Nyårsafton

I dag på förmiddagen efter styrketräningen när jag satte mig på cykeln för det avslutande "tröskelpasset" och efter jag gjort de sedvanliga inställningarna på cykeln "K" för sadelnivån "2" för styrhöjden och så det som betyder mest nivå 14 för motståndet trodde jag att det var något fel när jag började trampa.

Alltså på 14 nivån för motståndet. Tidigare har jag börjat känna redan efter någon minut hur tungt trampandet har känts, men inte idag. Vad är detta? Det måste vara något fel på cykeln. Nivå 14 har inte hakat i, kanske? Jag fortsätter att trampa och efter fem minuter måste jag acceptera att jag kommit över nybörjartröskeln och nått en ny nivå.

Tidigare har jag mentalt inte trott att jag skulle orka med målsättningen mot 20 minuters trampande på nivå 14, men icke i dag. Men jag bestämmer mig för att inte förhäva mig utan ställer in mig på dagens 19 mnuter och visserligen börjar tröttheten kännas efter 15 minuter men tankarna att jag inte skulle orka mot målsättningnen infinner sig aldrig.

Jag börjar så smått fundera på att om någon vecka höja nivån till 15 eller fortsätta mot 20 minuter med målsättningen att köra 2x20 min med fem minuters vila.

Kul att på nyårsaftonen träffa kompisar i hallen och dialoga med. Kämpande långskubbare. En kille som körde 5x10min. Och som efteråt berättade att hans målsättning var att från 43 minuter på milen försöka att prestera under 40 min.

Efteråt låg jag och lyssnade på Vinterprataren och pastorn Thomas Sjödin. Tårarna rann när hans tema var hans och frugans förlust av två minderåriga barn genom sjukdom.

Journalisterna och bistånd

Åskter om hur journalisterna skall kunna återfå frihetehen eller få sina straff förkortade vädras flitigt i såväl tidningars ledarsidor som i radio och TV. Mest intressant att lyssna till är förstås personer som har erfarenhet av Etiopien i form av att ha levat och verkat i landet och på det viset förstår hur etablissemanget tänker och hur politiken påverkar landets myndigheter och då främst rättssystemet. Närmast hur processen skall gå till kommer nog ändå journalisten och författaren Bengt Nilsson på DN debatt i dag. http://www.dn.se/debatt/de-fangslade-journalisterna-bor-be-etiopien-om-ursakt. Bengt Nilsson är afrika kännare och kritiker utav hur biståndet generellt har utformats till den fattiga kontineneten. http://sv.wikipedia.org/wiki/Bengt_Nilsson_(1951). Jag håller med de kritiker som menar att bistånd inte bör gå direkt till regeringar utan i första hand riktas småskaligt till lokala källor som har förutsättningar att bygga företag inriktade på grundläggande mänskliga behov. Percy Barneviks projekt "Hand i hand" är ett exempel. Svenskt bistånd bör i grunden förändras till att stödja främst kvinnors företagande ute på landsbygden. Så här i efterhand och med facit i handen är det lätt att förundra sig över journalisternas blåögdhet om vad som i realiteten kunde inträffa samtidigt som de måste få beröm för den drivkraft som ledde dem till att försöka ge intresserade här i landet en inblick i de förhållande som råder i områden som annars ingen kommer åt att rapportera från. Störst hänsyn borde de ändå ha tagit till anhöriga som nu lider mentalt mer än de själva.

Hälsning

GOD JUL



ALLA



TROGNA LÄSARE


Journalisterna

Troligen hade det varit mest effektfullt om ambassadörer och diplomater snabbt hade knappat på mobiltelefonerna och begärt audiens hos Etiopiska myndigheter innan pressen hade fått tag på nyheten om de svenska journalisternas samröre med den etiopiska gerillan.

Korruption är ett välkänt begrepp i Etiopien och många andra av de afrikanska länderna och hade troligen fungerat i det här sammanhanget.

Att en liten bildtidning har beredskap för att snabbt vidta åtgärder är inte att begära. Däremot borde det vara konsulats och myndigheters uppgift att snabbt vidta åtgärder när i synnerhet journalister råkar illa ut som i det här fallet med de två svenskarna.

Att i nuvarande situation tro på en snabb lösning genom diplomatiska kontakter tror jag inte fungerar. Etiopien bland många andra länder känner sig trängda av västvärlden samtidigt som de är beroende av densammas bistånd. Likaväl som västvärlden är beroende av Etiopien m fl för att kontrollera att inte den politiska utvecklingen i området går över styr.

Den enes beroende av den andre i en storpolitisk kontext och tvärtom komplicerar för de båda svenska journalisterna. Alla som känner med de båda och deras anhöriga måste troligen avvakta mycket länge och sätta sitt hopp till EU och USA föratt lösa upp konflikten.

För att vara en aning cynisk så finns det större världsliga problem att ta itu med som en afrikansk ambassadör uttryckte sig för inte så länge sedan i samband med Daweid Isaak fallet.

Kreativ verksamhet måste prioriteras

Jag blir glad men samtidift bedrövad när jag läser nio lärares kritik av skolans organisation. Glad därför att mina generella ideer om ledning av verksamheter stämmer överens med lärarna som står mitt i vardagen. Bedrövad för att så mycket resurser och energi slösas bort i den tunga kommunala byråkratin.

Stölligheterna har utvecklats under decennier och har inneburit att som kritkerna skriver pedagogisk verksamhet har fått stå tillbaks till "förmån" för inkompetent ledarskap och en kostsam förvaltning som förstör i stället för att utveckla verksamheten.

Självklart borde det vara så att det mest kreativa jobbet som kommunen har under sitt styre också prioriteras. Att prioritera verksamhet i ordets rätta betydelse existerar näst intill ett minimum i kommunal verksamhet.

Idrottsanläggningar, konferensbyggnader, kultur och rondeller allt i en salig blandning och inget får stå tillbaks för den verksamhet som borde prioriteras. Ett ex på förslag: Omorganisera och lägg tekniska nämnden och idrotts och friluftsnämnden under skolförvaltningen.

För att dra till sig de bästa pedagogerna borde inte bara Karlstads kommun utan Region Värmland ta ett helhets grepp om landskapets pedagogiska verksamhet.

Det betyder att i grunden reformera skolans verksamhet så att lärarna blir de som leder och utvecklar skolan, möjligen finns en och annan duktig rektor bland de allt för många felrekryterade som kan bidra till förbättringen.

Det första som borde göras är att överföra de onödiga byråkratiska resurserna till lärarlöner. Således en omfördelning av kommunal verksamhet och då inte enbart inom skolförvaltningen utan inom alla förvaltningar till lärarlöner.

Många med mig förstår att det inte går att höja lärarlöner över de centrala avtal som redan ingåtts inom industri facken utan det måste ske en omfördelning inom kommunal verksamhet.

Vilket politiskt parti börjar lyssna på lärarna?

Opinionen

Varje månad om inte varje vecka sedan alliansen övertog regeringsmakten i landet kan jag läsa på debatt sidor hur socialdemokraterna lovar väljarna full sysselsättning genom statliga satsningar på infrastruktur och bostadsbyggande och om inte det räcker utbildningar för resten av de om inte kan sysselsättas i de utlovade satsningarna.

Samtidigt sjunker opinionssiffrorna för de partier som utlovar full sysselsättning. Jag kan inte dra andra slutsatser än att väljarnas förtroende för politikernas förmåga att skapa arbete allt mer sjunker ner mot nollpunkten.

Landets totala produktion består till över 50% av export. Således att våra grannar och andra avlägsnare kamrater försörjer oss genom att efterfråga en stor del av det som produceras inom näringslivet. Väljarna börjar förstå att svenska politiker har små möjligheter att förmå utlandet att öka efterfrågan på svenska produkter. Helt andra faktorer är avgörande som ex att vi har förmåga att producera duktiga tekniker, entreprenörer och företagsledare. Och visst kan politiker ha inflytande på den faktorn genom utbildningspolitiken.

Begåvade elever klarar sig genom den svenska skolan och utbildar och täcker behovet av vad näringslivet behöver av kvalificerade tgekniker m fl viktiga yrkesgrupper så även där har politikerna begränsade möjligheter att påverka. Däremot kan det vara så att dålig kvalite generellt i skolan skadar de elever som har begränsade möjligheter till studier.

De som inte klarar skolan med höga betyg måste få chansen till jobb genom att den inhemska efterfrågan på olika service jobb är hög och det kan skapas av en medelklass som jobbar och får bra inkomster i näringslivet som producerar för export.

De politiker som ständigt utlovar full sysselsättning har tills nu delvis blivit trodda men med en alltmer kunnig väljarkår håller den myten på att slås i spillror och politiker med en mindre retorisk och mer realistisk syn på samhällslivet blir trodda och opinionssiffrorna ökar till deras förmån.

Ändra

Kollar på senaste SIFO mätningen och kan konstatera att socialdemokraterna fortsätter ner mot 20% i väljarstöd.
Glädjande är att miljöpartiet fortsätter uppåt på väljarbarometern. Dock måste ledningen tona ner sin kritik av att utsläppen i landet måste drastiskt förbättras i tider då industrin inte kan konkurreras ut med ökade pålagor.

Däremot borde ideer bättre utformas för att få ned de korta bilresorna som står för en allt för hög procent utav allmänhetens utsläpp. Radikala åtgärder borde införas för att få ned okynnes åkandet med bilar. Lättast borde det vara att varje arbetsplast uppmuntrades med ekonomiska stimulansåtgärder att få människor att utnyttja cykel och kollektiv trafik.

Att höja beskattningen på bensin drabbar förstås orättvist. Jag har tidigare föreslagit att införa betalstationer i anslutning till in- och utfarter till bostadsområden föratt i kombination med sänkta kollektivtaxor och stimulans till cykelåkandet få ned bilåkandet.

Flyget är en stor utsläpps källa. Allmänhetens vurm för charterresor till varma stränder borde vändas till förmån för nyttjande av den svenska fantastiska naturen. Att svettas under långpromenader bland tallar och granar är en långt bättre upplevelse jämfört med det slöa strandlivet.

Det är sällan politikerna på allvar berör frågor om en ändrad livstil möjligen för att de själva inte visar prov på att vara föregångare till en sundare levnadssätt.

Nytt rekord

Jag hade neutrala förhoppningar i dag när jag stegade iväg från brevlådan på sträckan som mäter 8 727 meter. Med tanke på fyra pass intensiv styrketräning och två gång pass på en vecka kunde jag vara sliten, så tänkte jag i varje fall.

Dock kändes de första fotisättningarna spänstiga och kraftfulla och även armpendlingen kom i sekvens med stegisättningarna. Kul, tänkte jag, det här kan bli något sensationellt. Mina funderingar fick bekräftelse när jag passerade första kilometer märket på 9,07 min.

Kan jag hålla 9 min i snitt per kilometer kommer jag nöjd runt rundan.

Två kilometer passerade jag stax under 18 min och då är huvuddelen ändå svagt uppför. Nu behövde jag inte längre tvivla på att kunna nå fem kilometer på 45 min. Jo då allt fungerade bra och jag når nederdelen av Sannabacken där fem kilometers märket finns på smått otroliga 43,45 min.

Jag uppmuntras av mellantiden och trycker på uppför backen  och den 500 m långa uppförlutan tillryggalägger jag på 4,45 min. Återstående kilometerar är nerför med undantag av några små branta kullar på slutet och jag når brevlådan på 1,17 tim och 10 sek.

Stelheten känns mindre efteråt mot föregående gångpass och jag kan vara på gång.

Inside job

Grundlurad! Det är bara förnamnet. En klyscha som används för att förtydliga hur aningslös och oinformerad jag kan vara. Jag tycker att jag hänger med och läser om mycket och mer därtill men att jag inte hängde med i vad som försigick innan finanskrisen blir jag djupt besviken på. Mitt enda försvar är att jag inte var ensam att förstå de ekonomiska finter som USAs finanselit trixade med och lyckades att spela bort och sänka en hel världs ekonomi och som kommer att ställa till problem nu och i framtiden på grund av den djupa skuldkris som USA med flera länder hamnat i på grund av okontrollerade finansiella abrovinkler.

Filmen jag såg i går kväll gav en utmärkt förklaring till vad som försigick och det mest skrämmande är att de som stod för katastrofen fortfarande sitter kring Obama.

Och inte bara det utan hur USAs forskarvärld inom universiteten är djupt komprimenterade i vad som försigick och försigår genom att de är konsulter åt de företag och banker som konstruerar finansiella produkter som inte prissätts rätt i förhållande till den underliggande risken.

USA vägrar fortfarande att reglera finansmarknaden. EU och vår egen finasminister har krävt att skyhöga bonusar och riskfyllda produkter skall regleras men Obama omger sig med rådgivare som är skyldiga till 2008 krisen. Dessa män och någon enstaka kvinna borde i dag sitta inom låsta dörrar.

Samtidigt vägrar USA att gå med på klimatregleringar.

Under en tioårsperiod har landet försökt föra krig mot terrorismen och misslyckats. Möjligen borde ledarna i världens mest dominerande ekonomi ha frågat sig varför utsattes USA och dess allierade för terrorangrepp. Världen hade sett annorlunda ut i dag om Bush hade frågat sig varför har terrorismen utvecklat sig.

Möjligen har utvecklingen i Israel/Palestina konflikten och exploateringen av arabländerna en bidragande orsak till den djupa osämja som råder globalt.

Klimat, skulder och krig. Hur kommer den kombinationen att ha utvecklats i framtiden?

RSS 2.0