Allas rätt att leva ett drägligt liv

Jag läser den pågående debatten som förs mellan SD och media. Å ena sidan SDs motvilja mot den invandringspolitik som förs i dag och å andra sidan det kosmopolitiskt ordnade samhället där medborgarna inte har någon samhörighet vad gäller historia, kultur eller religion. Ett samhälle där fri invandring råder där inte asylrätten behöver vara föremål för lagstiftning och där alla har rätt till samhällets utbud av servic.

Det är svårt att förhålla sig till eller ta ställning till någotdera med den ordning vi har i dax läget.

Å ena sidan skall SD bemötas med tystnad och åndra sidan skall varje sakpåstående som partiet gräver fram nagelfaras och analysera och bemötas och det skall påvisas att de påstådda sakförhållandena är falska.

Åkessons artikel och chefredaktören för Aftonbladet skall ställas inför rätta eller skall den glömmas? Vilket är bäst i en rättsstat?

Jag läser om hur det gått i Holland. Där är motsvarande parti nu uppe i strax under tjugu procent i senaste oppositionsundersökningar. Beroende på att varje provokation från ledarens sida bemöts med massiva pressinslag.

Det är inte så kul för media att skriva om alldagliga saker som inte väcker folks uppmärksamhet. Spektakulära inslag säljer bättre. Och är det någon som har fått en liten position i samhället som föreslår att den som bär heltäckande slöja skall böta 10 000 så blir det föremål för morgonsoffor och debattprogram. 

Anna Anka är glömd trots att radio, TV och tidningar ägnade henne fjorton dagar för en månad sedan. Den politiska debatten pågår ständigt så därför är jämförelsen haltande. Och därför skall den tas på största allvar.

Visionen om alla människors rätt till att leva sina liv fria och under drägliga förhållande är i dagens läge lika långt från verkligheten som det är att ta sig till den yttersta galaxen för mig och många andra.

Hörde på morgonkulan den befängda debatten mellan två präster i svenska kyrkan om lika könades rätt att gifta sig i kyrkan. Naturen har gjort oss olika. Det borde vara nog för att motståndare till samkönade äktenskap när de kommer till sans borde ställa sig i skamvrån. Men det säger en hel del om prioriteringsordningen vad diskussionen skall handla om i en så stor organisation som svenska kyrkan.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0