Matchen

Jag lyssnade på ett antal intervjuer efter semifinalen i går mot Japan. Lagkaptenen Rohlin gav ett tydligd och strukturerad förklaring till vad som hade hänt på planen likaså TV4s expertkommentator.

Däremot svamlade lagledare Dennerby om det vanliga att vi kom inte in i matchen men att uttrycka tydligt vad det berodde fanns inte på hans karta. Jag hoppas att han var så chockad över vad som hänt att hans analytiska förmåga hade fått sig en rejäl black out och att han återhämtar sig snabbt.

Eller så¨kan det vara så att hans förmåga inte räcker till som taktisk och strategisk planerare av svensk damfotboll. Han är i så fall i gott sällskap med övriga allsvenska ledare inom herrfotbollen. Degerfors är det enda lag i de högre divisionerna som konsekvent försöker att tillämpa hur fotboll skall spelas förstås med ett ytterst begränsat material.

Vad beror det på att det råder närmast total okunnighet inom svensk fotboll hur en passning skall slås? Alltså i nio fall av tio med bredsidan inte med vrist.

Svensk fotboll hade sin storhetstid i slutet av 50 talet med Green, Lidas, Simonsson m fl. Det går att se sekvenser från finalen mot Brasilien då Green m fl sågar sig igenom Brasse försvaret med enkla markpassningar och till slut vänder Lidas bort den siste Brassen och rullar in bollen i Gilmars högra hörn.

Visserligen förlorade sverige den gången likaså förlorade Degerfors senast mot Sundsvall men det är bättre att förlora och ha försökt att spela fotboll än att aldrig försöka utan ägna sig åt något taktiskt utstuderat system som finns i pärmar och ändå förlora.

Redan efter tio minuter i gårdagens match stod det för mig klart att det här var inget att göra åt utan Japanerna spelade passningar efter marken med stort självförtroende och var som en av experterna uttryckte det " bekväma med mod bollen". Svenskorna vantrivdes med den runda läckerheten.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0