Politik

FP ledaren vill rusta upp det svenska försvaret för att balansera mot den ökade närvaron från rysk sida i Östersjön. Jag tycker det är en något underlig tanke. Hur många fregatter och jagare skall svenskt försvar kosta på sig för att nå en sådan balans? Jag anser det bättre att inleda ett ökat ekonomiskt samarbete med ryssarna.

Ta råd av ishockeyspelarna och Kamprad med flera som redan finns där. Ett ökatt handelsutbyte med den ryska marknaden borde kunna skapa tusentals jobb i sverige. Den ryska medelklassen är rik och välutbildad. Putins aukoritära system bryts så smånigom ner och då öppnar sig oanade möjligheter för välutvecklade länder som de nordiska att ta del av ryska arbetsmarknaden.

Nej lägg de pengarna på att marknadsföra svenska produkter i ryssland. Det är samhällsekonomiskt mycket mer effektivt än att producera stål schabrak som skall patrullera i Östersjön. Det är inte produktivt. Bara dumheter.

Valrörelsen kommer att få en skarp prägel av utrikespolitiken när de röd gröna har kommit överens med Ohly om att alla amerikanska trupper över hela klotet skall dras tillbaka. Det är en något mer radikal tanke än Björklunds ytterligare miljarder till svenska försvaret.

Afghaner, Japaner och Sydkoreaner gillar förstås inte en sådan tanke.

Regeringens hantering av ekonomin och kommande debatt om utrikespolitiken kommer att garantera ett fortsatt allians styre.


Förmiddag

I går besökte jag för andra gången sjukgymnasten. En kompis från friidrottstiden. Det är bra att känna varandra från en annan verksamhet än den för just detta tillfället. Även om vi två inte har träffats mer än sporadiskt sedan dryga trettio år. Det gör att mötet blir mer avslappnat och frågorna rakare och svaren också antar jag.

Första gångens möte och överenskommelse om övningar gick vi igenom och jag konstaterade att fram och baksida lårens övningar inte hade genomförts. Jag har inte några sådana maskiner i hemmet och jag hade heller inte varit på topp för att ta mig till hallen. Därenot hade jag förbättrat mig i enbensstående övningen och ökat vesäntligen på tåhävningarna.

Kompisen tipsade mig om elastiska bandet vilket jag inhandlade och skall försöka arrangera i hemmet på något vis. Cyklingen började jag med så smått redan i dag när jag efter besöket kryckade till hallen och kom upp på motionscykeln.

Kul med besöket i hallen. Dels för att jag hejade på en annan  god vän och dels för att akrobaten upptäckte mig på cykeln och sträckte upp armen till en igenkännande hälsning. Det var ett par månader sedan vi hejade på varandra. Kom också i samspråk med en utav göta friidrottarna som jag pratat med tidigare.

Kul att jag tog initiativ till besöket i hallen. Jag kryckade hemåt efter att ha cyklat i 20 minuter och hustrun höll på med trädgårdsysslor men hade trots det lovat att hämta mig någonstans efter vägen. Och så blev det. En givande förmiddag.

Långlopp

Jag undrar om omdömet sviktar på allt för många när det gäller att arrangera långlopp och även hos de som deltar? I helgen var jag åskådare till Göteborgsvarvet. Enligt arrangören var 58 000 anmälda. I efterhand läser jag att 20 000 av de anmälda inte kom till start. Jag har inte sett någon siffra på hur många som kom i mål.

Trängseln runt banan var av klass 4,5 på en femgradig skala. Hur hade det sett ut om hälften av de 20 000 hade kommit till start?

Jag stod till att börja med strax innan 2 kilometers skylten. Jag med flera undrade hur skall merparten av de som jag ser springa förbi i den här hastigheten ta sig i mål. Grupptrycket gör att utgångshastigheten hos merparten av löparna är 80% för hög.

När jag en dryg timma senare står vid 18 kilometer skylten är scenariot ett helt annat. Nu är bilden av löparna att de fullständigt struntar i omgivningen och försöker att klara sig så gott det går dvs att röra benen och fundera på hur skall jag ta mig till Slottsskogsvallen.

Jag undrar om det skall vara fri anmälan till den här typen av långlopp? Om Du inte har tränat tre ggr i veckan i ett halvår skall Du inte anmäla Dig till den här typen av tävling.

Jag anser att det skall stå ungefär den texten på anmälningsblanketten.

Betyg

Före detta majoren Björklund har drivit betygsfrågan en längre tid och gick till val på att betyg skulle införas från årskurs fyra. Nu har kompromissen blivit fr o m årskurs sex.

Mot Björklunds ideer står en rad pedagogiska forskare som hävdar att elever mår dåligt av att få ett slutomdöme.
Betyg är ett urvalsinstrument säger forskarna. Elever mår bättre av att bli bedömda således att få feedback på lärandet i form av vad har eleven uträttat under terminen och hur kan framtida lärande förbättras och utvecklas.

Jaq funderar om det kan vara ett så stort problem att ge betyg och samtidigt ge bedömning så som forskarna vill ha det. Bedömning av eleven borde ske med jämna mellanrum under terminen i form av dialog mellan lärare och elev och vid de samtal som förekommer mellan förälder, elev och lärare.

Således borde alla parter vara nöjda. De som hävdar att vi under ett långt socialdemokratiskt regeringsinnehav försämrat den svenska skolan får nu instrumentet för att höja kvaliteten i skolan i form av införandet av betyg från årskurs sex.

Samtidigt utesluter inte införandet av betyg den alltid pågående dialogen mellan lärare och elev om elevens status i förhållande till de mål som är uppsatta och hur eleven skall kunna förbättra sig.

Det finns forskare som hävdar att elever mår dåligt av att få betyg och som i och med det mer eller mindre packar ihop och bestämmer sig för att strunta i skolan i fortsättningen. Beteendet förekommer säkert. Men är det då inte dax för läraren att samtala med eleven och förklara att det finns ett ord i den svenska vokabulären som heter, kämpa. Hjälper inte det, vad skall skolan då hitta på. Är det den enskilde som har gjort ett val eller är det skolan som inte har fullföljt sin uppgift?


Jobb

Officiell statistik avseende jobbutveckling i landet redovisar att sedan 1950 har inte den privata sektorn ökat i Sverige. Ökningen av jobb har helt skett i den offentliga sektorn. Så långt har politikerna varit duktiga på att skapa jobb. Men är det svårt att stå för en sådan utveckling? Knappast säger den genomsnittlige väljaren som har kastat sina ideologiska skygglappar. Reformer är lätt att genomföra men att skapa jobb som landet kan leva på hur lätt är det?

Den genomsnittlige väljaren kan också skilja på fakta och åsikter.Det heter populärt i folkmun att "politiker di bare prater och gör inget annat". När det gäller jobbutvecklingen i den privata sektorn i landet är inte uttrycket bara ett skämt utan uttrycker fakta vad som hänt när det gäller den viktigaste politiska frågan av alla sedan 60 år tillbaka. 

Men politiker oavsett färg älskar att tala och debattera om hur skall landets företag speciellt de små och medelstora kunna utvecklas och bidra till utveckling av välståndet. Fakta är att detta bara varit löst prat och enbart åsikter i 60 år.

När ett jobb har skapats har ett försvunnit. Och för att inte vara allt för uppkäftig frågar jag: hur många av de nya jobben har våra mångordiga politiker skapat inom den privata sektorn?

Landet har klarat välståndet genom att näringslivet varit kreativa och hängt med i den internationella utvecklingen. Politikerna kan ta åt sig mycket litet av den utvecklingen.

Tacka Ericssons,Volvos,  m fl storföretags utvecklingsavdelningar för att landet har det välstånd det har i dag.

Norge har oljan att tacka för att inte vara ett av europas fattigaste länder. Ingen politiker har upptäckt oljan. Hur har politikerna kunnat förhindra den fattigdom som nu utvecklar sig i de baltiska länderna?

I framtiden gäller det för politikerna att hålla tillbaks offentliga utgifter och det genom att rationalisera i kommunala och statliga organisationer. Tillåta innovativa entreprenörer att ta över stora delar av den förebyggande hälso och sjukvården samt reformera sjukvården.  Det går inte som i dag att utnyjja resurserna till hälften av vad som går i den privata sjukvården.

I dag är politikerna bromsklossar och det är inge skillnad mot förgången tid.

När politiker pratar om jobb måste väljarna inta en skeptisk inställning. Ingen politiker kan skapa ett enda jobb som bidrar till ett lands välstånd. De trovärdigaste politikerna pratar istället om hur offentliga utgifter kan minskas.

Först då tar politikerna sin uppgift på allvar nämligen att skapa förutsättningar för att utveckla välstånd.

Göteborgsvarvet

I Lördags var jag på plats och kollade jag på Göteborgsvarvet. Jag hade två personer att hitta i myllret av löpare.
Dels sonens särbo och dels en kompis.

Från Järntorget kryckade jag upp till Slottsskogen. Där var jag i god tid för att med hustruns hjälp i sista stund få en skymt av den tunnhårige i gul dräkt klädde kompisen. Strax innan två kilometers skylten och i backen upp mot säldammen stod vi och spejade i ytterkurva in mot femdubbla led av löpare som hade god fart i början som alla löpare har som skall springa en bra stund. Och i sista momangen fick jag en skymt av kompisen som låg i innerkurva och därför var extra svår att upptäcka. Hann ropa heja men inte mer.

Det var exakt tjugo år sedan jag själv sprang Göteborgsvarvet. När jag spanar på medaljen som hänger i förrådet ser jag att det står den 12 maj 1990. Jag går in i resultatstatistiken för varvet och ser att jag hade tiden 1.31.21 och hamnade på 1764 plats.

Kryckade bort från Slottsskogen och ned mot Linnegatan där bestämde vi oss för att äta lunch.

Då vr det dax att krycka upp mot Övre Husargatan för att få en koll på löparna när de har exakt två kilometer kvar. Värmen var stark och hade kommit överraskande. Det märktes på många att de inte riktigt hade koll på kroppen och den mentala biten men en hel del var försatås pigga och sprang på rätt bra de sista kilometrarna.

Där kom den kala hjässan guppande ca 100 m bort nu med ett slitet ansiktsuttryck. Krafterna var på upphällningen och en stark vilja höll steget om än något kort vid liv. Medr var det inte och jag undrade bär det hela vägen in till Slottsskogsvallen.

Själv var jag något sliten och mentalt trött av kryckandet så det var att inrikta sig på att ta sig ner mot Järntorget och vila en halvtimma innan det var dax att bege sig upp mot Universitetet för att få en skymt av sonens särbo.

Där träffade jag också övriga närstående med sonen just anländ från Grand Fondo tävlingen på cykel. Utbrytningsförsöket hade så när gått hem men en punka på en av de tre utbrytarna hade ställt till det och klungan hann i kapp två mil före målet. I alla fall en delad 16:e plats.

Vi spejade in särbon som var vid god vigör när hon passerade och hejade glatt. Överhuvdtaget verkar flickorna fräschare än grabbarna varav många tog sig fram med glasartad blick de sista kilometrarna. Hon fick passe av sonen de sista tre kilometrarna som cyklade ner mot Slottskogsvallen. Hustrun gnetade också på neråt vallen och kunde berätta vid hemkomsten att hon sett diverse kändisar. Själv låg jag vid det laget bekvämt tillbakalutad i soffan med en kall öl på bordet bredvid.

Händelser på Magasinsgatan

I god tid hade jag blivit tillfrågad om jag kunde tänka mig att ta ansvar för tre månaders barnbarnet ca en timma medan mamma och hustrun manikyrerade sig. Jo det var väl möjligt. Allt är ju möjligt. Så jag gav positivt svar under förutsättning att barnet var mättat och sömnigt eller sovande. Självklart skulle det planeras så.

Vid lunchtid kryckade jag den ynka kilometern till platsen där jag kunde vaka över barnet. Vi hade pratat om att jag eventuellt skulle kunna sitta i receptionen eller på någon uteservering i närheten av manikyrstället. Fortfarande är jag beroende av lite högre sittställning än normalt därför hade jag med kudden under kärran.

Nu blev det varken det ena eller det andra utan mittemot stället fanns det en bra lång bänk och där satte jag mig med barnvagnen framför mig och i den en djupt sovande baby sedan tio minuter. Mamma och hustrun försvann in i porten mitteemot och efter några minuter kom en vänlig manikyrist ut med diverse tidningnar. Skönt att babyn sov så djupt nu blir det inga problem. Säkert sover han större delen av timman.

Gatan var en gågata med möjlighet för varutransporter och boende i fastigheterna att köra fram och tillbaks. Jag pressade barnvagnen så nära bänken som möjligt för att varutransporterna skulle ta sig fram men också de största stadsjiparna var på plats. Platsen var inte den mest ljudlösa.

Efter tio minuter slog grabben upp ögonen och började röra på armar och ben. Oj tänkte jag redan vaken hur skall det här sluta. Jag tog fram läsboken med bilderna på sköldpadda, elefant, vattenbuffel, giraff, lejon och katt.
Jag försökte att behålla filten över babyn men gossar i den åldern sparkar frenetiskt så det går inte att behålla filten över de bara små benen.

En äldre dam gick förbi och stannade helt kort och konstaterade "oj vad han sparkar". Strax efter tittade en underskön högklackad yngre dam ned i vagnen och frågade hur gammal babyn var. Nu började barnet bli gnälligt så jag beslöt att sätta gossen upp i vagnen. Strax stannade tre mammor med barnvagnar och stojade och konstaterade vad lika alla barn i den åldern är men din grabb var en riktig liten sötis. Jo jag höll förstås med och fortsatte att hålla gossen upprätt i sittande ställning.

Klockan närmade sig tjugo minuter till att timmen skulle vara slut och samtidigt började babyn skrika rejält. Det blev naturligtvis töligt med morfars jollrande om bilarna som körde förbi och kollande på människorna som strömade förbi. Precis lagom kommer en Harly Davidson glidande med en svartmuskig förare och motor cykeln lät rejält. Grabben stumnade för en minut och det blev en skön paus för mig.

För att lugna grabben besöt jag att ta upp honom i knät. Men gallskrikandet fortsatte och en så liten kille spänner sig i hela sin längd så att det är svårt att få en riktig sitt ställning på honom. En ganska gammal dam kommer fram och råder mig att ta upp honom mot axeln och klappa honom i stussen. Jag gör så men det hjälper inte. Nu är det fem minuter kvar till att timman skall vata slut. Gallskrikandet fortsätter och jag kan inte ställa mig upp med killen i famnen. Förbipasserande inser förståndigt nog att det inte är någon ide att stanna och lämna goda råd utan går nonchalant förbi utan att ta någon notis om min prekära situation.

Klockan passerar fem minuter över två. Några minuter senare kommer mamma ut och förklarar att naglarna var tvungna att vila och torka tio minuter efter att behandlingen var slut. Mamma tog babyn och kilade in på stället och gav killen mat så var den barnvakten över.

Jag övergick till att börja träna kryckgång med en krycka.


Vetenskapens värld

I går hade vetenskapens värld ett inslag om landets största forskningsprojekt. Jag tänkte vad lite jag vet om sån't. Vist borde jag som följer nyheterna och olika krönikor ha reda på och känna till landet största forskningprojekt som omsätter 900 miljoner.

Är det fel att kontinuerligt rapportera i nyhetsflödet om detta projekt åtminstone en gång i halvåret.

Jag frågar, fokuserar nyheterna på fel saker? Mord av förvirrade och sjuka människor ägnas stor uppmärksamhet i nyhetsinslag. Efterföljande rättegången följs varje dag med kommentarer och är det en kändis som råkat illa ut engageras en advokat för att följa aktiviteterna i rättssalen.

Tydligast är det i regionalnyheterna som jag tycker är ett stort skämt. Regionala nyheter domineras av en trafikolycka eller brand eventuellt att någon åldring eller tioåring har försvunnit i skogen.

För att nu inte tala om de resurser sporten får.

Åter till gårdagens forskningsprojekt. En svensk en världsberömd mikrobiolog på Karolinska institutet håller på att kartlägga kroppens 20 400 proteiner. Proteiner är de skojare som föranleder människans allvarligaste sjukdomar som prostatacancer, bröstcancer m fl. cancertyper.

Väl kartlagda som antas ta några år till - hälften ca 10 000 är kartlagda i dagens läge - så återstår arbetet att förstå vad varje protein har för betydelse i jämförelse med de sjukdomar som uppträder i kröppen. Med andra ord kan det vara så att det 999:e proteinet förorskar prostatacanser.

Således kan det i framtiden vara så att det går att special sy ett läkemedel som lirkar just med det proteinet och så är den sjukdomen utrotad. Men kostnaderna för medecinen blir förstås inte obetydliga.

Mest tid i programmet ägnades åt hällristningar i Bohuslän och en dal i Italien. Dessa hällrisningar som gjordes för 3 000 årsedan var kinesiskt lika. Och arkeologerna funderade över hur de kunde vara det. Transportmöjligheterna för 3 000 år sedan såg ju inte precis lika ut som dagens trots askmoln.

http://svt.se/2.107868/vetenskapens_varld

Virtoser

I går kväll tittade jag på en europeisk musiktävlling från Wien. Det var NRK som sände. Wiens filharmonikerna spelade och det var fem solister som hade gått till finalen och tävlade. Fiol, piano,dragspel,tvärflöjt och ett till som jag inte kan komma ihåg var instrumenten som de fem finalisterna hanterade.

En svensk kille som spelade harpa hade tagit sig till semi.

När jag såg norskan som för övrigt blev tvåa hantera fiolen tänkte jag, undrar om det finns någon mänsklig aktivitet som går upp mot att hantera en fiol på ett sådant fenomenalt sätt.
Att spela fiol på ett världsunikt sätt är det jämförbart med att hantera en fotboll på Messi sätt? Eller att måla en tavla som i framtiden får en unik ställning i konstsamlingarna.

Att operera i hjärnan kräver sin speciella skicklighet men går det att jämföra med fingerfärdigheten som krävs för att få tonerna i balans med hjälp av fiolen?

Nobel priset i litteratur vilken plats i rangordningen bland mänskliga konstformer intar det? 

Att framställa liv i ett laboratorie har krävt många år av tålmodigt arbete. Snart går det att med hjälp av stamceller framställa vilket mänskligt organ som helst. Det lär med stor sannolikhet gå att bota ryggmärgsförlamade patienter om något decennium.

Kolla på vetenskapens värld på måndagar. Ett av veckans bästa program näst Landgång och Naturen och vi.





Träningsdagbok

I går när jag språkade med sonen fick jag tipset att gå in på jogg.se eftersom jag berättade att jag kryckade på Henstad och sedan mätte rundorna med hjälp av google kartan.

Sagt och gjort nu har jag registrerat mig på jogg.se och lagt in rundan från i går. Vilket fantastiskt forum för att föra träningsdagbok.

Själv har jag varit si så där noggrann med att föra bok över tränandet. Jag har en del sparade träningsdagböcker som ligger i lådan. Då och då bläddrar jag igenom och skrattar åt stolligheterna. Men också förstås mycket allvarstyngda minnen.

Nu skall det bli allvar av att digitalt föra bok över träningsrundorna. Måste sätta på P1 trots att det inte är Täppaz.
Det duger med Tengby.

Nu rör jag mig utan kryckor över köksregionerna. Stegen är små och ingen vidare naturlig gång. Men det går framåt och jag skall bli mer idog med tåhävsträningen som jag blivit rekommenderad.

Vad händer?

Just nu lyssnar jag på sportradion och även här skall reportern springa maraton hör och häpna nästa år alltså inte i år. Och då behövs naturligtvis råd från fem experter. Yougatränare, syreskuldsproffessionell mätare, muskelgensupbyggare, nutrinist och kanske nudist men även en mental rådgivare.

I TV är Blossom som skall med dramatik som ledstjärna bygga upp någon kändis. Allt inför en häpen allmänhet.

I brevlådan landar månadsvis "I F orm" till en kostnad av en del små kronor.

Konsekvensen blir för vanligt folk att de med gapande förvåning sitter och tittar på eländet och så tar verkligheten ut sitt grepp och det åstadkoms noll resultat.

Ungdomarnas medelvikt går upp och äldre får större magar vad gör sjukvården om inte skriver ut fler tabletter mot högtblodtryck och panikångest.

Några kommer på besök till de vitklädda eller om det rör sig om privat vårdcentral mer glada färger på kläderna.
Rådet blir då att gå till apoteket och inhandla de små vita kanske i ett enstaka fall att börja med korta promenader. Men uppföljningen av råden hur går den aktiviteten till? Promenaden inskränker sig till två rundor runt kvarteret därefter återgår vanorna till att titta på Efterlyst och andra förnedrings program i 3:an och 5:an.

Många av oss hamnar till slut i den ofanliga vårdens käftar och blir sittande och beroende av andras kunskaper om hur det bör gå till på äldre dagar. Till slut faller vi till föga och blir sittande orörliga till livets slutskede. Den kommunala vården inskränker sig till att kräva högre löner och mer resurser för att vårda de allt mer tilltygade kunderna.

Inget är så sant att för att få rätt behandling bör Du vara frisk om det inte gäller benbrott eller öppna sår. Säkert med några undantag. Sjukvården är skicklig på mycket men de smygande folksjukdomarna kräver mycket mer av insatser.

Enkelt och klart

Mycket analyserande med anledning av makroekonomiska besvärligheterna i Euroområdet. Det påstås att ett lands ekonomi är svårt att styra på grund av hoppande majoriteter och att ingen vågar göra sig till ovän med massorna för då röstas makthavarna bort. Så var det i slutet av åttiotalet i landet. Lyckligtvis röstade massorna fram en ledare som på ett ur massornas synsätt icke önskvärft sätt återställde landet ekonomi i balans. Tänk tanken om Göran hade varit feg i det läget och inte avskedat offentlig anställda i den utsträckning han gjorde. Vilket läge hade landet varit i dag? Troligtvis ungefär i samma läge som flertalet övriga europeiska länder.

Därför är det intressant att många vänster debatörer förfasar sig över att det alltid är de fattiga och medelösa som får betala kalaset. Logiken säger tyvärr att det är massorna och deras i många fall korrupta ledare som ställt till det. Massorna har alltid de ledare de förtjänar.

Görans avskedande av offentliga anställda hade den konsekvensen att övriga makthavare inte förstod att de som blev övertaliga inte fick den hjälp de borde ha fått. Många och de flesta var naturligtvis inte sjuka utan var fullt arbetsföra. Göran kunde inte ordna allt.

Så småningom fick avogheterna konsekvenser i form av regeringsskifte och den nya regeringen förstod att landet inte kunde ställa mer än en million arbetsföra människor utanför arbetsmarknaden utan att först pröva arbetsförmågan.

Tyvärr blev det extrem debatt i form av att cansersjuka skulle tvingas ut i arbetslivet och i stora reformer är det alltid en promille som kommer i kläm mest på grund av fyrkantiga byråkrater som inte har förmåga att se genom de lagar som stiftats utan skall följa skriften bokstavligen.

Självklart är det arbetslinjen som måste gälla i kombination med drivkrafter att snabbt när arbetslöshet står för dörren komma in i ett nytt arbete eller att arbetsmarknaden är så pass flexibel att många byter arbete. Endast på så sätt garanteras fattiga, sjuka och pensionärer en dräglig levnadstandard. Någon annan väg finns inte utan då är det den förädiska lova och lova linjen att allt skall ordna sig bara du tror på gud fader och eventuellt Ohly.

Göran kunde inte fixa allt själv. Tack och lov har vi fått ledare i landet som insåg att Görans värv skulle kompletteras med arbetslinjen och inte fortsätta med den förödande bidragslinjen.

Det var pinsamt i morse att se hur Mona Sahlin blev utskopad av en kvinna med halv tids jobb. Mona kräver heltid och självklart kommer halvtidarna i kläm. När en ledare har kört fast så i den politiska grottekvarnen då borde någon viska i hennes öra. Avgå! Självklart är majoriteten så kloka att de förstår argumenten från den halvtidsjobbande kvinnan bättre än Monas politiska floskler.

Spekulationer

Grek krisen har en direkt påverkan på ca 500 millioner människor genom att det är en kris som direkt påverkar staternas budgetar. Slovenien som ex måste låna för att täcka sitt bidrag till Grekland. Vilka poster i budgeten för ett ralativt fattigt land som Slovenien påverkas? Så klart de stora posterna som bidrar till majoritetens levnadsförhållanden. Det går inte att trixa bort.

Vad händer när majoriteten av befolkningen i olika mindre länder som ex Finland upptäcker att Grek krisen påverkar deras levnadsbetingelser. Och ytterligare späds på när åtgärder kommer att tvingas vidtas på grund av jämförbara förhållanden i Portugal och Spanien. Hur står det till i Belgien, Italien och Irland.

Vilka krafter som kommer i rörelse när alla konsekvenser kommer upp på bordet och blir överskådliga för en majoritet av befolkningen i de olika länderna går det i dag bara att spekulera i. En sak torde vara tvärsäkert. Politiker förtroendet kommer i varje fall inte att öka. Landskapet ligger öppet för extremiströrelser som möjligen kan jämföras med historiens värsta.

En minioritet av greker börjar kasta sten och bränna en bank kan i dag betraktas som mindre allvarligt men vad händer när europeiska arbetslösa och andra grupperingar börjar sätta EU parlamentet eller andra officiella byggander i brand.

Kommer polisstyrkor och brandkårer att räcka till för att hålla stora människomassor i schack? Betingelserna för en karismatisk ledare att uppträda på scenen kommer att få mycket näring i extrema förhållanden.

Relationstal ger alltid en god uppfattning om verkligheten och tillståndet i olika företeelser. I dec 2006 fanns 610 miljarder euro i omlopp. Världens största ekonomi. Kanske har de i dag ökat till 700 miljarder. Av dessa är grekerna i dag beroende av mer än 10% i form av lån. Grekerna utgör ca 2% av befolkningen av de som är påverkade av krisen. Återigen hur kommer de övriga 98% att reagera? De flesta kommer att förhålla sig lugna men majoriteten har en tendens att springa efter de som skriker högst.

Vinst eller allmän subvention

Diskussionen om grundläggande mänskliga behov skall drivas i privat regi eller offentlig är en infekterad fråga. Delvis handlar frågan om att människor är rädda för förändring. Vi vet vad vi har och vill inte pröva något nytt är en vanlig inställning. Avundsjuka och missunsamhet spelar säkert roll. Inskränkthet och rädsla är vanliga
mänskliga beteenden. Tänk själv och var kritisk till auktoriteter och ledare är ingen vanlig företeelse varken
bland anställda i offentlig eller privat regi. Gör jobbet och föreslå inga förändringar då blir det bara diskussion och jag kan hamna i onåd hos andra.
 
Ytterst är det en fråga om att inte någon skall kunna tjäna pengar på människors olyckor eller grundläggande behov. Men vad är skillnad mellan att anställda skall få högre löner eller rent av kanske inte behövs i offentlig verksamahet mot att i privat regi kommer verksamheten att ge ett överskott till ägarna på grund av att verksamheten har effektiviserats och kanske även att prislappen till kunden har sänkts eller är densamma?

Möjligen blir det roligare att jobba i en verksamhet som inte styrs av en hierarki utan där de anställda kan påverka den dagliga verksamheten utan att behöva få frågan behandlad av enhetschef och avdelningschef. Kanske stimuleras de anställda till att föreslå förbättringar och ändringar när de inte känner det förlamande trycket ovanifrån utan har känslan av att det är de som bestämmer hur utförandet skall gå till.

I dag informeras det om att daghem i Stockholm har sålts långt under marknadsmässiga priser och delvis därför kan redovisa vinst. Är det ett bevis på offentlig verksamhet inte beter sig rationellt? Skulle en privat aktör slumpa bort en verksamhet? Knappast såvida inte verksamheten under en längre tid gått med förlust och dragit på sig kraftiga samlade underskott. Även bland privata aktörer är det ett välkänt faktum att verksamheter kan drivas på olika sätt och följaktligen prestera bra eller dåliga resultat.

Och om nu inte enbart kapitalkostnaden är den enda förklaringen till varför vinst kan redovisas vad är det för andra faktorer som  gör att ett överskott kan presteras? Den troligaste förklaringen är att ett privat daghem inte behöver belastas med den overhead kostnad som en kommunal verksamhet måste lägga på priset. Overhead består av allt i från kommunalrådens löner till enhetschefen och dennes medhjälpare i daghemsverksamheten. Således hela den hierarki som inte har full daglig sysselsättning med den operativa verksmaheten att passa barn mellan kl 0630 och 1900.

I en stor byråkratisk verksamhet som en kommun består av förekommer det oerhörda mängder luft i verksamheten i form av timmar som går åt till allt annat än den operativa verksamheten. Frågan som borde ställas klart och tydligt är när diskussionen mellan privat contra offentlig verksamhet är just den. Är medborgarna beredda att subventionera ett antal anställda som jobbar i snitt fem timmar om dagen och resterande tid inte bidrar mer till vertksamheten än att befinna sig i lokalerna eller rent av går och driver på sta'n?

Jag har svårt att förstå varför inte kommunala nämnder överlåter till banker eller revisionsfirmor att fastställa priser på kommunla verksamheter som skall privatiseras. Fritidspolitiker har knappast den kunskap som erfordras för att bedöma vad verksmheten betingar för pris. Det bevisas bäst av de vinster som redovisas i dag av de daghem som sålts ut i Stockholm.

Omställning

Alla vallöften sveks 2010 när de rödgröna hade vunnit valet. Helt plötsligt började socialdemokraterna agera enligt sina grundläggande värderingar. Dvs Solidaritet, rättvisa och framför allt att prioritera de svaga i samhället dvs åldringar och barn och ungdomar.

Kraftfulla omprioriteringar i statbudgeten blev konsekvensen. Först började de rödgröna med att bygga om skolan. Alla skolbyggnader i landet liknar numera bankpalats och lärarnas löner har fördubblats och är jämnbördiga med läkarnas. Det finns ingen ungdom som lämnar grundskola och gymnasium med underkända betyg. Alla rektorer har licentiat examen i pedagogik och samtliga skolor har forskare knutna till skolan. Bråk, mobbing och skadegörelse existerar inte längre när elever känner att de har blivit samhällets viktigaste resurs.

Samtidigt med skolrevolutionen reformerades äldrevården. Numera är det en självklarhet att äldreboende är utrustade med alla de bekvämligheter som en åldring kan tänkas behöva de sista åren i livet. Därtill kommer att en prioritering av det kulturella livet har gjorts på kommunal och regional nivå. Fri tillgång till klassiska konserter, balett och teater ensemblar garanterar ett njutbart kulturellt liv för åldringarna.

Även solidariteten med de fattiga i tredje världen har fått en kraftrig omprioritering. Tjugo brigader som består av all sköns civil expertis som behövs för att ta i tu med ett land förött av krig och fattigdom har organiserats. Varje brigad består av 20 000 till 25 000 individer. Allt från diplomater och förhandlare till vatten och miljöexpertis. Efter att brigaderna har haft sensationella framgångar i speciellt Afghanistan har FN bestämt sig för att finansiera hela projektet och numera är över en halv miljon svenskar engagerade över hela världen i omfattande insatser för att få fattiga länder att stå på egna fötter.

Sjukvården har helt fått en annan karaktär. I dag behöver inte människor oroa sig för att inte bli omhändertagna och få den vård som krävs. Varje kommun har en eller flera vårdcentral med främst inriktning på hälsoförebyggande åtgärder. Invånarna kontaktas varje år och får råd och anvisningar om kost och motion av sjuksköterskor och coacher. Landstingen har ersatts med region sjukhus som är knutna till universitetssjukhusen och köer existerar inte sedan läkare har börjat arbeta i treskift och operationssalar utnyttjas till 100%. Sedan läkarutbildningen kraftigt byggts ut behöver inte invånarna efterfråga läkartjänster utan blir varje år kontaktade av en allmän läkare som gör en grundlig genomgång av patienten.

Eftersom miljöexperter länge vetat att transporter är den största miljöboven bestämde sig regeringen för att göra en monumental satsning på elbilar. Kineserna övertygades om att Bohuslän och Göteborgsområdet med Dalsland var rätt region för att producera elbilar. Norrmännen med oerhörda tillgångar i oljefonderna bestämde sig för att bli partner. I dag produceras årligen tre millioner bilar i de utbyggda fabrikerna i Uddevalla, Bengtsfors, Srömstad med fl småorter i landskapet. Någon arbetslöshet finns naturligtvis inte varken i detta område eller landet i övrigt.

Ungdomsarbetslöheten var tidigare ett stort problem. Den är efter två mandatperioder helt avskaffad. I likhet med de internationella brigaderna för uppbyggnad av utvecklingländer finns numera koperativa brigader för produktion av livsmedel i främst länen norr om Dalälven. Regeringen övertygade COOP, Axfood m fl större aktörer inom branschen att investera i anläggningar och prioritera produktion av baslivsmedel. Tillsammans med en strid ström av utländska arbetare och svensk ungdomar fungerar dessa koperativ ungefär som israeliska kibutzer.

Hur har allt detta kunna finansieras. Till en början var regeringen tvungen att ta upp betydande lån på internationella marknaden för att finansera omställningen av samhället. Men på två mandatperioder visade det sig att svenska folket i solidaritetens namn gick med på att låta sig kraftigt beskattas när de såg effekterna av en ny samhällsordning. Omställningen innebar också att resurser frigjordes främst när försvarets 40 miljarder användes för att till en början finasiera brigaderna. Eftersom arbetslösheten helt avskaffades innebar det 100 miljarder till sjukvården. Ohälsotalet sjönk kraftigt och är nu nere på under tjugo dagar. Friställda resurser har använts till förebyggande åtgärder.

Polisen och rättsväsendets tidigare tunga budgetposter är numera i de närmaste obehövliga i och med att all ungdomskriminalitet har upphört som en konsekvens av att ungdomarna numera anses som samhällets viktigaste resurs. All rekrytering till kriminella gäng är ett minne blott. Beteende störningar förekommer hos individer men den utbyggda psykiatrin tar på ett tidigt stadie hand om individerna och kognitiv beteendeterapi botar 80 till 90 % av fallen. Kriminalvården tar hand om ca 1000 individer på rullande årsbasis mot tidigare det tiodubbla.
Fängelser existerar inte utan vården sker på öppna anstalter.

Kungahuset är avskaffat och resterna av familjen lever som vilken svensk som helst och försörjer sig med normala arbeten.

LO och TCO m fl fackföreningar försvann på ett tidigt stadium när arbetslösheten avskaffades och full sysselsättning blev normalläget. Numera byter anställda arbete i regel vart tionde år i snitt.

Under en tjugo årsperiod har folkmängden i landet ökat till 15 millioner främst på grund av en omfattande arbetskraftinvandring. Fri invandring råder eftersom behovet av arbetskraft ständigt ökar.

Inom EU har landet tagit en ledande ställning och fått en position som kan liknas vid en konsultativ roll. Andra länder börjar att ställa om samhällena i samma riktning. De enorma sociala oroligheterna som blev en konsekvens av misskött ekonomi inom medelhavsländerna och Storbritannien har bedarrat och allmänheten har insett att arbete återupprättar samhällsekonomin och länderna börjar sakta återhämta sig och återgå till ett mer normalt samhällsklimat.


Retoriken

I dag besannades det. Det som ständigt varit oppositionens huvudfråga i riksdagen under senaste åren dvs att regeringen har lånat till skattesänkninga lyste helt med sin frånvaro i oppsitionens skuggbudget. I stället instämmer oppositionen i att det är klokt att låna till skattesänkningar. En total helomvändning. Allt käbbel och högljudda ramsor och retorik i riksdagens interpellationdebatter och frågestunder visar sig ny sakna betydelse. Ogjort arbete. Trogna lyssnare till riksdagsdebatterna har fullständigt förts bakom ljuset. Hela jobbskatteavdraget på 71 miljarder accepteras från den ena veckan till den andra förutom möjligen 2 miljarder.

De röda föreslår att A-kassan skall höjas till 960 kr per dag. Det betyder dryga 20 000 kr per månad. Plus 3 000 till 4 000 från Trygghetsråd eller Trygghetsstiftelse beroende på om vederbörande är offentlig anställd eller privatanställd. Jag om jag tjänade strax under 30 000 per månad skulle inte ha motivation att söka jobb utan utnyttja så lång tid som möjligt i arbetslöshet.

Utbildning och åter utbildning är medecinen för att skapa jobb. Många ungdomar som inte har lyckats få godkända betyg i gymnasiet, hur skall de vara motiverade att åter sätta sig på skolbänken och genomgå samma tragglande?
Verkligheten finns inte hos politikerna.

Jobb skapas inte av politiker. Jobb skapas av efterfrågan från diverse aktörer i ekonomin. Sverige karakteriseras av mycket stort utlandsberoende. Därför är det oroande att de länder som vi handlar med tvingas till stora nedskärningar som så klart drabbar tillväxten och efterfrågan från länderna. Mycket litet av detta hörs i retoriken utan det är de käbblande politikerna med sina förslag om utbildning som tror att jobb skapas i den inhemska ekonomin och i regel skattesubventionerade.

Jag får intrycket av att strategin är att genom en så hög retorik som möjligt dölja för den genomsnittlige medborgaren de verkliga förhållandena som påverkar samhäöllsekonomin. Målsättningen är att komma åt makten. För den rutinerade politikern är det naturligtvis en behaglig tillvaro att vistas i maktens korridorer med riklig tillgång till experter och konsulter av olika slag som sköter det operativa arbetet. Vilken skön tillvaro att sitta i riksdagen och käbbla när jag lärt mig alla fraser. Retoriken och argumenten upprepas i det oändliga. Dra ned riksdagsledamöterna till hälften av nuvarande.

RSS 2.0