johanssoninjo

Efter en stärkande promenad har jag förmånen att med kaffe och dopp avnjuta socialdemokraternas presentation av obligatorisk gymnasieskola.

Många tankar far genom hjärnan när jag hör presentationen.

Landet har en arbetsmarknad som är svårt infekterad av politikers klåfingrighet. Arbetsmarknaden fungerar lika dåligt som bostadsmarknaden. Reglerna är många och försvårar ett rationellt utbud och en sund efterfrågan. Ytterligare tvångsmässiga politiska ingripande som försvårar för individer att av fri vilja utveckla sitt liv lägger socialdemokraterna med gymnasieplikt. Politiker vet bäst inte föräldrar och ungdomar.

Jag hade velat höra av Löfven en vision om en annorlunda arbetsmarknad som kan ta emot alla människor även de individer som inte har förmåga eller lust att skaffa sig en teoretisk utbildning. Det finns människor som vill arbeta tidigt i en gemenskap i stället för att tillbringa dagarna med läsning och för dem i en tråkig skolmiljö där de ständigt blir påminda om sin oförmåga.

Att som Löfven säger ställa krav på ungdomar och samtidigt ge dom det stöd som situationen kräver låter fint men fungerar inte i praktiken. Krav ställs redan i dag och förutsättningar ges men ändå misslyckas en alltför stor procent beroende på att människor är olika rustade och det går inte att utbilda bort.

Löfven borde hitta fel på marknadens funktionssätt i stället för att försöka anpassa individer till dagens reglerade och av politiker konstruerade arbetslivsförutsättningar.

Jag frågar, hur mycket skall kraven på en godkänd gymnasieutbildning sänkas för att alla i en kull skall få godkända betyg? Hur skall ett litet exportberoende land som sverige klara sig i en tuff internationell konkurrens där kraven på speciellt naturvetenskapliga kunskaper redan i dag är betydligt lägre hos oss?

Nej, skapa generella förutsättningar med låg eller ingen beskattning på företag och slopa resurserna till alla subventioner till arbetsmarknadsåtgärder och halvera försvaret så går budgeten jämnt upp. Skapa förutsättningar på arbetsmarknaden så att alla människor även åt ungdomar  i gymnasieåldern. Alla skall känna sig behövda.

Äta, sova dö ger bland annat en realistisk  bild av hur arbetsförmedlingen arbetar med människor som blivit arbetslösa. Förnedrande s k självförtroende skapande kurser ingår i arsenalen. Arbetssökande som blivit uppsagda från lågkvalificerade jobb tvingas att tillbringa dagar med att sitta och berätta om vad de är bra på och att till och med tvingas att till nästa möte skaffat sig en hobby.

Arbetsmarknadspolitiken för att skapa full sysselsättning har nått vägs ände. Politikerna har kört fast. Politikerna trampar vatten och har så gjort i två decennier.

Plusjobb och Fas3 är två exempel på försök att skapa jobb som slutat med människor i undersysselsättning hos arbetsgivare. Det är dax att tänka om och skapa ett näringslivs klimat som gör att arbetsmarknaden karakteriseras av ett myller av företag som erbjuder sysselsättning åt alla människor även åt de med olika skröpligheter.

Sänk företagsbeskattningen mot noll. Avskaffa arbetsförmedlingen och halvera försvaret. Tre kraftfulla politiska åtgärder som gör att människor med olika förutsättningar kommer att uppleva sig behövda i samhället och inte som idag skuffas undan av politiker i ett träsk av arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Ungdomar i gymnasieåldern får på så sätt ett fritt val mellan arbete och utbildning utan politisk inblandning. Senare i livet kan lusten att förkovra sig finnas och då skall den möjligheten tillgodoses.

 

Bra att Reinfeldt dementerar att det skulle finnas något behov av att tillföra försvaret mer resurser. Världens länder utvecklas mot allt mer demokrati och välstånd. Mer samarbete utvecklas inom allt fler områden. Världshandeln ökar vilket bidrar till utvecklingen. Konflikter blir allt färre.

Ryssland utmålas än i dag som det största hotet. Ryssland kommer på sikt att utvecklas i demokratisk riktning och är inget hot mot Sverige.

Vad som borde ske är att Sverige borde ta initiativ till minskade militär utgifter totalt i världen. Därför är det fullständigt barockt att fatta beslut om att köpa 60 JAS plan.

Reinfeldt konstaterar att alla myndighetschefer vill ha mer pengar i sin budget. Givetvis är det regeringens ansvar att hålla ihop landets budget och inte populistiskt gå på någon myndighetschef önskemål. Allra minst försvarets ÖBs inhopp i debatten om att bara vissa delar av landet kan försvaras och inom en begränsad tid.

En eventuell angripare skulle möta en betydande kraft i form av civilt motstånd som skulle omintetgöra all form av ockupation.

Bra, nu har Löfven kommit på något genialt för att skapa full sysselsättning. Socialdemokraterna skall föreslå lagstiftning för att uppnå full sysselsättning. Jag instämmer. Inget hycklande längre om att vi kan skapa de jobb som den andre inte kan. Äntligen har den ena parten kommit på den enda lösning som kan skapa full sysselsättning. Det är ärligt att ge ett uttömande svar på det olösta politiska problemet sedan två decennier tillbaka.

Socialdemokraterna har gett upp. Ingen politisk ide kan skapa full sysselsättning i ett land där sysselsättningen är beroende på efterfrågan från övriga länder såväl europeiska som från övriga världsdelar.

Genom lagstiftning skall offentlig sektor anställa de grupper som står längst från arbetsmarknaden. Uppskattningsvis hälften av de arbetslösa ca 200 000. Eftersom det rör sig om okvalificerad arbetskraft kan det bli löner på ca 20 000 kr per månad. Med socialaavgifter ca 312 000 per år Övriga kostnader för de anställda som lokaler, datorer etc kan kvittas mot skatten som samhället får tillbaka.

Total kostnad för samhället 62,4 miljarder. Gruppen kanske kostar samhället i nuläget ca 30 miljarder. Arbetsförmedlingen kan halveras ca 30 miljarder. Således neutralt.

Kommuner, landsting och andra statliga myndigheter och organisationer behöver anställa arbetsledare, mellanchefer och avdelningschefer för att organisera arbetet som de nytillkomna skall utföra. Vilket minskar den andra hälften av de arbetslösa med ca 20 000. Återstår knappt 200 000 som står relativt nära arbetsmarknaden och som får arbete genon den dynamik som det nya systemet skapar.

Regeringen rapportera om att allt görs som står i deras makt för att skapa sysselsättning. Samtidigt erkänns att

mer kan göras. Allt kan bli bättre. Värmlands socialdemokratiska representant i riksdagen Mejern går till attack och har lösningen för att levrera riktiga jobb med riktiga löner. Ungdomar som inte vill sätta sig på skolbänken efter tolv års misslyckande med inga eller ofullständiga betyg vill ha jobb. Hur realistiskt är det att en sådan önskan skall uppfyllas oavsett färg på regering?

Mejerns kamrater i LO vill förhandla om högre löner och speciellt högre för de med lägst löner. Ungdomar med misslyckade gymnasiestudier skall ha högre löner. Hur stämmer det med näringslivets uppfattning om att företagen möter allt hårdare konkurrens internationellt och måste höja produktiviteten för att finnas kvar på marknaden?

Jag tror att alla även de med misslyckade studier måste känna sig behövda i samhället. Då måste politiker av skilda uppfattningar om hur jobb skapas lägga olika trosföreställningar åt sidan och enas om något enkelt och trovärdigt för att tillgodose även de som inte kommer in på arbetsmarknaden med meningsfull sysselsättning.

 

 

 

 

Metaforer kan vara träffande på verkligheten. I måndags i RD metaforade Damberg avseende regeringens misslyckade jobbpolitik. Felvallat! Därför går det trögt att skapa jobb.

 

Jag tror mer på att det saknas förutsättningar för att skapa jobb. Svenska politiker kan inte påverka vikande sysselsättning från övriga länder.

 

Snö är en färskvara och kommer snabbt och ligger kvar under begränsad tid därför kan varan liknas vid svårbedömda  efterfrågevariationer från utlandet.

 

I begränsad omfattning går det på lång sikt att påverka sysselsättningen med låg ränta och förmånliga villkor för näringslivet.

Lära av andra regioner och kommuner som har bättre nyckeltal inom olika verksamheter. Varför har Växjö kommun lägre kommunal skatt jämfört med Karlstad? Växjö 32,64 - Karlstad 34,16 - 2013 - Diff 1,52 kr - 0,50 beror på Landstinget.

 

Rationalisera antalet kommuner. Antalet invånare skall överstiga 15 000 för bästa kostnadseffektivitet. Kommunalskatten får vara högst 31 kr. Öka marknadsföringen av landskapet genom att omfördela kommunala resurser till att verka på plats i Europa.

 

Länstyrelser och Landsting utför arbete som kan klaras av och klaras i nuläget av statliga myndigheter.

 

Sätt tryck på Arbetsförmedling, Försäkringskassa, Universitet och Polismyndighet genom offentliga utfrågningar.

Verka för att lokala chefer byts ut om inte verksamheten förbättras. Skall naturligtvis ske i än större grad inom kommun, landsting och länstyrelse där påverkan kan ske direkt.

 

Skolans ledare måste få tuffare målsättningar och ett ökat tryck att förbättra resultaten.

 

Sätt press på näringslivet att företag måste våga anställa ungdomar med hjälp av de subvensioner som finns inom arbetsmarknads området. Målsättningen för arbetslösheten inom länet skall vara högst 5%.

 

Miljön speciellt trafiken i Karlstads centrala delar men även övriga städer i länet måste minska genom trängselavgifter liknande de i Stockholm och Göteborg. Verka för satsningar på kollektivtrafiken och ökat cyklande.

 

Köpcentra i Långflon. Hur påverkas trafiken på 45an - långtradare. Vem skall betala de ökade utsläppen och förslitningen på 45an.

 

Upphandling från offentliga myndigheter och restauranger av livsmedelsprodukter lokalt producerade

 

Hälsofrågor? Rätt kost och ökad motion. Lokala initiativ. Gör kommuner och Landstinget nog?

 

Är bankerna nog riskvilliga för att satsa på lokala entreprenörer? Hur ser utlåningen ut till småföretag?

Politiken präglas av idelöshet. Socialdemokraterna vaktar på mittenväljarna och vågar inte radikalisera vänsterideer. Reinfelt är trött heter det i ledare och i politiska kommentatorers munnar och har förbrukat trovärdigheten i jobbskapandet.

 

För att klara jobben är det gammal skåpmat som sätts på bordet. Skoltrötta ungdomar skall utbildas. Ineffektiv arbetsmarknadsutbildning skall få mer resurser. Högskolan skall byggas ut trots att nya elever inte kan skriva och räkna i den utsträckning som högskolestudier kräver.

 

Varför är det tyst i den politiska debatten om rätten till arbete? Och då menar jag verkligen rätten till arbete. Dvs att alla som gått ut gymnasiet och vill arbeta har rätt att bege sig till en arbetsgivare.

 

Kan allvarliga frågor som människors välbefinnande och att leva ett gott liv hänskjutas till politiska visioner utan att följas av konkreta ideer i närtid. Oavsett politisk färg har samma idelöshet präglat debatten sedan början av 90 talet när arbetslöshetsproblemet tog fart på allvar.

 

Alla partier har på agendan full sysselsättning. Men det är likt centerns vision om fri invandring en vision.

 

Om rätten till arbete skall fungera krävs lagstiftning och en statlig  myndighet som ser till att lagstiftningen följs dvs fördelar arbetslösa människor till arbetsgivare enligt kriterier som  ex arbetsgivarens storlek. Om inte lagstiftning är möjlig tala klartext och förklara för väljarna att full sysselsättning är omöjlig. Vi måste vänja oss vid hög arbetslöshet i fortsättningen. Politikens möjligheter är uttömda. Vi har provat nog i två decennier utan att lyckas. Enda sättet är att lagstifta och det är omöjligt.

 

Problem kommer att uppstå vid en eventuell lagstiftning om rätten till arbete. Arbetsgivare kanske struntar i att ge nyanlända tilldelade människor uppgifter eller så infinner sig inte arbetslösa enligt myndighetens order till arbetet.

 

Arbetsförmedlingen behövs givetvis inte längre utan tilldelas andra uppgifter. Uppgifterna blir att kontrollera att arbetsgivarna fullföljer ålagda uppgifter och utdöma vite i händelse av lagbrott. Även kontroll av arbetstagarens beteende måste göras. Arbetsförmedlingens allt överskuggande nya uppgift blir förstås att fördela arbetslösa till arbetsgivare.

 

Hur kan nyordningen komma att på verka företagandet och ekonomin i stort i samhället? Näringslivet kommer förstås att drabbas av extra lönekostnader men å andra sidan kan det kompenseras av att arbetsuppgifter som förut inte utvecklats kan komma att skapas och bidra till tillväxt. Ett nytt sätt att tänka kan skapa dynamik. Kostnader som samhället tidigare haft för arbetslösa försvinner och därmed kan skatter sänkas. Företagsbeskattningen kan sänkas till rekordlåga nivåer.

 

Ordentliga stimulanser för företagande måste införas. Gamla regelverket för företagande i stort sett avskaffas när nya regler införs för mottagande av arbetskraft. Företagen kan inte längre vara bundna till kollektivatal enligt dagens regler utan nya avtal mellan arbetsmarknadens parter måste utvecklas som är anpassade till nyordningen på arbetsmarknaden.

 

Kommer utländska företag att vilja investera i landet? Det får framtiden utvisa. Säkert finns det fördelar och nackdelar med nyordningen som måste analyseras. Vågar något parti ens snudda vid tanken på att i dag komma med konkreta ideer för hur full sysselsättning kan skapas?

 

Jag hoppas att det lokalt i Värmland skall födas en politisk talang eller för den delen en näringslivsföreträdare som åtminstone lokalt kan åstadkomma en oprövad idee om hur i länet kan bli förgångare i jobbskapaqnde.

 

 

Stefan Löfven vill öka antalet utbildningplatser på landets Universitet. Jag har svårt att förstå anledningen. Gymnasiekullarna blir mindre. Allt fler saknar behörighet att studera på högskolan. Kurser som finansieras på högskolan saknar legitimitet för att bedrivas i högskolemiljö.

Att jämföra med andra länder utifrån förutsättningar i sverige saknar relevans. Länder som Polen, Slovakien och Irland bygger ut sin system från en lägre nivå jämfört med Sverige.

Det är inte underligt att söktrycket mot högskolarna är högt med tanke på ungdomsarbetslösheten. Att söka är en sak därifrån att genomföra seriösa högskolestudier som leder till en examen är vägen lång. Resurser slösas bort på elever som aldrig kommer igenom till en examen.

Allt för många ungdomar har i dag en utbildning som inte matchar arbetsmarknadens behov. Troligen beror detta på att utbudet på högskolenivå inte matchar arbetsmarknadens behov. Resurser används inte på ett optimalt sätt.

Sverige förlorar i konkurrens gentemot andra länder på grund av en allt för hög ungdomsarbetslöshet på grund av  ett utbildningssystem som inte är anpassat för dagens arbetsmarknad.

Ny statistik har kommit över arbetsförmedlingens effektivitet. Knappt ett jobb per förmedlare och jobb per månad. Och så har det pågått många år. Arbetsförmedlingens ledning försvarar sig med att en förmedlare har andra uppgifter. VIlka då? I vårt län är ungdomsarbetslöshetten extra hög. Informerar arbetsförmedlingen om att det tar en vecka att få jobb i Norge?

När jag i dag träffade en ungdom berättade den om att den hade varit inskriven ett år på arbetsförmedlingen i Karlstad. Det enda som hänt är att ungdomen blivit uppringd och kontrollerad om den hade sökt jobb. Inte undra på att ungdomsarbetslösheten är hög. Skulle arbetsförmedlare i länet jobba aktivt för att skaffa ungdomar jobb skulle ungdomsarbetslösheten kunna halveras. Vad säger ansvariga på arbetsförmedlingen i Karlstad? Och vad säger förmedlarna själva?

En skildring av mänsklig förnedring. Att tvingas dricka sitt eget nyss pissade urin ur en vinflaska på grund av att fängelsevakten inte behagar hämta vatten får anses som ett bevis på hur litet ett människoliv värderas till och med när människan är underställd myndighetens bedömning.

 

Skildringen av det unga parets förtvivlade kamp för kärleken som inte godkänns av släkten berör läsaren djupt.

 

Lokal myndighetens nochalans mot enskilda individer och hur lite ett männikoliv betyder i åttiotalets KIna berättar författaren om på ett sätt som gör det svårt att lämna boken för en paus i läsandet.

 

Politisk, ja i så måtto att han tar ställning för människan gentemot den nochalanta byråkratin. Men författaren förklarar i nästa mening att myndigheterna har sitt berättigande och att det är enskilda befattningshavare som utövar makt gentemot upproriska medborgare. Allmängiltigt och förkommer överallt. Inte särskilt politiskt anmärkiningsärt.

 

Dock gjordes förfärliga övertramp av myndigheterna gentemot bönderna. Bäst beskrivet när uppköpsställena för vitlök godtyckligt stängs mitt framför näsan på säljare som åkt flera mil med skrangliga kärror dragna av åsnor på undermåliga vägar. Inte underligt att kommunkontoret vandaliseras. Upprorsmännen och kvinnan bestraffas med fem års arbetsläger. Visserligen får ansvariga kommuntjänstemän förflyttning till ett annat län men det får anses som en lindrig åtgärd mot den nochalans som visades de som svarade för deras lön och som kommunen skulle serva.

Jag blir förvånad när jag kollar på Värmlandsnytt och ser ett reportage från Degerfors kommun som redogör för att på grund av kommunens dåliga ekonomi måste en gemensam samlingssal tillika lunchrestaurang för gamla stänga lunchserveringen för att det fattas 250 000.

Jag blir förvånad när jag läser ett debattinlägg i NWT att Årjängs kommun måste lägga ned byskolor för att spara samtidigt som kommunen finlirar med torgets utsmyckning.

Jag trodde att kommunens kärnverksamhet var att värna om barn och åldringar.

Det måste finnas andra saker att spara på i en kommun. Om inte annat bör personalen avstå från årliga lönehöjningar och om inte det räcker sänk lönerna så att  kärnverksamheten kan bedrivas på ett mänskligt sätt.

I Karlstads kommun pratas det om att bygga nya idrottsplatser och tak över en isyta. Sluta med sådant dravel och ägna Er åt det Ni är satta att sköta. För eller senare kommer medeborgarna att reagera kraftfullt.

Jag förstår att glidet och fästet har stor betydelse för att konkurrera i skidtävlingar. Svenska skidförbundet och längåkningsgrenen har också förstått vad det handlar om. Och jag hör och ser att ansvariga har lyckats med prioriteringen.

Jag kan inte undgå att reagera när jag får veta att tio vallare är minimum för att serva lika många skidåkare. Nu rapporterades att tio vallare var i minsta laget. Ett antal var lediga.

Jag undrar om prioriteringen är den rätta.

Rekryteringen av nya talanger till skidåkningen, hur sköts den? Av idella krafter! Rekryteringen överlåts till klubbarna. Klubbarna är aktiva genom att anordna träningar och tävlingar. Men sker det en kontinuerlig proffessionell rekrytering a la vallningsaktiviteterna. Hur stora resurser satsar förbundet på arbetet att rekrytera topptalanger till skidförbundet? Hur sker uppfäljningen i skolorna för att upptäcka de bästa talangerna?

Jag tror att det är mer eller mindre slumpen som avgör om vi skall få se svenskar i täten i Tour de ski.

Var har senskarna tagit vägen i backhoppning och hastighetsåkning som är stora sporter på kontinenten? Har RF något ansvar för att grenar som många svenskar är intresserade av inte finns med på den internationella arenan?

RF bör se över prioriteringen och rikta särskilda insatser mot grenar som håller på att försvinna.

Det är förstås ingen tillfällighet att vissa orter oavsett gren traditionellt hävdar sig medan andra knappast vet hur ex en basketboll ser ut.

Jag är säker på att sverige internationellt skulle hävda sig bättre om RF tog initiativ till att se över verksamheten med inriktning på rekrytering av unga talanger oavsett disciplin.