostnaderna. Nu hade expertisen för investmentbankerna och USAs myndigheter kunnat lyssna på Einhorn men vem lyssnar på en ensam uppstudsig yngling som går emot det etablerade samhället? Svenska staten har sugit upp kanske närmare 50 miljarde kanske mer och har utfäst sig för att ytterligare låna upp upp till 150 miljarder. Stålar strömmar trots dåliga tider fortfarande in från den arbetande massan och har behov av att placeras. Medlen används till att köpa upp bostadsobligationer från de svenska bankerna så att dessa kan upprätthålla en god likviditet. (Swedbank problematiken). Svenska skattebetalare kan hoppas på att obligationer inte är lika dåliga som de amerikanska.

De flesta av oss vill ha ett samhälle baserat på jämlikhet, broder-och systerskap där ingen upplever orättvisor, där våldet är minimalt och strävsamheten är en dygd. Där människor vid möten nickar artigt mot varandra och hjälpsamheten mot utsatta och av olika anledningar funktionsnedsatta betraktas som en naturlig del av vardagen. Idealen kolliderar med tradition och olikheter i uppväxtförhållanden. Tvister uppstår hur samhället skall organiseras för att skapa bästa förutsättningar för att idealen och orättvisorna skall minimeras. Tvisterna urartar dess bättre måste ändå konstateras trots alla världens grymheter pågående såväl som historiska mer sällan jämfört med samarbete och förmåga till överenskommelser. Händelseutvecklingen på de flesta områden karakteriseras av förlopp som liknar sinuskurvor. Konjunkturer avlöser varandra i mönster som liknar berg och dalbana. Krig och fred uppstår med tidsförlopp som inte liknar någonting annat än rena slumpvariationer. Den enda företeelse som är stabil på jorden är religionens makt över mänskligheten. Trots all vetenskap om jordens tillkomst och planetens exeptionella läge i rymden tror miljarder människor fortfarande på en högre makt. Tyvärr är auktoritetstro och religion de bästa grogrunderna för att samhällen skall organiseras toppstyrda av en elit. Därför är effektivt organiserat utbildningsväsen och småskalighet i såväl näringsliv som andra samhälleliga institutioner de bästa faktorerna för att minimera orättvisor och sociala konflikter. Ju oftare människor möts och diskuterar såväl i smått som stort desto bättre kommer förutsättningarna att bli för ett gott samhällsklimat.

Vem vill inte vara med i en fantastisk affärside? Jo,naturligtvis om den i efterhand har visat sig vara framgångsrik. Men hur vet aktieköpare det i ett tidigt skede? Bankerna och deras rådgivare är allmänhetens känselspröt mot näringslivet. Under sextio och sjuttiotalet var intresset hos allmänheten för att satsa sparade pengar i aktier minimalt. Under senare delen av åttiotalet började intresset att vakna hos en större del av allmänheten. Kulmen nåddes 1999 när Pensionssystemet reformerades vilket betydde att 2,5% av arbetgivarnas totala 18% fick tas om hand av den enskilde spararen. Bankerna m fl organisationer fick en ökad betydelse i att ge kvalificerade råd till spararna. Allmänheten har haft/har en ödmjuk och tillitsfull inställning till bankmiljön som för många uppfattas som otillgänglig och respektingivande. I nedgångsperioder och speciellt så djup som den som vi bevittnar nu kritiseras bankerna och andra rådgivare. Det beror på att många trott att råden varit av arten tämligen säkra. Kanske har råden varit mer underbyggda än Micke Nybrinks travtips men hur mycket säkrare? Vem kan förutse marknaders utveckling och stora politiska förändringar som murens fall och september katastrofen i USA? Tankesmedjor, analytiker och prognosmakare är den grupp som har goda tider och som tillfrågas hur det skall sluta. Du och jag förstår inte hur USA kan pytsa in så många dollar men faktum är att beloppen är hanterbara i förhållande till USAs bruttonationalprodukt. Men naturligtvis är det skattebetalarna som just nu får betala men på sikt kommer kollektivet i alla fall delvis att få tillbaks pengarna när de nu förstatligande institutionerna kommer att säljas till marknaden. Och nu och i framtiden kommer pensionspengar och oljepengar att flöda in i systemet och kräva placering i såväl riskfyllda som mindre riskfyllda placeringar. Nedgång följs av uppgång så ser systemet ut och kommer alltid att se ut.

I samband med ESF eller heter organisationen EFS möte under sistlidna helgen i Malmö utbröt kravaller och våldsamheter som innebar att egendom förstördes, skyltfönster och bankfönster krossades och bilar knycklades till. Allt förorsakat av en minioritet som inte kanske hörde till den fredliga organistionen. I varje fall kritiserar en del av polisen och allmänheten polisen för passivitet och att ha tillämpat fel taktik genom att inte ingripa mot buset utan välja att titta på och sedan i efterhand lagföra. DN ledare diskuterar händelserna i dag. Jag anser att demonstrationstillstånd skall lämnas och arrangören skriver på en förbindelse att all skadegörelse i anslutning till arrangemanget skall betalas av arrangören. Poliser skall inte vara närvarande bara några stycken som filmar. Då har vi sparat poliskostnader och all konfrontation undviks. Civila spanare bland allmänheten kan diskuteras i samband med att tillstånd lämnas. Då säger kritiker att rättsamhället har spårat ur men vad är det för skillnad mot att ha en hög med poliser som står och tittar på. Polisen får enligt gällande lagstiftning välja taktik då är det lika bra att löpa linan fullt ut.

Debatörer hävdar att "att företag utan långsiktigt hållbar strategi och struktur är mycket sårbara" vidare att "den regionala indelningen kommer att vara avgörande i konkurrensen om nyckelfaktorer, såsom kapital och kompetensen". Jag skulle vilja påstå att i den snabba globala händelseutvecklingen som karakteriserar dagens näringsliv och staters utveckling så är det ohållbart och onödigt att utveckla långsiktigt hållbara strategier och strukturer. Planeringschefer,Strategichefer och Utvecklingschefer är onödiga i kommuner och regionala organ och har en ohållbar arbetssituation. Operativa chefer och spanare mot marknaden är nödvändiga. Och att hävda att en viss indelning kommer att vara avgörande är att argumentera med tomma ord. Avgörande för utvecklingen i alla Sveriges landsändar är korta beslutsvägar och organisationer som inte är toppstyrda som ex dagens Landsting. Flexibilitet inför olika händelser kommer att vara avgörande. Därför är det fel att alla Värmlands kommuner binder sig vid en stor och toppstyrd organisation. Alternativt låt de kommuner som vill ansluta sig till den regionala struktur som kommunen tycker är bäst lämpad att tillgodose kommunens behov. Avgörande är att vi har förmåga att rekrytera kunniga och kompetenta människor till kommunstyrelser och nämnder. Tyvärr är det där som ett glesbefolkat landskap som Värmland har stora problem. Det uppstår inte kompetens och entrepenörskap ur en liten population utan vidare därför är det viktigt att de politiska partierna ökar sin marknadsföring och drar till sig de bästa förmågorna. Aktivare politiska partier medför att kunskapsglappet mellan allmänhet och politiker kan minskas.

I dag på DN debatt varnar fem professorer för att vi inte klarar att utbilda de mest utsatta och svaga eleverna i grundskolan. Eleverna har dåliga resultat i främst ämnet läsning och det är stor skillnad mellan pojkar och flickor. Flickor mognar tidigare till skillnad från pojkar och har därför bättre förutsättningar för att tillgodogöra sig skolans pedagogik. Har vi hört det tidigare? När jag gick i fyran i Odinskolan i Göteborg var den enda resurs för 35 elever en fröken. Skolsyster fanns också som var rena skräcken för hon gav oss sprutor. Nu har jag förstått att det i en vanlig svensk skola finns en rektor som leder verksamheten, en biträdande rektor som sysslar med det som rektorn inte hinner med därtill kommer en utvecklingsledare samt grupper av lärare som svarar för det operativ arbetet med att utbilda eleverna. Hur många elever går det i den svenska skolan per lärare? Jag tror det räcker till för att lära alla en godtagbar standard i svenska. Till den administrativa apparat som hör till varje skola kommer kommunens påbyggnad med skoldirektörer med tillhörande stab. Så har vi Skolverket som svarar för den högsta ledningen av hela denna väldiga apparat. Det är inte svårt att förstå varför svenska skolan misslyckas med sin uppgift. I denna administrativa sörja är det förstås svårt att fokusera på kärnuppgiften att lära barn att läsa. Hur många ovidkommande uppgifter kommer systemet att producera och som i slutändan spiller över på de operativa uppgifterna och sänker lärarnas motivation att utföra sin primär uppgift. Ta bort stora delar av den administrativa organisationen gör varje skola till en enhet som redovisar resultat i form av nationella prov. Är inte resultaten godtagbara byt ut ledningen och tillsätt personer som är kvalificerade att fokusera på resultat. Inför någon form av prestationslön för lärarna.

I dag på DN debatt presenterar integrationsministern/finansministern nya administariva åtgärder för att hjälpa nyanlända människor till landet in i arbetsmarknaden. Det satsas hit och dit. Och hur vet regeringen att resurserna ger den effekt som är tänkt? Jag kan föreställa mig att en individ som kommit till Sverige många mil härifrån har initiativ kraft att själv ta reda på var det eventuellt finns arbete. Och kanske till och med vet att det finns AMS. Sverige har i dag en miljon som söker eller inte söker arbete på grund av förtidpension eller annat utanförskap men som gärna skulle vilja arbeta. Som så ofta med problem som kompliceras av politiker så är lösningen enkel. Det finns 60 000 - 80 000 anmälda lediga arbeten på AMS månatligen därför är det svårt för såväl flyktingar/invandrare som svenskar att hitta arbete. Arbetskraftsinvandring kan behövas i den grad som företagen/organisationer efterfrågar på grund av att det inte finns den kompetensen bland den million som förnärvarande är en ledig resurs. Här har Du en annan ineffektivitet avseende AMS vars uppgift är att hitta kompetensen bland den million som är en ledig resurs men som inte förmår göra det. Således vi har redan instrumenten/organisationer som kan ge nyanlända människor den information de behöver. Det är bara det att de fungerar inte för den million som nu är i utanförskap och det fungerar inte för de som kommer i framtiden heller. Därför är det slöseri med skattemedel att hitta på nya administrativa åtgärder. När jag anmälde mig på AMS så var det första kommentaren som mötte mig "Du är skyldig att söka arbete utanför bostadsorten från första dagen". Vad har arbetsförmelingen i Södertälje/Svennljunga sysslatt med när företag fråm Svennljunga mnåste åka till Södertälje för att ragga arbetskraft? Exemplet ges av en bloggare i anslutning till DN debatt och som tycker det är bra med extra miljarder till integrationen.

Rubriken översätts med "den första bland lika". En administrativ finess som skulle spara svenska skattebetalare många kronor som kunde användas i statlig och kommunal samt landstings produktion. Dvs oavsett produktion skall den som är äldst eller kunnigast leda gruppen. Det behövs med andra ord ingen mellanchef. Personen i fråga leder gruppen och avsätter ex 20% av sin tid för ledningsfrågor. Samtidigt införs resultatbaserat lönesystem. Vilken stimulans till att producera mer och utveckla produktionedn skulle dessa två åtgärder innebära? Smartare metoder skulle utvecklas när personalen upptäcker att den har inflytande och att deras erfarenheter tas tillvara på ett effektivt sätt. Produktionen prioriteras och vikarier sätts in om så behövs som en följd av att ledaren står mitt upp i och bland kamraterna och besitter den kunskap som behövs för att leda verksamheten. Arbetets störs inte av ovidkommande administrativa aktiviteter uppifrån, arbetsglädjen står i fokus och personalen tycker det är roligt att gå till jobbet och behöver inte ligga vaken på nätterna och fundera över hur nästa dag skall se ut. Inom de värmländska kommunerna verkar det som om ovanstående två förslag kan spara in på omsorgscheferna till att börja med.

Signaturen Konrad har i dagens NWT (2008-09-17) ett intressant uppslag i form av att kommunerna i Klarälvsdeltat skulle kunna driva sin eget race dvs utan inblandning av vare sig Västra Götaland eller Örebroregionen. Tanken stämmer bra med vad de västra kommunerna har som förslag nämligen att de vill tillhöra Västra Götaland. Hur skall en befolkning på knappt 140' klara sig mot sådana giganter som övriga regioner? Till att börja med behövs som Konrad antyder en ordentlig rationalisering och sammanslagning av berörda kommuners administration och att sänka skatten med upp till fem kronor är säkert ingen utopi. Hur många företagskluster skulle inte kunna bildas med gemensam administration och utbyte av arbetskraft vid dalar och toppar för enskilda företag? Sjukhuset skulle naturligtvis bolagiseras och kunna med billiga tjänster dra till sig kunder från närliggande regioner och kommuner. En kraftfull utveckling av turistnäringen skulle kunna attrahera intressanta utvecklingsmöjligheter för småföretagsverksamheten. Varför har inte området kring Skutberget liknande Hotell anläggningar som Selma Lagerlöf och SPA i Sunne? Det är obegripligt att Europas största insjö inte har ett rikt turistliv att erbjuda i form av båttrafik och andra aktiviteter förenade med en stor vattenyta. Det planeras en flytande bebyggelse i Mariebergsviken, varför inte ett liknande koncept någonstans i södra delen av Segerstadshalvön med möjligheter att ta sig uppströms genom Borgvikssjön och vidare mot Arvika området. Skulle Tyskar, Holländare mfl vara attraherade av dessa möjligheter? Med nuvarande ledning i respektive kommun är tankarna orimliga och overkliga. Och det är tyvärr så att ledare med visioner uppstår inte som svamparna i skogen i dessa regniga tider. En antydan till visionärt ledaskap hade mannen som ledde Bergvikområdet och sedemera blev flygplatschef. Förhoppningsvis har Karlstadskommuns ledargarnityr utvecklat kreativa ideer i och med resan till Milano. Skall bli intressant att följa spin off effekterna av det projektet.

I Västra Götaland höjer landstingsråden sina löner med 12%. Sjuksköterskorna fick efter strejk 4%. Landstingsråden är 12 st och sjuksköterskorna totalt i hela landet ca 40 000 skulle jag tippa. Därför är det inte relevant att tro att syrrorna skulle få 12%. Men ändå verkar det okänsligt att som ledare höja lönerna med så många procent. Den absoluta lönen för Landstingsråd ligger på 50 000 i Västra Götaland före höjningen. Det är inget krävande jobb att vara Landstingsråd. Beror naturligtvis på vad var och en menar med krävande men att sitta och lyssna på föredragningar av landstingstjänstemän och sedan sitta och diskutera i politiska församlingar anser inte jag speciellt krävande snarare stimulerande. Dessutom tillkommer informations- och utbildningsresor som naturligtvis kan vara krävande om bortavaron från nära och kära känns påfrestande och rådet kanske har fritidsintressen som inte kan kombineras med resorna. Att utifrån sin kunskap om ämnet i fråga skriva en och annan artikel i dagspressen kan inte anses som speciellt svårt. Det kan jämföras med vad varje intresserad medborgare gör i form av insändare i dagstidningarna. Det värsta som kan inträffa är kanske om rådet tvingas möta allmänheten i någon debatt eller blir inkallad till någon TV soffa för att stå till svars för sina beslut. Men inte heller detta blir för den tränade debattören speciellt svårt utan kan upplevas som ett tillfälle att få visa upp sin beslutsamhet inför en förvirrad allmänhet. Så klart kommer framtiden för Landstingsråden att kräva svåra beslut mot bakgrund av den prognos för kostnadshöjningar inom sjukvården som ekonomiska experter levrerade för någon månad sedan. Vårdkostnaderna skulle stiga med 270% fram till 2030 eller var det 2040? Då står råden inför svåra prioriteringar. Kanske är lönehöjningarna motiverade av det skälet att skattebetalarna måste få företrädare som är allt skickligare i att fatta svåra beslut och som dessutom har ledaregenskaper utöver det vanliga. Nu är det dax att slå på TVn och kolla på Änglarna versus AIK.

Syftet som jag uppfattat det är att studera företagskluster (agglomeration av företag inom samma bransch eller liknande bransch). Mycket hedervärt att kommunen tar initiativ till en sådan företeelse. Är det något vi behöver i Karlstad och Värmland så är det företag som kan skapa sysselsättning och bidrar till att kommunerna får fler skattekronor. Kanske är regionen i Milano något anorlunda än det glesbefolkade Värmland och Karlstadsregionen med sina knappt 100' invånare. Men icke för ty så kan det finnas likheter i smått som stort. Jag ställer mig några frågor. Innan projektet startades - för det är väl ett litet projektet förutom resan tillkommer för och efteraktiviteter - måste tankarna ha gått till vilka branscher i Karlstads regionen skall bli föremål för klusterbildning? Är det möbel-, bil-,cykel-,livsmedel-,pizza-,frisör-,kiosk-,skor-, stormarknad-,elektronik-,mode-, eller rentav båtbranschen med tillbehör? Turistbran schen kanske är den som uppvisar störst likheter och där de största erfarenheterna kan uppkomma på sikt. Liedholms vingård skulle besökas och då finns det möjligheter för kreativiteten att få sig ett uppsving. Hoppas bara att det finns en protokollförare med som kan nedteckna de olika förslagen så att de inte bara försvinner ut i det Italienska nattmörkret. Hotellbranchen i Karlstad! Hur stora likheter har den med Hotellet som våra högt värtderade kommuntjänare skulle bo på? Uteserveringarna i Milano vilka likheter uppvisar de med Karlstads alla serveringar och vilka förbättringar skall tjänstemännen och politikerna servera denna bransch. En annan fråga som jag tycker är intressant är. Hur kommer näringslivsansvarige i Karlstads kommun att jobba med frågan efter besöket? Slutligen är behovet av klusterbildning stort inom Karlstads regionens alla branscher? Kommer projektet att studeras inom Universitetets område/fakulteter? Men också förstås ett tack till resesällskapet för att Ni offrar en av höstens finaste helger med inte minst riklig tillgång till naturen och svampskogarna i Karlstads omnejd.

Är det någon som förstår Veronica Palms snack om att vi skall arbeta mer? Studietiden skall förkortas. Pensionsåldern skall höjas. Utanförskaparna skall hjälpas in på arbetsmarknaden med välfärdsåtgärder. Alliansen vill minska bidragen så att fler stimuleras till arbete. Mer välfärdsåtgärder betyder antagligen mer resurser till ineffektiva AMS. Mer resurser till rehabåtgärder vad nu det betyder. Är det fler ledare till stavgång? Tror Veronica Palm att människor är fullständigt hjälplösa när de förlorar jobben? De flesta vill inget hellre än jobba och tjäna pengar det är bara det att det finns inga meningsfulla jobb åt den miljon just en miljon svenskar som vill in på arbetsmarknaden. Sluta prata smörja och lev i verkligheten. Jag skulle skäms om jag lät mig intervjuas i radio och TV och stå och snacka en sådan massa smörja. Nu till styrketräningen så jag blir lugn och fin och avslappnad.

Jätte grattis till Anders Olsson till guld på 100 m fritt i Paraolympics. Det måste ha varit en otrolig upplevelse att slå två Kineser på deras hemmabana. Jämför bart med när Frölander kämpade ner två australiensare i Sydney 2004. Jag hade tillfälle att höra Anders själv berätta sin levnadshistoria. En del av oss har en kämpaglöd som går utöver det normala. Tänk om många av oss kunde tillämpa några tiondelar av Anders glöd i vardagssituationer eller är det det vi gör?

I NWT 2008-09-08 under "Debatt" har folkpartiets Lars Bjurlen synpunkter på hur politikerföraktet eldas på. Jag tycker det är värt mödan att lägga ytterligare vedträn till brasan. Region Värmland har uppstått i politiska församlingar möjligen med socialistisk majoritet. Inte så underligt eftersom det ligger i det socialistiska tänkandet att ju fler organisationer som går att bygga på olika samhällsnivåer för att ta hand om olika frågor som kommunikationer, bostadsbyggande, turistnäring för att nämna några desto friare blir det för den enskilda människan och desto effektivare sköts samhällsmaskineriet. Jag vet inte så noga hur länge Region Värmland har verkat men det skulle vara intressant med en opartisk värdering vad organisationen har bidragit med för att utveckla Värmländskt näringsliv och arbetsmarknad de senaste tio åren om nu organisationen har verkat så länge. Om Astra eller Stora Enso läger miljoner på sina avsatta direktörer drabbar detta aktieägarna och kunderna. Och valfriheten finns att inte stödja dessa bolag. Men alla skattebetalare i Värmland måste vara med om att betala ineffektiva organisationer. Därför är det så viktigt att politiker har mod och styrka att stå upp när det skall beslutas om skattepengar och inte tro att det finns sjöar att ösa ur. Hur många miljoner lägger Värmländska skattebetalare på alla dessa informationschefer, planeringschefer, kommundirektörer, utvecklingschefer, projektledare, mellanchefer i kommunerna till ingen eller ringa nytta? Bara att få information om hur många miljoner som nu går till avsatta odugligförklarade medarbetare i Länstyrelse, Landsting och kommuner vore intressant. Om folkdjupet hade det en aning sämre än vad som är fallet kanske gatorna utanför Kommunhus och Landsting skulle befolkas av uppretade skaror som krävde ordning och reda i de ekonomiska mellanhavandena. Jag instämmer i Stig Larssons insändare 2008-09-10 om att resurserna fördelas fel. Mitt förslag är att Karlstads kommun ser över sin överetablerade orgnisation när det gäller mellanchefer och overheadkostnader samt bidrag till Region Värmland och andra projekt som leder till litet för invånarna och satsar dessa resurser på ett nytt Badhus och till att sänka skatten med resterande medel.

I dag på DN debatt klargör Veronica Palm (s) hur partiets nya flyktingpolitik skall se ut. "Låt inte flyktgingarna bestämma var de skall bo". Flyktingarna skall placeras i de kommuner där det finns jobb är förslaget från Veronica Palm. AMS redovisar månatligen att vi har ca 290 000 arbetslösa i Sverige. Så har det som bekant varit en längre tid. Reglerna är sådana att arbetslösa måste söka jobb över hela landet. I vilken kommun finns det brist på arbetskraft? Ett annat förslag från Veronica är att kommunerna skall stimuleras genom ett belöningssystem att ta emot flyktingar. Vad jag kan förstå har kommuner som tidigare inte har tagit emot flyktingar störst möjlighet att ta emot och skall nu belönas för det. Snarare borde de straffas för att de ställt sig utanför systemet. Naturligtvis borde det vara så att kommuner tar emot flyktingar i proportion till folkmängden eller om någon kommun är speciellt intresserad av att ta emot fler flyktingar. Veronica påstår att det krävs politiskt mod. Självklart krävs det politiskt mod det är väl därför vi har ett demokratiskt system med röstning vart fjärde år. Medborgarna vill att politikerna skall fatta beslut så samhället fungerar. I flyktingfrågan/integrationspolitiken tvivlar en stor del av medborgarna i Södertälje och Rosengård på att modet någonsin skall infinna sig. Frågan är om jag ser problemet utifrån individen om problemet går att lösa? Om jag själv vore flykting och kom från Irak och mina släktingar tidigare hade flytt till Rosengård. Hur benägen skulle jag då vara att bosätta mig i en Norrlands kommun om det nu skulle finnas arbete där? Jag har själv varit föremål för AMS individuella handlingsplaner. Tillåt mig att tvivla på instrumentet. Nu heter det att varje flykting skall få en individuell introduktionsplan. Kjesarens nya kostym? Många är politikernas ord för samma sak och för självklarheter.

Med utgångspunkt i min egen erfarenhet har jag en instingtiv känsla av att det tränas för lite i läsning och räkning idag i förhållande till när jag (63 år) gick i skolan. Om jag skulle lära mig stava sa fröken att jag måste läsa mycket och gå på biblioteket och låna böcker. Jag kom själv underfund med att skulle jag lyckas på provräkningen gällde det att börja om från början i räkneboken och upprepa problemen tills förståelsen kom. Likadant är det med alla företeelser som t ex matlagning och städning. Dvs det är relativt mycket arbete som krävs. Naturligtvis är de underliggande faktorerna motivation och en bra miljö (lärare, klassrumssituationen, hemmamiljön). Inga lätta saker att ta itu med vilken tidsepok det månde vara. Jag tycker att skolan borde klara detta utan inblandning av politiken i så stor utsträckning. Björklund påminner om de auktoriteter som jag påträffat i arbetslivet och de har inte skapat någon arbetsglädje snarare tvärtom. Eftersom det finns tror jag ca 40 000 lärare i den svenska skolan så är variationen i undervisningen ganska stor. Det är klart att VPK vill förbjuda läxor på grund av att det är orättvist om vissa föräldrar tar itu med sina barn och vill komplettera skolans undervisning. Men hur skall VPK kunna kontrollera att föräldrarna inte hjälper sina barn i hemmet? Mindre politik tycker jag skall styra skolan. Bättre att föräldrar och lärare i samverkan påverkar skolan och så är det väl i verkligheten också. Bara dumt när politiker med sin överdrivna retorik skall värva röster.