Analys
Det borde finnas förutsättningar för miljöpartiets nya språkrör att rejält utmana den röstningsobenägna och penningsstinna medelklassen och varför inte ge sig på alla hundägare i form av en kraftigt höjd hundskatt?
Köttätandet lär öka och där finns ytterligare en möjlighet till att stärka statskassan genom höjd moms på kött.
Grilloset ligger tungt över de flesta villasamhällen fredag och lördags aftnar vilket betyder att vi icke grillälskare måste andas in det ohälsosamma oset. Oset motivers med att vi måste unna oss något efter en slitsam vecka. Denna ständigt sövande medecinering.
Själv har jag övergått till bönor och andra goda vegetabiliska grödor åtminstone i går kväll prövade jag den dieten med god smak.
För den politiskt djärve finns det en hel del möjligheter att utmana den slöa och godmodiga och politikst omedvetna valmanskåren.
Reinfeldt måste skärpa sig och finna djärva politiska utmaningar till miljöpartiet annars risker han att få sig en rejäl omgång i nästa val.
Jag tycker Fridolin och Romson verkar vara två skärpta ungdomar som kan ställa till en hel del trassel. Problemet för dessa två coming individer är att inte stöta sig med den sovande medelklassen men ändå intelligent utmana och få folk att förstå att nu är det allvar med miljöutmaningarna. Och hur åstadkommer de den svårigheten?
Juholt spelar i div 6 mot miljöpartiets talangfulla uppkomlingar som kommer att avancear i seriesystemet. Juholt springer och sparkar med ingen bollkänsla.
Finterna är grova och genomskådas av motståndaren. På sikt kommer talangerna att springa förbi och Juholt försvinna ner mot 20% gränsen samtidigt som miljöpartiet kommer att avancera uppåt och hota moderaterna.
Jag skulle önska att den pacifistiska grenen inom miljöpartiet kunde få mer genomslag. Jag tror att det finns en stor del av valmanskåren som skulle nappa på en rejäl kritik mot nuvarande alltför stora och ineffektiva Försvarsmakt. Att lägga 40 miljarder årligen på Försvaret är 20 för mycket.
Köttätandet lär öka och där finns ytterligare en möjlighet till att stärka statskassan genom höjd moms på kött.
Grilloset ligger tungt över de flesta villasamhällen fredag och lördags aftnar vilket betyder att vi icke grillälskare måste andas in det ohälsosamma oset. Oset motivers med att vi måste unna oss något efter en slitsam vecka. Denna ständigt sövande medecinering.
Själv har jag övergått till bönor och andra goda vegetabiliska grödor åtminstone i går kväll prövade jag den dieten med god smak.
För den politiskt djärve finns det en hel del möjligheter att utmana den slöa och godmodiga och politikst omedvetna valmanskåren.
Reinfeldt måste skärpa sig och finna djärva politiska utmaningar till miljöpartiet annars risker han att få sig en rejäl omgång i nästa val.
Jag tycker Fridolin och Romson verkar vara två skärpta ungdomar som kan ställa till en hel del trassel. Problemet för dessa två coming individer är att inte stöta sig med den sovande medelklassen men ändå intelligent utmana och få folk att förstå att nu är det allvar med miljöutmaningarna. Och hur åstadkommer de den svårigheten?
Juholt spelar i div 6 mot miljöpartiets talangfulla uppkomlingar som kommer att avancear i seriesystemet. Juholt springer och sparkar med ingen bollkänsla.
Finterna är grova och genomskådas av motståndaren. På sikt kommer talangerna att springa förbi och Juholt försvinna ner mot 20% gränsen samtidigt som miljöpartiet kommer att avancera uppåt och hota moderaterna.
Jag skulle önska att den pacifistiska grenen inom miljöpartiet kunde få mer genomslag. Jag tror att det finns en stor del av valmanskåren som skulle nappa på en rejäl kritik mot nuvarande alltför stora och ineffektiva Försvarsmakt. Att lägga 40 miljarder årligen på Försvaret är 20 för mycket.
Patrik Sjöbergs bok
Personer som har en verbal förmåga och använder förmågan till att provocera och ifrågasätta invanda begrepp och föreställningar i samhället blir förstås ytterst besvärliga att handskas med socialt. Sådana personer är en bristvara i samhället. Det är ett unikt uppträdande och personer som möter en sådan person med dessa unika egenskaper intar förstås en försvarsställning och blir i regel helt avklädd och får gå ifrån situationen med svansen mellan benen.
Å andra sidan uppträder personen vid olika tillfällen socialt oacceptabelt enligt de koder som finns och som personen älskar att utmana i olika situationer och om det då är en exepetionellt känd person blir det rabalder i media som förstoras upp och fantasifoster produceras. Personen får en stämpel på sig att vara arrogant och otrevlig i de flesta fall helt oförtjänt men i några fall så får personen skylla sig själv.
Har en sådan individ redan i unga år fått smaka på samhällets repressalier kommer revanschlustan i kombination med de unika egenskaperna att bli en kombination som inte många av oss besitter och som vid olika konfronationer kommer att misstolkas till nackdel för individen. Ytterst få av oss har förmågan att hantera individens beteende därför att den avviker från normalt uppträdande.
När jag läst Patrik Sjöbergs bok uppfattar jag honom som en representant för vad jag beskrivit ovan.
Nu påstår inte jag att jag på minsta vis liknar S men när han beskriver hur han förklarade för fysik läraren att han inte skulle komma att ha någon nytta av fysik kunskaperna i vuxenlivet då kommer jag ihåg hur jag på ungefär samma sätt fast i något kortare ordalag förklarade för modersmålslärarinnan "att de här diktanalyserna kommer jag i fortsättningen att strunta i". S tog konsekvenserna av sin konfrontation med fysikläraren och uteblev i fortsättningen från fysik undervisningen, så modig var inte jag. Där ligger en stor skillnad mellan en unik individ och en normal. Vi "normala" har svårare att ytterst ta konsekvenserna av våra handlingar.
Jag förstår inte hur Ss två månader före avslutningen i nian kunde bli relegerad. Det måste på sjuttiotalet ha funnits en skollag som förbjöd en sådan handling.
Jag läser aldrig aftonbladet eller expressen och mitt minne är kort därför är det mesta S berättar om nyheter för mig.
För alla är däremot Viljos pedofili beteende en nyhet. Och det har förstås fått mest uppmärksamhet men det är många andra berättelser som borde granskas och inte enbart vara en inlaga från S.
Jag blir tveksam till de detaljerade dialoger som skrivs i boken. Hur kan en person komma ihåg exakt hur munhuggning försigick tio eller tjugo år tillbaks i tiden.
Jag skrattade så tårarna rann när S beskriver hur det gick till när han dels skulle parkera bilen vid vakten som han skulle förbi in till mönstringen dels dialogen med de malajer som medvetet försinkade hans och en hippis snack med psykologen.
S har inte skrivit boken själv utan det har Lutteman gjort därför kan många av ordväxlingarna med olika personer och i olika situationer vara en efterhandskonstruktion. S berättar att han skrivert mycket långsamt därför skrev han inte själv krönikorna vid ex EM i Gbg utan det gjorde en journalist naturligtvis med S verbala kommentarer som grund.
Avsnittet om Mästarnas Mästare stämmer väl in på hur jag tänkt om programmet och därför tycker jag det är ointressant.
Klart är att om jag nu haft en negativ bild av S på grund av en ytlig betraktelse som framställts i media och möjligen en schablon bild grundad på hur många andra stöddiga toppidrottsutövare uppträtt så har den förändrats och nyanserats genom att läsa boken.
S är en unik personlighet som redan i unga år fått käftsmällar av samhället och på grund av det och i kombination med hans unika verbala förmågor av många fått stämpeln som en otrevlig person att möta om man inte är hans kompis.
Å andra sidan uppträder personen vid olika tillfällen socialt oacceptabelt enligt de koder som finns och som personen älskar att utmana i olika situationer och om det då är en exepetionellt känd person blir det rabalder i media som förstoras upp och fantasifoster produceras. Personen får en stämpel på sig att vara arrogant och otrevlig i de flesta fall helt oförtjänt men i några fall så får personen skylla sig själv.
Har en sådan individ redan i unga år fått smaka på samhällets repressalier kommer revanschlustan i kombination med de unika egenskaperna att bli en kombination som inte många av oss besitter och som vid olika konfronationer kommer att misstolkas till nackdel för individen. Ytterst få av oss har förmågan att hantera individens beteende därför att den avviker från normalt uppträdande.
När jag läst Patrik Sjöbergs bok uppfattar jag honom som en representant för vad jag beskrivit ovan.
Nu påstår inte jag att jag på minsta vis liknar S men när han beskriver hur han förklarade för fysik läraren att han inte skulle komma att ha någon nytta av fysik kunskaperna i vuxenlivet då kommer jag ihåg hur jag på ungefär samma sätt fast i något kortare ordalag förklarade för modersmålslärarinnan "att de här diktanalyserna kommer jag i fortsättningen att strunta i". S tog konsekvenserna av sin konfrontation med fysikläraren och uteblev i fortsättningen från fysik undervisningen, så modig var inte jag. Där ligger en stor skillnad mellan en unik individ och en normal. Vi "normala" har svårare att ytterst ta konsekvenserna av våra handlingar.
Jag förstår inte hur Ss två månader före avslutningen i nian kunde bli relegerad. Det måste på sjuttiotalet ha funnits en skollag som förbjöd en sådan handling.
Jag läser aldrig aftonbladet eller expressen och mitt minne är kort därför är det mesta S berättar om nyheter för mig.
För alla är däremot Viljos pedofili beteende en nyhet. Och det har förstås fått mest uppmärksamhet men det är många andra berättelser som borde granskas och inte enbart vara en inlaga från S.
Jag blir tveksam till de detaljerade dialoger som skrivs i boken. Hur kan en person komma ihåg exakt hur munhuggning försigick tio eller tjugo år tillbaks i tiden.
Jag skrattade så tårarna rann när S beskriver hur det gick till när han dels skulle parkera bilen vid vakten som han skulle förbi in till mönstringen dels dialogen med de malajer som medvetet försinkade hans och en hippis snack med psykologen.
S har inte skrivit boken själv utan det har Lutteman gjort därför kan många av ordväxlingarna med olika personer och i olika situationer vara en efterhandskonstruktion. S berättar att han skrivert mycket långsamt därför skrev han inte själv krönikorna vid ex EM i Gbg utan det gjorde en journalist naturligtvis med S verbala kommentarer som grund.
Avsnittet om Mästarnas Mästare stämmer väl in på hur jag tänkt om programmet och därför tycker jag det är ointressant.
Klart är att om jag nu haft en negativ bild av S på grund av en ytlig betraktelse som framställts i media och möjligen en schablon bild grundad på hur många andra stöddiga toppidrottsutövare uppträtt så har den förändrats och nyanserats genom att läsa boken.
S är en unik personlighet som redan i unga år fått käftsmällar av samhället och på grund av det och i kombination med hans unika verbala förmågor av många fått stämpeln som en otrevlig person att möta om man inte är hans kompis.
Karlstads Globalisering
Sent på förmiddagen cyklade jag till bibblan och lånade Sjöbergs bok samtidigt som jag hämtade Karlstads Globalisering av Jan Jörnmark.
Jag undrar om jag satte rekord till bibblan, 17 min inte illa. Trampade på bra hemåt. Blåste skapligt.
Jag läste första kapitlet i Ss bok och kapitlet handlade om hur S fick budet om tränarens död tidigt en Lördags morgon då S var bakfull efter nattens festande. Året var 1999.
Dock övergick jag till Karlstads Globalisering. Lättläst! Själv har jag varit skapligt inblandad i globaliseringen av staden i och med att jag var den förste eleven som fick studievägledning av dåvarande från Gbg kommande studievägledaren och sedemera kulturråd i Kd kommun. Jag mötte upp på Kds station och visade vägen till Klaraborg.
Pol mag skulle jag utexamineras till. Jag fick nöja mig med en Filosofie kandidatexamen.
Globaliseringsaktiviteterna fortsatte med att jag efter en liten yrkessnutt på I2 fick anställning på FMV i huvudkommunen.
Karolinen och Universsitet betraktas i boken som Karlstads huvudattraktioner i globaliseings analysen och då betraktar jag mig som en av huvudpersonerna fast jag inte nämns i boken.
Nåväl mycket mer har hänt i sta'n sedan 1950 talets början. Bergvik, alla villaområdena, Kronoparken, Gruvlyckan m fl bostadsområden har uppförts under perioden.
Allt har jag varit med om från början. Farsan och morsan köpte ett hus 1958 på Fredricelund ett av de första egnahemsområdena i sta'n som uppfördes med hjälp av förmånliga lån.
Så småningom blev jag klar med studierna och då var det dax att efter några år delta i premiären på Kronoparken. Blivande hustrun och jag flyttade in i en trea och levde i synd där i ca två år innan vi deltog som köpare av ett av husen i expansiva 70 talets villabebyggande.
Karlstads Globalisering är inte obekant för mig. Jag har varit med hela tiden.
Det är gött att ägna sig åt lite skrivande efter Kils rundan som i dag var oerhört blåsig och plus att vägverket hade hyvlat omkring asfalten på en 5 km sträcka blev det inget rekord denna gång.
Dock en god och varm dusch.
Jag undrar om jag satte rekord till bibblan, 17 min inte illa. Trampade på bra hemåt. Blåste skapligt.
Jag läste första kapitlet i Ss bok och kapitlet handlade om hur S fick budet om tränarens död tidigt en Lördags morgon då S var bakfull efter nattens festande. Året var 1999.
Dock övergick jag till Karlstads Globalisering. Lättläst! Själv har jag varit skapligt inblandad i globaliseringen av staden i och med att jag var den förste eleven som fick studievägledning av dåvarande från Gbg kommande studievägledaren och sedemera kulturråd i Kd kommun. Jag mötte upp på Kds station och visade vägen till Klaraborg.
Pol mag skulle jag utexamineras till. Jag fick nöja mig med en Filosofie kandidatexamen.
Globaliseringsaktiviteterna fortsatte med att jag efter en liten yrkessnutt på I2 fick anställning på FMV i huvudkommunen.
Karolinen och Universsitet betraktas i boken som Karlstads huvudattraktioner i globaliseings analysen och då betraktar jag mig som en av huvudpersonerna fast jag inte nämns i boken.
Nåväl mycket mer har hänt i sta'n sedan 1950 talets början. Bergvik, alla villaområdena, Kronoparken, Gruvlyckan m fl bostadsområden har uppförts under perioden.
Allt har jag varit med om från början. Farsan och morsan köpte ett hus 1958 på Fredricelund ett av de första egnahemsområdena i sta'n som uppfördes med hjälp av förmånliga lån.
Så småningom blev jag klar med studierna och då var det dax att efter några år delta i premiären på Kronoparken. Blivande hustrun och jag flyttade in i en trea och levde i synd där i ca två år innan vi deltog som köpare av ett av husen i expansiva 70 talets villabebyggande.
Karlstads Globalisering är inte obekant för mig. Jag har varit med hela tiden.
Det är gött att ägna sig åt lite skrivande efter Kils rundan som i dag var oerhört blåsig och plus att vägverket hade hyvlat omkring asfalten på en 5 km sträcka blev det inget rekord denna gång.
Dock en god och varm dusch.
Vårruset
Det är fantastiskt att så många som 8 000 människor sätter en nummerlapp på bröstet och travar runt på Kds asfalts stigar en ljummen maj afton.
Det vore förstås omöjligt utan kommunernas och företagens stöd. Men bättre att organisationerna får något vettigt för pengarna än att enbart slussa över skattemedelen utan motprestation.
Någon liten fjutt har förmodligen massmönstringen i betydelse för folkhälsan. Å andra sidan omöjligt att mäta på ett objektivt sätt.
Kanske skulle skattepengarna kunna användas på ett bättre sätt i åldringsvård till någon större aktivitet för de mest sjuka och svaga. Prioriteringar är inte kommunernas starka sida.
Lite mer av värde i påsarna borde arrangören kunna förhandla sig till speciellt med tanke på den enorma arbetsinsats det krävs från den lokale arrangören i hanteringen av pösera.
Kul i alla fall att träffa några kompisar som jag annars sällan pratar med och en och annan makthavare.
Det vore förstås omöjligt utan kommunernas och företagens stöd. Men bättre att organisationerna får något vettigt för pengarna än att enbart slussa över skattemedelen utan motprestation.
Någon liten fjutt har förmodligen massmönstringen i betydelse för folkhälsan. Å andra sidan omöjligt att mäta på ett objektivt sätt.
Kanske skulle skattepengarna kunna användas på ett bättre sätt i åldringsvård till någon större aktivitet för de mest sjuka och svaga. Prioriteringar är inte kommunernas starka sida.
Lite mer av värde i påsarna borde arrangören kunna förhandla sig till speciellt med tanke på den enorma arbetsinsats det krävs från den lokale arrangören i hanteringen av pösera.
Kul i alla fall att träffa några kompisar som jag annars sällan pratar med och en och annan makthavare.
Diverse
Varför inte öka allmänhetens makt på politikernas bekostnad. Många områden i samhället karakteriseras av politiska visioner som sedan skall kokas ned till tjänster som statliga tjänstemän skall utföra och då är visionen blott en fjutt mot vad den var tänkt. Fler sjukhus bör därför drivas på proffsig basis dvs utan inblandning av politiker utan av företagsledare precis som vilket företag som helst i allmänhetens tjänst. Köper vi mat på ICA och COOP borde vi också kunna välja var vi vill bli kroppsligen behandlade.
Ovanstående apropå omvalet i Vstra Götaland och Pagrotskys tal på Götaplatsen i går.
Jag reagerade på morgonen på en debatt artikel i dagens DN med följande kommentar.
Levande debatt med väljarna,ja. Men behövs mer? Väljarna läs arbetarna har reagerat på mer pengar i plånboken. Dvs mindre makt åt politikerna och mer åt löntagarna och möjligen pensionärerna. Statsbudgeten innehåller poster som försvaret, stödet till kommunerna, statliga företag, låneskulden som gör att 100 tals miljarder återstår att leverera till skattebetalarna. Jobben kommer när allmänheten får mer pengar som kan användas till att efterfråga vardagliga tjänster. Då löses också framtidens välfärdsfrågor om skattebetalarna kan försäkra sig mot diverse behandlingar kompletterat med ett statligt grundskydd.
Jag reagerade också på Peter Frankes ledare i dagens VF.
Det är förstås bra att de mest graverande behandlingarna av svårt sjuka människor spåras upp i samhället. Varför myndighetspersoner fattar beslut så att behandlingen blir som beskrivs av ISF är svår att förstå. Antagligen på grund av någon missriktad lojalitet mot myndigheten ifråga. Dåliga chefer och ledning kan vara en förklaring.
Jag tycker att Peter kan ge en mer nyanserad förklaring till varför nuvarande regering har valt att reformera delar i försäkringssystemet.
Oavsett regering tror jag inte på iden om den starkes överlevnad från regeringsrepresentanter utan deras vilja torde vara att reformera för ett gott samhälle förvisso med olika medel.
Ovanstående apropå omvalet i Vstra Götaland och Pagrotskys tal på Götaplatsen i går.
Jag reagerade på morgonen på en debatt artikel i dagens DN med följande kommentar.
Levande debatt med väljarna,ja. Men behövs mer? Väljarna läs arbetarna har reagerat på mer pengar i plånboken. Dvs mindre makt åt politikerna och mer åt löntagarna och möjligen pensionärerna. Statsbudgeten innehåller poster som försvaret, stödet till kommunerna, statliga företag, låneskulden som gör att 100 tals miljarder återstår att leverera till skattebetalarna. Jobben kommer när allmänheten får mer pengar som kan användas till att efterfråga vardagliga tjänster. Då löses också framtidens välfärdsfrågor om skattebetalarna kan försäkra sig mot diverse behandlingar kompletterat med ett statligt grundskydd.
Jag reagerade också på Peter Frankes ledare i dagens VF.
Det är förstås bra att de mest graverande behandlingarna av svårt sjuka människor spåras upp i samhället. Varför myndighetspersoner fattar beslut så att behandlingen blir som beskrivs av ISF är svår att förstå. Antagligen på grund av någon missriktad lojalitet mot myndigheten ifråga. Dåliga chefer och ledning kan vara en förklaring.
Jag tycker att Peter kan ge en mer nyanserad förklaring till varför nuvarande regering har valt att reformera delar i försäkringssystemet.
Oavsett regering tror jag inte på iden om den starkes överlevnad från regeringsrepresentanter utan deras vilja torde vara att reformera för ett gott samhälle förvisso med olika medel.
Årsbästa
Jag har varit avvaktande till cykelrundor senaste dagarna mest på grund av det kyliga vädret. Dock efter diverse tveksamma tankar besdtämde jag mig på eftermiddagen för att köra Kilsrundan.
Vid första tidskontrollen kom jag in på 29,50. Godkänt! När jag korsade 45an in mot Kil visade uret 50,30 och det var lite överraskande starkt. Medvinden gjorde förstås att tiden blev skaplig. Men det är mycket småkullrigt från avtagsvägen vid Edsvalla och upp mot stationssamhället så det gäller att låren håller för trycket i pedalerna.
Motvinden började kännas obehaglig efter passagen av Sannerudsvallen och villa samhällena öster om Kil. Dock kändes låren starka och jag tryckte på bra upp mot Grava kyrka och kände mig nöjd med att jag kunde kämpa på bra i motvinden.
Vätskedepån vid Grava kyrka blev 30 sek kort. Jag vill ju inte förlora för mycket tid. 1,19 vittnade om att jag kanske kunde vara på väg mot årsbästa.
Nu satte motvinden in ordentiligt genom Skåre och upp mot Skårekorset. Rakt österut parallellt med 45 rullade jag på med god fart. Vid övergången av 45 hindrades jag av bilar på väg mot Kil, uppskattningsvis i 30 sek.
Sträckan mellan 45an och Trossnäsvägen är då doch då tungkörd och förstås börjar tröttheten kännas i både ben och andra kroppsdelar.
Väl ute på Trossnäsvägen sätter kämpaglöden in och en titt på klockan övertygar mig om att årsbästa tiden är inom räckhåll.
Sista biten upp mot Önnerudsåsen är kämpig och jag intalar mig att benen måste går runt i bra fart på låga växlar ända upp på krönet.
Kollar en sista gång på klockan och förstår att jag måste komma in på årsbästa med god marginal. Tränar sista biten på att verkligen trycka tramporna uppåt och känner att farten ökar på grund av den akten.
Mycket riktigt årsbästa blir det 1,55,30. Nöjd och duschar varmt, en härlig känsla.
Vid första tidskontrollen kom jag in på 29,50. Godkänt! När jag korsade 45an in mot Kil visade uret 50,30 och det var lite överraskande starkt. Medvinden gjorde förstås att tiden blev skaplig. Men det är mycket småkullrigt från avtagsvägen vid Edsvalla och upp mot stationssamhället så det gäller att låren håller för trycket i pedalerna.
Motvinden började kännas obehaglig efter passagen av Sannerudsvallen och villa samhällena öster om Kil. Dock kändes låren starka och jag tryckte på bra upp mot Grava kyrka och kände mig nöjd med att jag kunde kämpa på bra i motvinden.
Vätskedepån vid Grava kyrka blev 30 sek kort. Jag vill ju inte förlora för mycket tid. 1,19 vittnade om att jag kanske kunde vara på väg mot årsbästa.
Nu satte motvinden in ordentiligt genom Skåre och upp mot Skårekorset. Rakt österut parallellt med 45 rullade jag på med god fart. Vid övergången av 45 hindrades jag av bilar på väg mot Kil, uppskattningsvis i 30 sek.
Sträckan mellan 45an och Trossnäsvägen är då doch då tungkörd och förstås börjar tröttheten kännas i både ben och andra kroppsdelar.
Väl ute på Trossnäsvägen sätter kämpaglöden in och en titt på klockan övertygar mig om att årsbästa tiden är inom räckhåll.
Sista biten upp mot Önnerudsåsen är kämpig och jag intalar mig att benen måste går runt i bra fart på låga växlar ända upp på krönet.
Kollar en sista gång på klockan och förstår att jag måste komma in på årsbästa med god marginal. Tränar sista biten på att verkligen trycka tramporna uppåt och känner att farten ökar på grund av den akten.
Mycket riktigt årsbästa blir det 1,55,30. Nöjd och duschar varmt, en härlig känsla.
Utsatta grupper
Att förändra attityder kan få de mest ingrodda föreställningar att komma på skam. Attityder tar å andra sidan lång tid att förändra och det krävs ihärdighet i argumentation och att öppet visa att vederbörande är villig att gå i spetsen för förändringar. Det faller på politiker och företagsledare och andra opinionsbildare att öppet våga visa att något är på gång för att förändra tidigare vanor.
Jag lyssnade häromdagen på en interpellationsdebatt i riksdagen angående arbetsmarknadspolitiken. Debatten handlade om hur de mest utsatta grupperna i samhället skall kunna komma i arbete. Ämnet har behandlats många gånger i politiken. Och lösningen är att kalla subventionerade jobb för än det ena än det andra. Plus jobb, Fas3 jobb och välfärdsjobb samt beredskapsjobb.
Borg sa' i ett tal för inte så länge sedan att den största och mest gigantiska utmaningen arbetsgivarna står inför är att våga och lära sig anställa de mest utsatta grupperna. Jag undrar om inte bl annat olika opinionsbildare bör verka för att ändra attityden till avsedd grupp och inta den attityd som Borg förespråkar. Våra största företag borde gå i bräschen för att förändra inställningen till svaga grupper. Glada Hudik har varit föregångare men få arbetsgivare tycks våga följa teaterns recept.
Politikers visioner och ideer om att sätta utsatta grupper i arbete skall handhas av en statlig myndighet som konkurrerar i toppen som en av de mest ineffektiva organisationer i samhället.
I Australien har den statliga myndigheten för uppgiften mot arbetslöshet konkurrerats ut av privata företag med gott resultat.
Pladder i riksdagen och att från tid till annan kalla samma sak för olika namn leder inte till att utsatta grupper kommer i arbete.
Att ständigt ropa på mer utbildning för grupper som misslyckats med den reguljära utbildningen är en tveksam argumentation. Till råga på allt är det utbildning som är kvalificerad och kräver grundkunskaper med höga betyg från gymnasiet. De bristyrken som redovisas av Ams är av den karaktären att de utesluter att arbetsmarknadsutbildning skall klara uppgiften.
Jag lyssnade häromdagen på en interpellationsdebatt i riksdagen angående arbetsmarknadspolitiken. Debatten handlade om hur de mest utsatta grupperna i samhället skall kunna komma i arbete. Ämnet har behandlats många gånger i politiken. Och lösningen är att kalla subventionerade jobb för än det ena än det andra. Plus jobb, Fas3 jobb och välfärdsjobb samt beredskapsjobb.
Borg sa' i ett tal för inte så länge sedan att den största och mest gigantiska utmaningen arbetsgivarna står inför är att våga och lära sig anställa de mest utsatta grupperna. Jag undrar om inte bl annat olika opinionsbildare bör verka för att ändra attityden till avsedd grupp och inta den attityd som Borg förespråkar. Våra största företag borde gå i bräschen för att förändra inställningen till svaga grupper. Glada Hudik har varit föregångare men få arbetsgivare tycks våga följa teaterns recept.
Politikers visioner och ideer om att sätta utsatta grupper i arbete skall handhas av en statlig myndighet som konkurrerar i toppen som en av de mest ineffektiva organisationer i samhället.
I Australien har den statliga myndigheten för uppgiften mot arbetslöshet konkurrerats ut av privata företag med gott resultat.
Pladder i riksdagen och att från tid till annan kalla samma sak för olika namn leder inte till att utsatta grupper kommer i arbete.
Att ständigt ropa på mer utbildning för grupper som misslyckats med den reguljära utbildningen är en tveksam argumentation. Till råga på allt är det utbildning som är kvalificerad och kräver grundkunskaper med höga betyg från gymnasiet. De bristyrken som redovisas av Ams är av den karaktären att de utesluter att arbetsmarknadsutbildning skall klara uppgiften.
