Rehabgång och festligheter
Inför gång rehaben i dag bestämnde jag mig för att lägga ned rekordambitionerna. Sa till hustrun att jag går igenom rehabgången utan att tänka på resultatslakt. Hon tyckte det var förståndigt att inte ständigt jaga förbättringar.
Dels hade jag tvättat bilen på eftermiddagen och det innebär ett antal niggningar och lårarbete som gör de aktuella musklerna en aning möra.
Dels besöktes vi i gårkväll av en god vän. Vilket innebar ett glas vin och smuttande på någon centiliter whisky och do konjagare. Och förstås någon timma se'n nattning. Visseligen steg jag inte ur bädden förrän bort emot kl nio och det kompenserar den sena nattliga timman. Tveksamt ändå om morgontimmarnas extra sömn kan kompensera den tidiga nattliga goda sömnen. Sömnforskarna är säkra på att så inte är fallet.
Middagen i går bestod av en excellent pasta rätt med sparris, schvampinjoner,kräftstjärtar och en gräddsås med fiskbuljongtärning och sambal oleke. Jag hade till efterrätt bakat en budapestlängd. Tyvärr gjorde jag mig skyldig till recept fel och klantig hantering från bakduk till uppläggningsfat men den var klart ätbar ändå och jag tilldelades beröm.
Så åter till rehabgången. Kände första femhundra metrarna ömhet i övre sidan av gluteus maximus muskeln och funderade på om det kunde ha att göra med den nya övningen som min utmärkte sjukgymnast introducerade i början av månaden. Jag ligger på rygg med ena foten mer framskjuten än den andra och skjuter upp höften. Det var sjätte gången jag tränade på så sätt men jag har blivit starkare så jag kan lätta på främre foten när jag kört klart setet och övergå till ca 10-15 sek statiskt läge. I går försökte jag mig på att även i detta läge skjuta upp höften. Det kan förklara ömheten i musklerna.
Annars öppnade jag första km på 10,45. Och vid tre kilometers märket 31,05. Bra tänkte jag eftersom jag inte tryckte på som vid resultat rehabgång. Och hade överraskande 43,50 i mål. Således tredje bästa tiden. Nöjd!
Dels hade jag tvättat bilen på eftermiddagen och det innebär ett antal niggningar och lårarbete som gör de aktuella musklerna en aning möra.
Dels besöktes vi i gårkväll av en god vän. Vilket innebar ett glas vin och smuttande på någon centiliter whisky och do konjagare. Och förstås någon timma se'n nattning. Visseligen steg jag inte ur bädden förrän bort emot kl nio och det kompenserar den sena nattliga timman. Tveksamt ändå om morgontimmarnas extra sömn kan kompensera den tidiga nattliga goda sömnen. Sömnforskarna är säkra på att så inte är fallet.
Middagen i går bestod av en excellent pasta rätt med sparris, schvampinjoner,kräftstjärtar och en gräddsås med fiskbuljongtärning och sambal oleke. Jag hade till efterrätt bakat en budapestlängd. Tyvärr gjorde jag mig skyldig till recept fel och klantig hantering från bakduk till uppläggningsfat men den var klart ätbar ändå och jag tilldelades beröm.
Så åter till rehabgången. Kände första femhundra metrarna ömhet i övre sidan av gluteus maximus muskeln och funderade på om det kunde ha att göra med den nya övningen som min utmärkte sjukgymnast introducerade i början av månaden. Jag ligger på rygg med ena foten mer framskjuten än den andra och skjuter upp höften. Det var sjätte gången jag tränade på så sätt men jag har blivit starkare så jag kan lätta på främre foten när jag kört klart setet och övergå till ca 10-15 sek statiskt läge. I går försökte jag mig på att även i detta läge skjuta upp höften. Det kan förklara ömheten i musklerna.
Annars öppnade jag första km på 10,45. Och vid tre kilometers märket 31,05. Bra tänkte jag eftersom jag inte tryckte på som vid resultat rehabgång. Och hade överraskande 43,50 i mål. Således tredje bästa tiden. Nöjd!
Kommentarer
Trackback
