En bok
I går på förmiddagen började jag läsa Björn Ranelids "Kniven i hjärtat" och ett dygn senare har jag läst ut boken.
Det är rekord för mig i bokläsning. Det gick bara inte att lägga den ifrån sig mer än för att sova och middagsysslor och motion.
Boken är ingen tegelsten utan på 300 sidor med relativt stora bokstäver. Handlingen är enorm om jag får uttrycka mig så.
Sjukdom och död kan drabba en familj och människorna kan påstå att det var det värsta som kunde hända dem. Men jag håller med författaren att denna historien måste överträffa allt annat av smärta och lidande för de överlevande.
Det var min första bok som jag läst av Ranelid men inte den sista. Jag hittade den när jag efter tandläkarbesök cyklade förbi bibblan och gjorde den vanliga rundan till snabblånehyllan. Jag kände omedelbart igen titeln för jag hade sett Ranelid intevjuas om boken i ett TV program "En bok en författer". Hustrun påminde mig också om att vi sett programmet "Stjärnorna på slottet" i vilket Ranelid var en av deltagarna.
Jag undrar om någon läsare kan hålla tillbaks tårarna under läsning av de sista kapitlen?
Det är rekord för mig i bokläsning. Det gick bara inte att lägga den ifrån sig mer än för att sova och middagsysslor och motion.
Boken är ingen tegelsten utan på 300 sidor med relativt stora bokstäver. Handlingen är enorm om jag får uttrycka mig så.
Sjukdom och död kan drabba en familj och människorna kan påstå att det var det värsta som kunde hända dem. Men jag håller med författaren att denna historien måste överträffa allt annat av smärta och lidande för de överlevande.
Det var min första bok som jag läst av Ranelid men inte den sista. Jag hittade den när jag efter tandläkarbesök cyklade förbi bibblan och gjorde den vanliga rundan till snabblånehyllan. Jag kände omedelbart igen titeln för jag hade sett Ranelid intevjuas om boken i ett TV program "En bok en författer". Hustrun påminde mig också om att vi sett programmet "Stjärnorna på slottet" i vilket Ranelid var en av deltagarna.
Jag undrar om någon läsare kan hålla tillbaks tårarna under läsning av de sista kapitlen?
Kommentarer
Trackback
