Vinterprataren Staffan Olsson

Intresset för kommande handbolls VM i januari ökade dramatiskt när jag råkade komma in när förbundskaptenen Staffan Olsson hade avverkat 40 min av vinter i P1.

Jag klädde av mig skidkläderna medan jag lyssnade till Staffans berättelse om helt olika ledarstilar som lett till framgång dels för svenska handbollslandslaget dels för klubblaget Kiel.

Jag har hängt med dåligt i hanbollens elitserie senaste decennierna. En titt då och då har det blivit på serien och resultaten. Jag är en ivrig text TV brukare så även handbollen kommer med bland fotbolls och hockey tabeller.

Stor skillnad mot tonåren då jag skrev upp alla matcher i handbolls allsvenskan och även målgörarna i ett kollegieblock.

Jag överraskades av Staffans redogörelse för hur han som lagledare i Hammarby hade vunnit tre raka mästerskap. Det har undgått mig. Inte så konstigt kanske. Mitt intresse för att vara idrotts åskådare har svalnat betydligt de senaste åren. Jag tycker att alla analyser i efterhand och prat före matcher är på gränsen till löjeväckande. Jag tolkade Staffans vinter prat avseende analyser och förhandssnack som om min inställning stämde med hans.

Staffan pratade också om slumpens betydels för framgångar. Sannolikt är det de individer och lag som förberett sig på mest optimala sätt som i de flesta fall vinner men visst är det så att de flesta är bra förberedda och då kommer slumpen in i spelet så där håller jag med.

Jag tyckte om Staffans ödmjuka sätt att framställa sin situation och Staffan är säkert ingen auktoritär ledare som tränaren i Kiel snarare verkar han anamat mer av Bengt Johanssons stil.

Jag skall följa VM i handboll med större intresse än jag tänkt mig. Och skall kolla på handbollstabellen nu med en gång. Att mitt favoritlag RIK ligger dåligt till har jag uppfattat. Påminner mig att jag för snart två år sedan såg RIK och Alingsås i Lisebergshallen. Varför inte planera in en VM match?




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0