johanssoninjo

Att riksdagspolitiker skall åka till europas länder och kommendera fram efterfrågan på svenska produkter faller på sin egen orimlighet. Nästan lika orimligt är det att kräva att regeringen av vilken kulör den månde vara skall kunna ersätta exportföretags vacklande efterfrågan med nya jobb.
Regeringar kan skapa förutsättningar för bra företagsklimat genom att hålla kostnaderna för anställningar låga. En annan åtgärd som tyvärr inte diskuteras är att sänka skatterna på ägarkapital dvs reavinster på aktier och utdelningar. Sådana inkomster går till att ta risker med nya företag och mer riskkapital behövs för att innovationsklimatet skall vara på topp.
Tyvärr ropas det alltför ofta på arbetsmarknadsutbildningar och höjd A-kassa. Både inom statlig och privat sektor finns trygghetsorganisationer som kompletterar A-kassan dessutom bör anställda inom privat sektor vara öppna för ett sparande som kan tas i bruk vid arbetslöshet. Alla fackförbund har också försäkringar mot arbetslöshet. Det är inte meningen att samma ekonomiska förutsättningar skall råda vid arbete som vid arbetslöshet. Då kan det bli som på åttiotalet att exportföretagen tvingades ha 20% fler anställda på grund av att folk var borta från jobbet på grund av att sjuklönen var lika stor som lönen. Självklart blir drivkrafterna att ta nya jobb mindre om lön är lika med ersättning vid arbetslöshet.

Jag antar att äldreboenden inte är standardiserade såtillvida att de som skall vårdas och likaså de som skall vårda inte är fyrkantiga som kommunens organisation.
Nåväl människor är olika ända in i döden. Från de som behöver stundlig tillsyn till de som under dagen för det mesta klarar sig själv med sängbäddning, mathämtning och till och med kan sköta sin hygien.
Därför undrar jag hur det skall gå till att bestämma hur många anställda ett boende skall ha? Ett boende med 20 patienter kanske måste ha fem anställda medan ett annat klarar sig med 2-3. Vem skall bestämma behovet för varje patient? Är det en läkare som skall skriva ut vårdreceptet eller klarar en sjuksköterska eller ett vårdbiträde den arbetsuppgiften?
Kanske kan morgondagens stämpelur med inbyggd kamera klarlägga hur många timmar och minuter som läggs på varje patient och därefter faktureras förvaltningen produkten av tid*timpris plus en overheadkostnad för enheten. Är det så Löfven har tänkt?

Ideologerna inom partiet är bekymrade. Men de har inget val. En ny partiledare är inget alternativ för sossarna. Löfvens ord gäller. Mumlet i leden kommer att forsätta.
Klart att Löfven har lyckats få lugn och ro och gräsrötterna följer villigt ledarens pekande med hela handen. Det blir för jobbigt och stökigt att opponera.
Regler och lagstiftning kommer inte att innebära annat än ökad byråkrati i kommuner. Fler redovisare och ekonomer kommer att anställas för att granska välfärdsenheterna. Fler forskare och välfärdsanalyserare kommer att sitta och trolla med siffror och kvalitetsmålsättningar på allt fler regionala universitet. Förlorarna är skattebetalarna.

Ur kriser, som nu den europeiska, om det ens det är någon allvarlig kris föds utveckling och nya konstellationer som förmår organisera samhällslivet på ett annorlunda sätt än det förgångna som orsakade krisen. Kris är definitionen på en samhällsföreteelse som drabbar knappt en fjärdedel av befolkningen. Huvuddelen lever ovetande om vad som händer. Media rapporterar dagligen men det tas emot med en jäspning av de övriga 80% av medborgarna som lever livet som de alltid har gjort.

T o m i Grekland är det en minoritet som engagerar sig. För det stora flertalet går livet vidare.

Politiker fördröjer Greklands urträde ur euron. Skuldbördan var redan för några år sedan ohanterlig och enbart att klara räntebetalningar kräver nya lån. Långivarna kräver ökad kontroll över hur grekerna skall hantera skatter genom att få kontroll över konton som inte får användas med mindre att långivarna ger sin tillåtelse. Givetvis är det ohållbart i längden.

Ett land är en suverän enhet även om landet har försatt sig i en ohålbar situation genom att vara beroende av långivare utanför landet.

Byråkratin skall ha sin tågordning och dess kvarnar mal långsamt men till slut är bränslet slut och då är det definitivt stopp och Grekland kommer att återgå till en egen valuta med svåröverskådliga konsekvenser för inhemska skuldsatta och långivarna som har sig själva att skylla. Risken var för stor. Många långivare har under en lång period tjänat stort på ränteinkomster från lånen och ett alternativ hade varit att gå med på skuldavskrivningar. Möjligen kan ett sådant scenario vara ett faktum före statbankrutt.

Är det verkligen så fattigt som det beskrivs att barn måste gå hungriga?
http://www.dn.se/nyheter/dilsa-demirbag-sten-fattigdomens-kultur-har-slagit-rot
Jag tror inte på den beskrivningen. Men att barn kan gå hungriga på grund av struliga föräldrar som inte kan laga mat och framförallt inte är närvarande och spenderar de kronor som finns till förfogande på annat än mat till barnen är en mer realistisk beskrivning.
Mat kostar inte mycket men det kan vara svårt att köpa hem mat och framförallt att laga till den. Att komma till rätta med dåliga miljöer för barn är inte en pengafråga det är en fråga om föräldra ansvar med flera närståendes ansvar och social myndigheters ansvar.

Med jämna eller snarare ojämna mellanrum presenterar seriösa medier ex Ekot, Rapport m fl public servic program hur enskilda människor hamnar i klorna på försäkringskassan och arbetsförmedlingen. Människorna vittnar om omfattande byråkrati.
Efter långvarig och allvarlig sjukdom skall anser handläggare på försäkringskassan att arbetsförmågan skall prövas av arbetsförmedlingen. Så ser lagen ut vittnar handläggaren. Det finns inget utrymme för tolkning av lagparagraferna.
Politikernas vilja att ge alla människor trots sjukidom chansen till fortsatt kontakt med arbetsmarknaden är bakgrunden till att även ömmande fall behandlas inhumant i varje fall enligt reportagen.
Med stor respekt för att alla måste behandlas lika undrar jag i alla fall om inte en aning olika behandling kunde genomsyra byråkratiska kolosser. Jag har svårt att föreställa mig att en tjänstehen på FK eller AF skulle få kännbarastraff om vederbörande toge hänsyn till klientens önskemål. Procentuellt är de kontroversiella fallen försumbara.

Jag lyssnade på sista debatten mellan presidentkandidaterna. Jag fäste mig speciellt vid Obamas redogörelse när debatten kom in på försvarsfrågan. USAs försvarsbudget är större än de närmast följande tio ländernas.
Romney vill öka försvarsbudgeten med 2 billioner dollar således nära 14 billioner svenska kronor. Detta utan att försvaret har krävt summan. Sveriges BNP är ca 3,5 billioner kronor.
Jag skulle önska att Obama hade följande på partprogrammet utöver förslaget att minska med 0,5 billioner dollar.
"Det militära försvaret ska på sikt ställas om till ett ickevåldsförsvar, som både kan göra insatser mot ickemilitära hot, hantera konflikter och föra ickevåldskamp vid ett eventuellt angrepp. På sikt ska det militära försvaret helt avskaffas.”
Står i Miljöpartiets program.

NWTs ledare med flera opinionsbildare skojar till det då och då med att benämna finansdepartementets personal som "räknenissar". Nu senast i försvarsfrågan. Dvs "nissarna" vill inte betala/budgetera vad försvarsuppdragen i verligheten kommer att kosta.
Jag skulle vara glad om ex Karlstads kommun hade en "nisse" på central position sittande på ansvarigt kommunalråds högra sida och viskade "nu får det räcka".

Ett stycke nutidshistoria. Det är lätt att glömma historiska händelser som ligger relativt nära i tiden som Socialdemokraternas historiska val 1958 med över 50% av rösterna. Knappt tjugo år senare var valnederlaget ett faktum. Möjligen orsakat av Palmes arrogans i valdebatterna där han med sin retoriska överdrifter gjorde mos av speciellt Fälldin. Perioden i USA under college tiden betydde oerhört mycket för att utveckla den retoriska förmågan. Jag tänkte, tänk om jag hade varit mogen att dra till USA under gymnasietiden och haft turen att hamna

i den miljön.
Offentliga sektorn tilläts expandera över alla breddar och konsekvenserna blev ohanterliga under åttiotalet med upprepade devalveringar till följd av att kostnaderna i samhällsekonomin rusat i höjden. Lönehöjningar på 30% under en två årsperiod på 70 talet undergrävde industrins konkurrenskraft mot utlandet och statsskulden sköt i höjden. Ungefär som dagens Grekland, Spanien, Italien och Portugal. Palme möttes under större delen av perioden av ett alltför våldsamt hat från högergrupper i samhället.
Även USA reagerade med överdrifter när de kallade hem ambassadören under en tvåårsperiod på grund av Palmes protester mot Vietnam kriget som av USA uppfattades som en jämförelse med Hitlerondskan.
Kårhusockupationen och gruvstrejken i Kiruna är andra inslag som redovisas i filmen.
Astrid Lindgren och Ingemar Bergman var två personer som drabbades av sossarnas groteska marginalskatter. Bergman tog konsekvenserna av Skatteverkets nitiska behandling och flydde utomlands.
Norrmalmtorgs dramat tog Palme aktiv del i bland annat lyssnade han till en av gisslans förslag om att bli frisläppta tillsammans med rånarna med vapen i hand. Förstås helt orealistiskt.
Hustrun och barnen intervjuas. Mårten drabbades som barn i skolan av Palmehatet. Naturligtvis fanns rädslan där hela tiden hos barnen att något skulle hända pappa.
Pierre Schori säger att han på ett tidigt stadium fruktade att Palme skulle gå samma öde till mötes som Martin Luther King och Kennedy. Och han blev den 28 februari 1986 kl 23.42 sannspådd.

Ekonomin är på väg mot underskott och behöver åtgärdas. Låga inkomster är mest känsliga för höga kommunalskatter. Respekten för kommuninvånarnas ekonomi måste komma upp på den kommunala agendan.

 

Resursförbrukningen i kommunal sektor är betydande. Personaltätheten är omfattande inom skola och vård.  Det går inte att diskutera om organisationen inom skola, åldringsvård och barnomsorg hanteras med största möjliga inriktning på att bruka resurserna effektivt. I stället hävdas att områdena ständigt är i behov av mer medel. Det behövs fler händer och hjärnor för att barn, elever och åldringar skall få en bra omvårdnad. Men är det sant och bedrivs verksamheten med största möjliga hänsyn till ekonomin? Jag att det finns frågor och förslag att ställa som inte ställs.
För det första saknas stimulans för ledare i organisationen. För att produktiviteten skall förbättras fordras att ledare i skola, baromsorg och åldringsvård kan påverka personaltätheten och anställningsvillkor.
Ett tak måste sättas för den kommunala skattesatsen. Innebär tak för varje enhetschef och ju mer en chef kan gå under taket desto mer skall hen och personalen inom enheten belönas.

Rektorer, verksamhetsrektorer, utvecklingsledare är många i skolan? Varje sådan onödig tjänst kostar en million. Uppskattninsvis 50 st.
Barnomsorg och åldringsvård går att effektivisera genom att låta chefsskapet rotera inom gruppen. Flera chefer kan utgå ca 20 st
Den kommunala organsisationen är hierarkisk. Flera avdelningschefer kan rationaliseras bort. Ca 20 tal.
Partierna måste förnya sig. Annars cementeras tänkesättet.

Arbetsförmedlingen måste väckas och den lokala matchningen sättas i fokus.

Lägg ned region Värmland och minska den kommunal numerären i Värmland.

Ekonom och redovisningspersonalen är överdimensionerad och kunskapen tas inte till vara av bslutsfattarna.

Budgetskillnaden mellan blocken kan räknas i promille. Effektiviseringdebatten blir tam.

Reformtakten i privatiseringar av verksamheter behöver ökas men då kan inte som nu lärare och rektorer vara kvar i kommunen och gå sysslolösa. Det är verkligen inte att ha respekt för medborgarnas ekonomi.

Låt privatpersoner investera i högriskprojekt inte kommunala vindkraftsbolag.

Ett nytänk kan spara uppskattningsvis 200 millioner (ca 3%) i kommunens budget.  

Jämför med Växjö kommun som presterar bättre.

Totalt omsatte produktionsbolaget Monkberry, där Skavlan är storägare, motsvarande 61,5 miljoner svenska kronor förra året. Vinsten uppgick till 14,9 miljonor kronor, skriver Dagens Industri. Norska affärstidningen Dagens Näringsliv uppskattar att Fredrik Skavlans del av bolaget är värt över 50 miljoner vid en försäljning. Fy skäms, Skavlan!
Tänk på åldringar och ensamstående kvinnor med barn som tvingas sitta hemma utan att kunna lämna barnen på nattdagis på fredagskvällen och bidra till Skavlans rikedom. Är det rättvist att en enda person skall skapa sig rikedom på utsatta grupper i samhället?

Begreppet massarbetslöshet myntades av den nybildade alliansen 2006 inför valet för att göra det sovande folket uppmärksam på att stora skaror utan anledning pensionerades.
Efter dryga halva mandatperioden kollapsade världens finansmarknader och effekterna på arbete blev ytterligare någon procents stegring till över 7% och som består i dag.

I den politiska retoriken har begreppet övertagits av vänstern för att beskriva hur katastrofalt tillståndet i samhället har tillåtis utvecklats.
Jag ser inga tecken ute i sanhället på att det råder massarbetslöshet.
Jag förväntar mig att möta arbetslösa människor på bibliotek och ute i naturen men där är jag nästan ensam. Jag tar en runda runt Arbetsförmedlingens ingång men inte heller där möts jag av köer eller demonstrationer.
En dag råkar jag hamna ute på Bergviks köpcentrum och ser hur bilister åker runt och söker efter parkeringsplats och inne i templen köar folk med överfulla korgar ivriga att komma genom kassan till nästa tempel.

Feldt intervjuades i rutan härom kvällen. Politikerna försökte på 70 och 80 talet att få koll på den inhemska samhällsutvecklingen genom experiment (devalveringar, stor offentlig sektor, full sysselsättning) som skilde sig från omvärlden. Det slutade med att vi på nittiotalet anpassade oss till omvärlden. Effekterna i dag visar sig genom en något sånär ordnad samhällsutveckling.
Det är många aktörer som påverkar utvecklingen inte minst kunderna i omvärlden. Att ha en övertro på politisk planering kan leda till att utvecklingen inte blir den som planerarna har tänkt sig just på grund av att det är svårt att hålla alla faktorer i huvudet samtidigt.
Att inom ramen för ett generellt system skapa goda selektiva instrument borde vara strävan

Hur kan Jonas Sjöstedt garantera att skattekronorna kommer åldringarna till del i sitt system? I ett politiskt planerat system försvinner sannolikt lika många skattekronor i ineffektivitet som går in i kapitalägarnas fickor när privata utförare får vara med från början. Skillnaden är att i ett politiskt planerat system finns många omvägar att ta innan pengarna hamnar i privata tjänsteföretag som ändå måste anlitas för vissa tjänster.
Jämför ex asstentverksamheten, handhavandet av missanpassade ungdomar, integration där privata utförare tillhandahåller lokaler m fl tjänster.
Hela vinstdebatten karakteriseras av mytbildning, ofullständig information till allmänheten om hur stora vinstuttagen är i relation till omsättning, och övertro på politikers förmåga att tillhandahålla något sånär effektiv verksamhet.

I dag har tre av sveriges rikaste entreprenörer skapat rikedomen på så viktiga artiklar för konsumenten som möbler, kläder och förpackningar.
Tänk tanken att en uppfinnare i dag skulle komma på en genial ide att driva äldreomsorg, skola och barnomsorg på ett annorlunda sätt än dagens driftsformer och skapa en förmögenhet.
Hur skulle vi om tjugo år tänka om dagens debatt?
Säkert att den drevs av myter och okunskap och fullständig ignorans om vad kommande generationer kunde efterfråga avseende öppenhet och transparans.
LO och vänstern! Tänk fritt!

Träning ger färdighet inte bara på det fysiska området. I lika höggrad om inte mer ger attityd träning för att utveckla personligheten effekter för individen för att förstå samhällets olika komponenter.
Jag blir överraskad när en rutinerad sportjournalist som Bosse Hansson, och till råga på allt så finns det lika rutinerade rävar inom samma gebit som stormar till hans försvar, inte har tränat sig bättre i hur vi umgås med våra medmänniskor.
Jag förstår samtidigt att Bosse m fl inte har kunnat frigöra sig från attityden att människor är olika på grund av att pigmenten på huden är annorlunda eller saknas. Eventuellt inbegriper en annorlunda syn också på att de kommer från trakter som har haft en annan utveckling än det industrialliserade europa.
Varför dessa människors ättlingar som en gång blev underkuvade av kolonialmakter i dag skulle på något sätt fortfarande betraktas som underliga borde tillhöra attityder som för längesen borde ha tränats bort ur det mentala medvetandet.
Och i all synnerhet hos individer som dagligen umgås och har tillträde till det offentliga rummet. Hur är då attityderna hos gemene man? Förstås på en ännu lägre nivå i varje fall hos en allt för stor procent.