Finansmarknadsutskottets utfrågning av RB

Jag med flera undrar hur riksbankschefen får ihop det? Matpriser stiger, likaså råvarupriser och inte minst el priser.

Inflationen påverkas. Räntan höjs. Människor betalar mer till bankerna och konsumtionen minskar av andra varor förutom de livsnödvändiga som människor måste ha, följaktligen minskar inte efterfrågan på mat, råvaror och el vilket inflationen beror mest av.

Följden blir åtstramning när människor tvingas betala högre räntor tillsammans med övriga ökade kostnader och ökad arbetslöshet följer när efterfrågan minskar på övriga varor vilket i dax läget inte är önskvärt.

Vissa politiker älskar inte skattesänkningar. De menar att medlen gör bättre nytta i ett fåtal politikers fickor. Ett sådant förhållande driver inte på konsumtionen och ökar RBs motivation till att höja räntan på kort sikt. Då kan de bestämma att pengarna skall gå till ex arbetsmarknadsutbildning som skall göra folk anställningsbara. Vilket på lång sikt gör att människor får anställning och bidrar till att driva på konsumtionen och höja inflationen vilket leder till höjd ränta om inte produktiviteten höjs. Om allt fler prylar kan produceras med färre människor höjs produktiviteten och fler blir arbetslösa.

När jag lyssnar på finansmarknadsutskottets utfrågning av RB chefen kan jag inte undgå att reflektera över som jag uppfattar som cirkelresonemang. Bygger åtgärder på tyckande och tro eller på beprövad erfarenhet och vetenskap?

Till syvende och sist när alla resonemang är uttömnda tar RB till kommentaren att vårt lands välstånd beror på efterfrågan från övriga klotets länder och den djuplodande analysen håller jag med om och kan förstå.

Vad jag inte kan förstå är att många politiker inte tycks förstå det enkla faktum utan tror att deras debatt förmåga kan skapa arbete.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0