johanssoninjo

Karlstads kommuns vision om 100 000 invånare förverkligas omedelbums. Kollektivtrafiken effektiviseras säger ett kommunalråd. Redan finns samarbete inom några områden och ytterligare några förvaltningar drar fördel av sammanslagningen.

Kommuninvånarna är förstås först och främst intresserade av om kommunalskatten kommer att sänkas. Ingen företrädare andas om den utvecklingen i dagens NWT.

För en normalinkomsttagare i 300 000 kr nivån betyder en (1) kr skattesänkning dryga 3000 kr per år. Det är lika mycket som Reinfeldt ger de skattetyngda svenskarna i fjärde jobbskattesänkningen.

Nu är det förstås viktigt med bibehållen kvalitet i servicen till invånarna eller möjligen kan det visa sig att servicenivån kan sänkas eller höjas. Vilka verksamheter skall kommunen ägna sig åt? Här finns ett ypperligt tillfälle att skala bort all onödig verksamhet som bättre bedrivs av andra aktörer. Skall den mansdominerande Teknikförvaltningen nedprioriteras till förmån för äldrevården? Hur kan den byråkratiskt drivna skolverksamheten effektiviseras? Några exempel på frågor som engagerade medborgare kommer att diskutera isället för att det skall beslutas traditionsenligt av trötta kommunalråd.

Kommunerna har inför en förändring av det här slaget ett jättetillfälle att intressera invånarna för hur en kommun sköts och framför allt hur olika förvaltningar prioriterar och organiserar verksamheten. Här finns tillfälle att lufta många ideer när det gäller organisation av kommunens förvaltningar. Hur många förvaltningar behövs och vilka och för att få en prioritering av kärnverksamheterna hur skall organisationen se ut? Vem skall lyda under vem?

Karlstad och Hammarö är två av de kommuner runt Vänern som sannolikt kommer att drabbas av klimatförändringarnas konsekvenser. Det är viktigt att medborgarna i det här läget engagerar sig och utsätter nuvarande ledning för ett tryck som innebär att låt gå mentaliteten får sig en törn. Det är ändock den nuvarande unga generationen som kommer att få ta konsekvenserna av uteblivna beslut i dag.

Ett förslag är att ute i valdistrikten ordna en rad informationsträffar som kan utmynna i arbetsgrupper utvalda bland "vanligt folk". Detta kan resultera i en ide bank av medborgarförslag inför sammanslagningen.

Dels kan tjänstemän från förvaltningarna presentera verksamheten dels kan alla politiska partier få lägga fram sina ideer om vad fördelar och nackdelar består i.

Framförallt borde det ha en vitaliserande inverkan på demokratin. Säkert finns det både unga och gamla som kan ta steget in i politiken bara de synliggörs och får en chans att yttra sig i en församling och i samband med en målsättning som kan betyda något för plånboken.

Ett ypperligt tillfälle för att söka EU medel för ett projekt som har som målsättning att vidga demokratin i en regional avkrok av EU.

Säkert kommer medborgarna att ställa upp om sammankomsterna kan kombineras med en och annan trevlighet om det nu är kändisperson eller gourmetaktiviteter som erbjuds. 

Att enbart i traditionell ordning överlåta processen till ordinarie beslutsfattare skapar den vanliga nedtyngda byråkratin och och en skattetrött befolkning.

Läste en artikel om sonen till Jesrzy Einhorn, Stefan Einhorn. Speciellt fäste jag mig vid den fråga han brukar börja sina föreläsningar med.

http://www.dn.se/livsstil/intervjuer/xx-1.960067

Kanske inte överraskande att de flesta svarar att de vill vara goda medmänniskor. Men är det lätt att leva upp till devisen?
Han vill även lämna utrymme för att låta människor ha uppfattningar om livets gåtor och vara öppen för ett ödmjukt förhållningssätt.
Jag själv skall försöka ta lärdom så till vida att jag skall försöka undvika tvärsäkra uppfattningar.

Alla beter vi oss mer eller mindre olika men med små nyanser inom den stora massan. Om det var när jag läste ettan i pedagogik fick jag lärdomen att 60% av en viss population betedde sig mer eller mindre lika när det gällde en mänsklig egenskap. 15% var ovanliga i egenskapen  åt båda hållen och resterande 5% var extremister på båda sidor av kurvan. Således finns det 5% genier och 5% som inte är så bra på intellegiens test om jag tar den allmänna egenskapen som ex.

Visst har Hägglund rätt när han påstår att det finns vanligt folk. Av Sveriges 18 - 64 åringar finns det ca tre millioner som är vanliga.

Kriterier för att vara vanlig är att arbetet tar större delen av tiden. Resterande tid upptas av pyssel i bostaden inkl vård av barn. Intressen vid sidan av arbetet tar resten av tiden. Intressen liksom arbeten skiljer sig åt enligt normalfördelningskurvan.

Arbete och intressen variera över tiden för befolkningen. Intressen och arbete är inte de samma nu som för femtio år sedan.

Men nu till Hägglunds poäng. En mycket liten del av befolkningen ägnar sig åt att forma vardagsmänniskornas livsvillkor. En är advokat Borgström m fl som genom sitt vardagliga kneg upptäcker orättvisor i samhället och vill göra något åt dem.

Andra har genom sin uppfostran fått egenskapen att de måste forma samhället och göra något åt alla orättvisorna.

Jag tror att politikers ambitioner delvis misslyckas och delvis lyckas när de genom lagstiftning skall forma samhället för den vanliga människan. Konsekvensen blir att människor anställs i en myndighet och skall utföra den politiska ambitionen. Även här går det att kolla på normalfördelningskurvan. 60% av myndigheterna behövs normalt. 15 behövs inte och 15% behövs .
5% är total politisk överambition och 5% är självklart att de skall finnas.

Det har blivit en vana de senaste åren att infinna mig på Karlstads Teater för att skåda på generalrepitionen av kommande höst musical.

Tyvärr har mitt musikintresse alltid varit klent. På senare år har jag försökt att från och till ta del av klassisk musik men det blir ingen kontinuitet över aktiviteterna. Och det är det som det måste bli om jag skall träna upp mig i något nytt.

Att en gång om året gå på teater och få ut något av det är att hoppas på gudskelov. Nu är det så att det går att bara slappna av och sitta lugnt och bara beskåda. Så säger många.

Nu blir det av någon anledning töligt från första början för mig. Jag är en aning hörselskadad och jag vet inte hur det skulle vara om jag inte vore det. Men när det gäller musical så kan inte jag höra alla repliker och det kan vara ganska viktiga repliker för att förstå sammanhanget. Och när ensemblen sjunger i kör blir det bara en enda ljudmatta. Det går inte att urskilja ett enda ord av vad textmassan består av.

Årets musical  handlade om en före detta stumfilms primadonna som när ljudfilmen tagit överhand fortfarande trodde och levde sitt liv som att hon fortfarande var en världsstjärna.

Ingen handling som kunde engagera mig. Men säger någon varför inte betrakta det hela som underhållning och lyssna till den högkvalitativa musiken och skådespelarprestationerna. Men säger jag jag kan inte värdera skådespelarprestationerna för att jag ser teater 1 eller två ggr om året.

Sedan tycker jag att föreställningarna är alldeles för långa. Första akten en timma och femton minuter paus en halvtimma och sedan en timma. Dra ner det hela till två ggr fyrtiofem minuter med femton minuters paus.

1. Luleå (Bröderna Abbott kommer att ha en avgörande betydelse. Det  nästmest svenska laget i serien med endast fyra utifrån kommande spelare)

2. Frölunda (Det nordiska laget med spelare från sverige (15), finland (5),norge (2) och danmark (1))

3. Djurgården (Svensk laget kompletterat med en kanadensare. Hårde Hardy kommer att betyda mycket som tränare)

4. Linköping (Av de flesta tippade som etta men tre backar med 36 år på nacken håller inte)

5. Färjestad (Nio spelare kommande utifrån och nästan halva truppen utbytt från förra året kommer att innebära svårigheter för mästarlaget)

6. Skellefteå (Förra årets överraskning kan mycket väl överraska med en bättre placering än vad jag vågar mig på med)

7. HV71 (Många kunniga och väletablerade spelare men är de hungriga för att ta en toppplacering, jag tror inte det)

8. Timrå (Ett blekt lag med inga profiler men med mycket rutin i form av många år i elitserien och väletablerad organisation)

9. MoDo (Överraskande nog består truppen av hälften utifrån kommande spelare. Överraskande med tanke på att Modo är känt för sin förmåga att få fram ungdomar.)

10. Brynäs (Är laget som kan komma att överraska men mest troligt är att föregående års svaga resultat kommer att upprepas)

11. Södertälje (Inte mycket att orda om en självklar kandidat till en av de sista platserna och deltagare i kvalserien)

12. Rögle (Kommer inte att klara att konkurrera i årets serie och kommer att åka ned i lägre serie efter kvlaserien)

Nu full koncentration på Täppaz. Härligt att han är till baka i fjorton dagar.

I dag redovisar DN på ekonomi sidan ett diagram över världens länder rangordnade efter skattetryck. När Danmark har sänkt sina skatter vid årsskiftet ligger Sverige etta.

http://www.dn.se/ekonomi/snart-far-sverige-hogst-marginalskatt-i-hela-varlden-1.955478

Sverige kan jämföras med ett företag som är utsatt för den hårdast tänkbara konkurrensen. Då går det inte att ha en overhead kostnad som är störst av alla.

I nuvarande ekonomiska kris är Sverige det landet som har drabbats hårdast på grund av sitt höga skattetryck i kombination med beroende av exporten.

Alla produktiva krafter måste ges gynnsamma förutsättningar. Dvs utbildningspremien måste vara i världsklass. Det måste löna sig att utbilda sig till ingeniör, ekonom och andra viktiga yrken. Och inte minst måste entreprenörer har stimuli i världsklass.

Utgångspunklten måste vara att skapa ett klimat där vi säljer produkter på världsmarkanden med de lägsta kostnaderna.

Av låga overheadkostnader följer att landet på långsikt ka erbjuda ugdomar, åldringar, sjuka och de som aldrig kommer in på arbetsmarkade ett drägligt liv.

Drivkrafterna i ekonomin som låga skatter så att disponibla inkomsten blir attraktiva är det allra viktigaste för att inte arbetslösheten skall bita sig fast. Rörligheten på arbetsmarknaden måste stimuleras å det allra kraftigaste.

Det får inte vara så att ungdomarna i Hofors väljer att stanna kvar på orten när det går att tjäna skapliga pengar i Malmö, Göteborg och andra större orter.

Så småningom vänder utvecklingen även på de mindre orterna speciellt när servicenäringen kommer igång på grund av att lågt skattetryck har skapat incitament till allt fler småföretag.

Sverige blir ett land karakteriserat av låg arbetslöshet och som oclså innebär att sjukvården, skolan och åldringsvården får allt högre kvalitet.

I dag inleder DNs ledarredaktion en lista över de viktigaste punkterna som kommer att avgöra valet om ett år.

Redaktionen börjar med kunskap. Här är mina kommentarer.

Lärare

Inom alla yrkeskårer finns det olika kompetens på utövarna. Inom skolans värld med relativt standardiserad utövning av yrket går det att på ett kollegialt och enkelt sätt att bedöma insatsernas kvalitet.
Här liksom i de flesta mänskliga aktiviteter bör normalfördelningskurvan kunna tillämpas. Ca 10% av kåren på en arbetsplats är duktigare än de andra 80% som håller sig på en jämnbra nivå. Resterande 10% lämpar sig inte för yrket. Således tillämpa föregångslärare som får en högre påverkan på yrkesutövandet på arbetsplatsen.
Dessutom befria lärare från alla sidoaktiviteter förutom att vara lärare.

Matematiken

Vill en elev bli bra inom en disciplin gäller övning/träning. Ingen genväg finns. Kör eleven fast på ett avsnitt är det pedagogiskt riktigt att låta eleven återgå till ett lättare avsnitt och börja om träningen från en lättare nivå till förståelsen infunnit sig. Kombineras talang med hård träning infinner sig de allra yppersta resultaten i världsklass.

Avgift på Högskolan

Avgift skall finnas. Det kan inte komma som en omedelbar överraskning att en person skall inleda studier på Universitet. Ekonomin även för låg- och medelinkomst tagaren kan planeras på tre till fyra års sikt så att avgiften för inträde på Universitetet inte hindrar studierna.

Befria forskningen

Generellt i landet gäller att politiker lägger sig i allt för mycket. Därför låt sakkunskapen bestämma i varje fall mer över forsdkningens inriktning än politiker.

Avgiftsfria museer

Liksom all annan infrastruktur i samhället som vägar så bör infrastrukturen för kunskap vara lätttillgänglig. Alltså ingen avgift på museer.

80 lag i Europa har kvalificerat sig till Champion League och Europa League. Inget av dem är från Sverige. Senast ett svenskt lag var i CL var 2001 då Helsingborg var i samma grupp som bland annat Rosenborg.

Det är märkligt att stora svenska städer som Umeå, Uppsala, Västerås, Norrköping, Växjö, Jönköping, Eskilstuna inte kan producera ett topplag. För att inte tala om misslyckande i stor regionen Skåne och den ungdomsproffssatsning som Malmö haft i många år. Visserligen har Göteborg och Stockholm fyra lag/stad i Allsvenskan men ingen av dem är i närheten av Europa ligorna.

Danmark och Norge är med i ligorna varje år. Undantag för Norge i år.

Försvaret är att talangerna försvinner innan de har hunnit etablera sig.

Men om resultaten kommer så kommer ekonomin och då kan talangerna behållas så enkelt är det.

Några nya tränare har tillkommit och några har försvunnit till Norge och Danmark.

För att tillägna sig tekniken med boll fordras att ungdomar i tidig ålder leker dagligen med bollen. De flesta barn i Sverige är inte ute på eftermiddagarna och jonglerar med trasan utan sitter inne på fritids och plockar med diverse aktiviteter.

Alla elever i Sveriges skolor får pröva på att sparka boll genom skolturneringar i låga åldrar. Föreningarna plockar till sig de mest intresserade. Det tränas en eller två ggr i veckan till femton års åldern då träningen ökas med någon gång.

I andra idrotter simning ex tränas det två ggr om dagen i tidig ålder. Är det något att ta efter för fotbollen?

Vinstdrivande sjukvårdsföretag

Det märkliga med debatten angående vinstdrivande sjukvårdsföretag contra samhällsägda är att var uppstår överskottet  Bland annat för att ett privat företag är försiktigare med att bygga på med hierarkier av anställda och speciellt kringfunktioner s k overheadkostnader. S k luft i organisationen.

Frågan är om det är bättre att ett antal personer blir anställda i onödan och får sin lön eller om dessa medel samlas upp och signalerar en vinst som används till investeringar i verksamheten, utdelning till aktieägarna och värdeskapande för att bidra till kommande pensionsutbetalningar?

55% av landets BNP består av företag som skall bidra till skatteintäkter och kommande pensioner. Borde den siffran vara högre?

Avgift för utifrån kommande studenter

Hur skall vi se på förhållandet när en välutbildad läkare m fl högskoleutbildade yrkeskategorier kommer till landet och börjar arbeta i sitt yrke contra utländska studenter som kommer hit och enligt ett nytt förslag skall betala för utbildningen?

Bilbränderna

Är det värstingar med ett enda syfte att skapa kaos och jävlas som förnärvarande drar om kring i Göteborgs förorter och tänder på bilar eller är det ungdomar som på detta sätt försöker att få samhället uppmärksamt på utanföskap och allehanda orättvisor?

Ny kommunchef i Eda

Eda kommun har fått en ny kommunchef. Han har tidigare varit chef för Försvarsmaktens Logistik. Den organisation som jag tillbringade senare delen av yrkeslivet i.

I artikeln i dagens NWT säger han att han har goda erfarenheter av verksamhetsstyrning, ekonomisk styrning och personalansvar dessutom har han jobbat mycket med verksamhetsutveckling.

Eda kommuns nye chef säger att han fick jobbet tack vare sina ledaregenskaper där tydlighet och målfokusering är ledord.

Många som på slutet "arbetade" inom Försvarsmaktens Logistik saknade just dessa erfarenheter och ledaregenskaperna. Förhoppningsvis har blivande kommunchefen tillägnat sig egenskaperna under de senaste fyra åren.

Själv arbetade jag med ett analys verktyg som kallades för Vision som hade utvecklats för många skattemiljoner de senaste tio åren och som hade alla de egenskaper som efterfrågades av en intäktsfinansierad verksamhet som FMLog delvis var med bl annat nyckeltal för det mesta i verksamheten. Jag med flera hade uppenbara svårigheter att övertyga ledningen om att det var ett utmärkt verktyg för verksamhetsutveckling och ekonomisk styrning.

Argumentet som vi ofta motades bort med var att det inte passade i en anslagsfinansierad verksamhet. Hoppas att blivande kommunchefen kommer att arbeta mer metodiskt med nyckeltal och andra viktiga mätetal i den kommunalaverksamhet än vad som var fallet i den statligt styrda anslagsfinansierade med inslag av intäksfiansiering. Edas skattebetalare bör vara uppmärksamma på den framtida utvecklingen i kommunen.

Jag tror det hade varit till gagn för Edas skattebetalare att undvika anställningen och i stället utvecklat ett kollegialt ledarskap bland de förvaltningschefer som förnärvarande finns. Den million som kommunchefen kostar årligen hade gjort bättre nytta i den producerande verksamheten som skola, vård och omsorg den s k kommunala kärnverksamheten.

Tyvärr finns det en övertro i politiskt styrda organistioner på att chefer skall fixa effektivitet i verksamheten. Därför byggs det upp hierarkier av enhetschefer, avdelningschefer, stabschefer, personalchefer, ekonomichefer m fl. Inte sällan kommer det till konflikter i hierarkierna och beslut tas att byta chef. Dubbla personal kostnader är en konsekvens. Platta till organisationerna och lägg mer av ansvaret och ledningen på den producerande personalen det är ändå de som vet mest om verksamheten som skall ledas och styras.

Ekonomisk styrning, verksamhetsutveckling, organisationsutveckling m fl långa ord är samma sak för en enda sak nämligen att organisationen skall tillhandahålla en produkt eller tjänst till billigast möjliga peng och innehåller väldigt lite substans annat än att orden förorsakar en väldig massa internt trassel i form av möten, information och extern utbildning.

Som humanist jag är önskar jag Peter all lycka till i det välavlönade arbetet.

Egentligen är det ganska töligt att hålla på och läsa samma sak i ledare och debattartiklar angående olika politiska alternativ. Det är väl därför så få av oss engagerar sig i debatten och tycker politik inte angår oss.

Nu är det förstås så att det inte är samma sak utan nyanserna är betydande. Men utan kontinuerlig bevakning och deltagande i det offentliga samtalet så blir det svårt att upptäcka nyanserna och det är förmodligen därför som det för den stor allmänheten blir ointressant.

Å andra sidan varför överlämna diskussionen till ett fåtal proffstyckare och elit av beslutsfattare i kommuner och landsting och inte minst riksdagsmänniskorna. Denna kategori har som jobb att mala ut sina respektive mantra dagligen. Det är så att allmänheten blir uttröttad och stänger av och ägnar sig åt andra alternativ som inte kräver så mycket kunskap och tankemöda. Så att skylla på att tiden inte räcker till är inget hållbart argument.

Historien uppvisar exempel på hemska alternativ där samhällen har utsatts för expriment av oanade konsekvenser. Har det varit därför att människorna inte upphävt sin röst i tid eller alldeles för sent?

Många tycker det otrevligt att diskutera politik för att det är lätt så att åsikterna skapar konflikter och leder till personliga angrepp som inte tillhör sakfrågorna. I debatten har många svårt att skilja på sakfrågor och personens personlighet.

När Björn därför i dag i DA tar upp den försenade resurstilldelningen till kommunerna. Är det ett exempel på nyanser eller katastrof för samhället? Björn hävdar nästan det senare. Motståndar sidan hävdar att kommunerna avhänds möjligheten att koncentrera sig på kärnverksamheten och på det viset fortsätter att missköta sin ekonomi.

Naturligtvis finns ingen sanning vad som är rätt eller fel. Skall kommunerna ha 5 miljarder eller 10 miljarder eller ingenting? Sanningen  eller delvis sanningen uppenbarar sig senare när historien skrivs av de proffessionella samhällsforskare som arbetar med materialet.

Nutiden upptäcker konsekvenserna av rätt/felaktig ekonomisk politik bäst i ekonomiska nyckeltal som utvecklingen av landets valuta i förhållande till andra länders valutor.

Självklart är det så att i samhällsapparaten uppträder konsekvenser av förd politik här och där beroende på allt möjligt. För många barn i barngrupper fungerar bra på grund av sammansättning och bra ledare. Motsattsen finns och allt däremellan.

Barn utan tillräcklig tillsyn far omkring sent på kvällarna och ställer till det. På andra ställen händer inte sån't. Myndigheter diskuterar i det oändliga åtgärder och aktiviteter för att förebygga otrevligheterna. Undrar om inte det bästa är att göra så lite som möjligt för att lugna ner stolligheterna?

Jag lyssnade på Lennart Juhlin efter VM ifriidrott. Han förde ett resonemang om den mentala bitens betydelse för framgångar och misslyckanden.

Resonemanget gick ungefär så här. Om vederbörande som antas vara en tio i topp bland världens utövare i sin disciplin har en skakig förberedelse bakom sig inför ett stort mästerskap i form av en blandning av bra och dåliga resultat kanske också blandat med någon mindre skada finns ingen anledning att vara kaxig och tro på att mästerskapet skall gå över förväntan. Logiskt tycker många men hos en del fungerar inte den mentala processen så utan idrottaren har överdrivna förväntningar på sig och överför det till omgivningen och massmedia. Och vem vill i det läget inför tävlingen föra en dialog med personen om att han/hon nog bör inta en annan lugnare attityd?

Men fungerar det omvända? Alltså om prestationerna i förberedelserna har varit maximala och laget/individen vunnit det mesta. Har utövarna då rätt att vara kaxiga och tro på mästerskapsframgångar? Jo målbilden enligt all mental teori är väl att vi bör se oss som segrare och få stå överst på prispallen och ta emot den högsta utmärkelsen.

Men hur skall kaxigheten få se ut? Kan det även i detta läge bli förödande för resultatet? Att skapa sig en bild av att vinna i sin mentala träning är OK och t o m att uppmuntra om läget är sådant att det finns en realistisk chans.

Men att därifrån kommunicera ut tankarna till massmedia och t o m skriva ner kaxigheten på våra nya medier så att motståndarna kan ta del av tankarna kan vara förödande och fungera rakt motsatt vad som är tänkt. Dvs som tändvätska för de andra deltagarna.

Jag lyssnade på Stefan Einhorn en morgon. Hans resonemang gick ut på att ha inte svaret på alla frågor utan ställ dem i stället. Enkelt och tänkvärt. 

Kanske bör den mentala biten hos idrottsutövare kompletteras om den inte redan finns med processen att ställa en hel del frågor om det och det händer vad gör vi då?

Hade de svenska fotbollstjejerna i går gått igenom rätt mental process? 

http://www.dagensarena.se/text/2009/09/gor-mer-for-iran-bildt#commentshash1så

Min Kommentar:

Kontakter är bäst

Jag funderar på de olika stegen i relationen med stater som EU har att ungås med.

Normala relationer.

Icke normala relationer dvs kritik mot deras sätt att hantera sina invånare ex Iran.

Inga relationer dvs dialog har upphört genom diplomati. Ekonomiska sanktioner osv.

Är nästa stadie att med vapen makt försöka få en ändring dvs krig?

Om jag inte missförstår Dagens Arenas ledare så förordar den steget före krig.

Kriget i Afganistan är avskyvärt och motiverat av att regimen på det allra brutalaste sättet behandlade sina medborgare. Sak samma i Irak.

Motståndarna till krigsinsatserna förordar civila insatser och samspråk med fienden.

Borde inte detta gälla i högsta grad Iran där det ändå tycks finnas hopp om att genom en inre process förändra samhället i demokratisk riktning.

Bildt uppfattas av många som en stroppig och möjligen högdragen person egenskaper som han fått genom sin uppfostran.

Jag tycker han inte är unik i det avseendet. Många politiker med flera tillägnar sig ett beteende som inte är förenligt med vanligt folks sätt att vara. En del genom uppfostran en del genom det liv de lever som yrkespolitiker.

Jag tror att det bästa är att EU upprätthåller kontakten med Iran och liknande länder och genom ett klart och tydligt diplomatspråk kontinuerligt kräver förbättringar i demokratiprocessen.

Kommer värmläningar om en inte alltför avlägsen framtid att kunna färdas från inre hamnn i Karlstad över Vänern med blixtsnabba svävare till Vänersborg och därifrån med höghastighetståg till Göteborg? Kommer återresan att befolkas av Holländare och andra EU medlemmar som har upptäckt den Värmländska ödsligheten i naturen?

För den kategori som önskar ett mer exklusivt boende och logi finns inom ett decenium ett storslaget hotell komplex väl anpasat i naturen invid norra delen av Vänerns strand.

Från Säffle centra finns pråmar med all den komfort som önskas kan med avgång varje timma uppför Glafsfjorden och som gör strandhugg i de naturreservat som finns där europeer kan skåda vilda djur som vargar, älgar bävrar m fl i faunan förekommande däggdjur och fåglar.

1000 tals EU medborgare valfärdar till midsommarfestligheterna och de talrika skördefester som anordnas runt om på landsbygden.

På väg uppför Vänern finns möjlighet att ett dygn ta in på strand- och öhotellet i Lurö skärgård som har blivit Europas mest omtalade och välbesökta såväl vinter som sommar tid.

Bären,svamparna,stillheten,furornas storslagenhet,sjöarna,vargarna och artrikedomen i faunan. De många ödetorpen att rusta upp. Den oerhörda ytan att vistas och fara runt kring. Stillhet,rekreation och möjlighet till besök på den välutbyggda gårdshandeln och också möjlighet till vila på de 100 tals gästgiveri som på ett decennium har byggts upp med hjälp av EU medel.

Hur skall ovanstående Visioner kunna förverkligas?

Allt beror på de politiska visioner som våra folkvalda politiker i nuvarande kommunstyrelser har vågat kommunicera inom sina respektive organisationer. Jag frågar, finns dessa visioner inom Region Värmland och våra sexton kommuner? Räcker Visionen 100 000 Karlstads bor?

Tjänstemän dvs EU ansvariga finns inom respektive kommun som sitter och väntar på politikernas ambitioner som de skall verkställa genom att vara aktiva i kommunikationen med den skattefinansierade organisation som finns till hjälp för att tillfredställa ambitionerna.

Hur många Värmlänningar har hört talas om West Sweden dvs den organisation som av skattemedel är uppbyggd för att ta tillvara de medel inom EU som finns avsatta för alla möjliga projekt inom främst Västra Götalands regionen inklusive de Värmländska kommunerna? Dvs hjälpa de kommuner inom Västra Götalands regionen plus Värmland att kapa åt sig EU medel för att förverkliga sina visioner.

Idag betalar Sverige 30 miljarder till EU. 10 miljarder får vi tillbaks att användas för jordbruksstöd. 3 miljarder är avsatta för regionala projekt. Därutöver finns en penninggruva att ösa ur för Sveriges kommuner.

Sveriges kommuner är extremt dåliga på att söka medel ur denna penninggruva och en av de sämsta är de sexton kommuner som finns i Värmland. Det är bara att ta fram kommunskoporna och börja ösa. Men vad händer? Platt intet. Arvika kommun har lyckats något sånär. Andra kommuner som Storfors, Sunne och Säffle har visat intresse. Vad händer i stor kommunen Karlstad som skall växa till 100 000 invånare inom en snar framtid? Och vars ambitioner Värmlänningarna är beroende av för att vårt vackra landskap skall få den tillväxt det förtjänar.

Klusterverksamhet inom pappersindustrin presenteras. Men räcker det? Hur många arbete inom besöksnäringen kan skapas genom ett visionärt arbete och med hjälp av EU medel?

En kommuns samtliga verksamhetområden är beroende av EU lagar till 70%. Därför bör ambitionen vara att lära av vad som händer inom respektive förvaltning inom övriga EU. Möjligheten finns dels genom att ingå i partnerskapsprojekt med andra kommunner inom Gemenskapen dels tänka till själva vad vi kan göra för att utveckla verksamheten med hjälp av kassakistan som finns att ösa ur. Vi är inte bäst i Europa inom alla områden. Börja med att studera sjukvård i Italien, Frankrike, Spanien m fl vänländer. Jag emotser rapport från landstingspolitiker i Värmlands län.

Fungerar samarbetet på ett effektivt sätt inom då speciellt de kommuner som finns inom Västra Götalands ansvarsområde? Jag påstår att så inte är fallet efter att ha bevistat ett informationsmöte med West Sweden.

Representanterna för Region Värmland i denna organisation måste upp till bevis vad de uträttar för att effektivisera informationen till de sexton kommuner som finns i Värmland.

Börja med att sätt upp EU flagan utanför varje kommunhus i de Värmländska kommunerna. Bedrövligt och förbluffande att så inte redan är fallet. Sverige är förnärvarande ordförande land i Gemenskapen. Hur förklarar en politiker i Karlstads kommun avsaknaden av EU flaggan utanför kommunhuset vid ett besök från annat EU land?

Hur skall allmänheten kunna få en positiv inställning till fredsprojektet EU med det ledarskap som hittills uppvisats på regional såväl som nationell nivå?

Jag blir förvånad när jag en kväll får insyn i demokrati arbetet inom EU och speciellt bland våra folkvalda på kommun och region nivå. Hur skall allmänheten få kunskap om EU när inte ens våra folkvalda kommunpolitiker står på tårna för att samarbeta på rätt sätt med de andra kommunerna inom EU.

Mer hade jag förväntat mig av minister Margot Wallström vars uppgift var att förbättra demokrati arbetet inom EU.
Mitt betyg blir IG.

Björn Elmbrandt är en av ledarskribenterna i Dagens Arena. I dag tar han upp privatiseringsproblematiken samt det kostsamma systemet med stafettläkare. http://www.dagensarena.se/text/2009/09/privatiseringen-lacker.

Äntligen börjar Björn och kanske andra redaktörer på DA intressera sig för kostnadsdrivarna i samhället. Jag kommer i så fall att läsa DA med största intresse i framtiden.

Behövs det fler läkare i landet? Tveksamt! Vi är 9 000 000 millioner människor. Det finns 30 000 läkare. Således en läkare på 300 människor. Varje svensk har tillgång till en läkare en dag per år.

Jag menar att det behövs en översyn för att använda ett milt ord över hur landstingen fungerar. En läkare skall operera eller vad som nu behövs för insatser och inte administrera. Varför inte läkarna räcker till i Sverige beror på landstingets ledning. Landstingen skall bort och ersättas med bolagiserade sjukhus som fungerar självständigt och där varje yrkesgrupp har en klart definierad uppgift. Naturligtvis skall vården vara skattefinansierad som i dag.

Ex Värmland avskräcker. Här finns ett centrallasarett och sjukhus i Torsby och Arvika plus en mängd Vårdcentraler kompletterade med Vårdcentraler som kan utöva viss specialitet. Allt detta för knappt 300 000 människor. Naturligtvis skulle invånarna i Värmland få en bättre kvalificerad vård om resurserna koncentrerades till centralsjukhuset i Karlstad. Men vem politiker kan driva igenom en sådan reform? Bort med politiker som har en sjö av skattemedel att ösa ur från ett så allvarligt område som sjukvården.

Varför det fungerar som det gör nu beror på att politikerna har för mycket skattemedel att röra sig med. Vilket i sin tur beror på att staten har tillåtits att bygga upp en alltför kostsam apparat under flera decennier. Vi har haft välmenande politiker som trott på att deras visioner om ett tryggt samhälle för den stora massan och i synnerhet för de sämst ställda kan omvandlas med hjälp av kommunala och statliga institutioner.

Visst fungerar samhällsapparaten  på sina håll och kanter men som Björn mycket riktigt tar upp till alldeles för höga kostnader för den vanlige samhällsmedborgaren och till råga på allt kan kvaliteten ifrågasättas.