Nostalgi

Vinterutbildning och kompaniövning i Sälen

Brynja förekommer inte i dagens underklädsel. Brynja är användbart i kyla och när kroppen svettas. Jag gjorde fyra veckors vinterutbildning i Sälen skogarna 1966 när senaste köldrekordet var ett faktum.

Efter en vecka skrev jag hem till föräldrarna att skicka bl annat ett par brynjor. Dåvarande försvarsmaktens underkläder bestod av ribbstickade skjortor som sög upp all kroppsvätska och bevarade densamma till jag tog av den och vred ur vätskan efter övningens slut.

Det blev kallt om det skrana bröstet och svettningen hade kommit i gång på förmiddagen och övningen varade till dagens slut.

Jag råkade ut för en svettig uppgift. Från Transtrandslägret och upp i vasaloppsterrängen skulle vi vid en kompaniövning skida med en pulka som innehöll stabstältets ved för två dygns övning. Jag var vältränad men kompisen var klent utrustad med kapilärer.

Vid lunch när vi kommit halvvägs och passerat backen som inleder Vasaloppet var det dax för en timmes paus.
Solen sken men kallt i luften. Var vad härligare än att byta ut den helt genomsvettiga gröna skjortan mot en brynja och en ny fräsch skorta och sedan gräva en snögrop och sätta sig till ro och äta ur snuskburken. Lapsskojs med rödbetor vad kunde vara bättre till det tre dec festis.

Kvällen inledes med tältslagning och vad som därtill tillhör med eldpost uppgifter och bevakningsområde. Vi som hade tilldelats ute uppgifterna gladdes åt oss att så småningom komma in i det väl uppvärmda tältet.

Tyvärr hade gruppen som fått uppgifterna att tillreda tältet och tända i kaminen misslyckats med uppgiften.

Vi kom in i ett tält där det satt åtta apatiska kamrater och huttrade. Tyvärr hade vi lika misslyckade försök att få eld i kaminen. Klockan blev sent på natten och ingen eld.

Själv var jag trött men konditionen var det inget fel på så för att klara värmen i fötter och händer åkte jag skidor runt i terrängen  den natten.

Senare har jag förstått att övningen var arrangerad för att testa vad vi gick för.

Bataljonsövning på Sörmon

I bataljonen fanns en stabsgrupp som jag hade förmånen att ingå i. Kamraterna var vältränade grabbar som hade idrottat i lite av varje bl annat hastighets åkning på skridskor, cykling, skidåkning och allmänt starka av jordbruksarbete hemma hos pappa på gården. Vi var med andra ord den fysiska eliten på kompaniet.

Bat övningen inleddes med den vanliga cyklingen upp till Örnäs och övernattning. Detta var i mitten av dec och kylan hade slagit till över Vänerlandskapet.

Följande dag hade bataljonen som uppgift att gå mot västra delarna av Karlstad och in ta den terrängen för att försvara mot väster ifråm kommande fienden.

Jag som stabsgruppsmedlem tilldelades uppgiften att vara den som låg i täten tillsammans med bat chefen för att vid stategiska punkter släppas av och som trafikpost visa in bakomvarande kompanier. Jag löste uppgiften utan svårigheter under dagen. Sista avsläppet skedde sent på kvällen längs nuvarande Edsvalla vägen och jag hade som uppgift att visa in bakom varande enheter på en avtaksväg som gick ut på Sörmon.

Varje uppgift tog ca två timmar och vid pass midnatt hade sista plutonen ur trossen passerat och kockarna slängde till mig en bit falukorv och meningen var att ordonansen som var sist och kökarl skulle hämta upp mig och jag skulle få åka motorcykel in till det varma stabstältet.

Jag mumsade i mig falukorven med god aptit och började göra höga knäuppdragningar för att värmen skulle återkomma i kroppen. Ordonansen uteblev. Klockan blev två på natten och jag vågade inte gå från poststället.

Till slut började kölden bita sig fast ordentligt i de yttre lemmarna. Jag fann för gott att springa fram och tillbaks på vägen. För att ha något mål bestämde jag mig för att kör 10x1000m med lämplig vila. Det var inte lämpligt att kommma i svettning i den hårda kylan.

Givetvis saknade stabsgruppen mig men det dröjde en god stund in på morgontimmarna innan jag såg ordonansen lyktor komma mot mig.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0