johanssoninjo

Till vardags har jag höftbesvär. Det yttrar sig som besvärlig stelhet i höfterna. Promenad någon längre stäcka är förenat med obehagskänslor. Springa är inte att tänka på. Eftersom jag sprungit tillräckligt i unga och medel år så kan jag inte påstå att jag saknar den disciplinen. Mycket bra går det att cykla och det är en gren som jag borde ha ägnat mig åt i kombination med springandet.

För en vecka sedan vaknade jag med den typiska ondheten i nedre delen av ländryggen. Undrade varför? Dock kom jag ihåg att jag lyft en äppelkorg på ett oförsiktigt sätt daqen före. Då vid lyftet kände jag ingen smärta. 

Att ha dragit på sig det s k ryggskottet och jämföra det med höftbesvär så kan jag konstatera att höftbesvären är rena västanfläkten mot ryggont.

För att lindra ontet och snabbt komma i normal författning har jag hängt i trappan, legat plant på golvet så att ryggen slutar bågna och så småningom bli någotsånär platt mot golvet. Rullat över på magen och ställt mig på alla fyra och omväxlande skjutit rygg och svankat. Därefter kört några omgångar med Hitlers hund.

Farstu stolen har flyttats in framför TVn och i stället för mjuka soffan har hallmöbeln fått bli ersättning.

Whisky och några vinglas lindrar ontet tillfälligt och en aning och gör att jag blir djärvare i rörelserna.