Kommunal verksamhet

I dagens NWT 2009-05-25  kritiserar en välkänd Karlstads ambassadör Karlstads kommun för slöseri med investeringspengar. Välbehövligt! Insändaren ger mig anledning att reflektera över kommunal verksamhet i övergripande termer.
När jag första gången blev arbetslös från dåvarande försvarsbyråkratin som var förlagd till staden hade jag tid att dels besöka ett socialdemokratiskt möte för allmänheten på biblioteket dels övervara kommunfullmäktiges budgetdebatt i december. Ena gången var vi två medborgare andra gången var jag ensam. Ett halvår senare anställdes jag som ekonom i kommunen och fick då insyn i en del av verksamheten.
Kommunen har infört medborgarförslag. Bra initativ! Medborgarna skall kunna rösta om frågor om en viss procent av medborgarna skriver under listor i ett ärende. Bra!
Dock, problemet är att en alltför låg andel av invånarna är insatta och intresserade av all den verksamhet som kommunen bedriver. Okunskap är demokratins värsta fiende.
Ett fåtal kommunalråd och ett alltför stort tjänstemannahav beslutar om kommunal verksamhet och den övervägande återstående delen av den politiska församlingen sitter likt allmänheten tysta och gapar förvånde över den gigantiska penningrullningen som pågår. Sex miljarder förbrukar Karlstads kommun årligen. Göteborgs kommun tjugu miljarder.
Hur skall den betalande allmänheten kunna vara kritiska och kunniga till all den verksamhet som beslutas och de prioriteringar som görs?
Tyvärr är det så i den politiska propagandan från så väl röd som blå falang att frågor sällan sätts i relation till varandra.
Ex. Di röde basunerar ut att skolan skall avskeda 1 300 lärare i landet. Skolan förfaller och elevernas kunskaper går ner till noll. Di blå försöker försvara sig med att vi har 60 000 lärare i landet och elevkullarna går ner och friskolorna tar över en del av verksamheten. Och så skall allmänheten ta ställning till vad som är riktigt och bra för skolan.
Vad jag har förstått är att organisationer går att bygga upp med många funktioner och där hierarkier byggs på i allt för stor och vidlyftig omfattning. Arbetsuppgifter sönderdelas och utförs så detaljerat och i många fall ineffektivt att det leder till dålig arbetsmiljö och resursslöseri. Många timmar går åt till att internt debattera, analysera och informera om organisationen. Chefer tillsätts när det skulle gå lika bra att chefskapet roterade inom den produktiva gruppen.

Skolan är ett bra exempel på hur en omfattande kommunal byråkratisk verksamhet har byggts upp till förfång för pedagogiken.
Skoldirektören omger sig med en omfattande kommunal byråkrati. Varje rektorsområde har en rektor och studierektor en verksamhetsledare och ett antal lägre tjänstemänn/kvinnor. Till detta kommer lärarna som skall svara för den pedagogiska verksamheten. Hur såg organisationen ut när jag gick i skolan? Sällan mer än en lärare och skolsköterska samt mat personalen. 
Tyvärr är det delegationens dilemma att när verksamhet delegeras ger det tillfälle till att okontrollerat bygga ut och argumentera för resurser i det oändliga och inte sällan tilldelas de utifrån den politiska propagandan att allt raseras för de prioriterade områdena vård, skola och omsorg.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0