En liten minioritet

Bränder och förstörelse i bostadsområden vittnar om ren och skär skadegörelse för inget syfte alls annat än jag skiter i allting och alla. Jag förstör för att meningslösheten tagit över. Jag tänker inte på vad det har för konsekvenser för mitt fortsatta liv eller för den delen andras problem som uppkommer på grund av mitt beteende. Vore det så att jag hade en politisk agenda vore det naturligare att åka till de välbärgade villaområdena och tända på deras skolor, bilar och garage. Men den tanken uppkommer av naturliga skäl inte i en människa som vill förändra samhället med våld. För där har handlingen tagit över tanken. Att från polisens sida trappa upp våldet genom att få tillåtelse att använda grövre metoder mot folksamlingar kan vara lockande att argumentera för. Allmänheten är förvånad över det som sker och har ingen förståelse för våldet. Det är vissa organisationer inklusive oppositionen som tillåter sig att ha monopol på att förklara våldshandlingarna med ojämlikheten i samhället. Majoriteten av invånarna i bostadsområdena som går upp till jobbet klockan sex och kommer hem 10-12 timmar senare har ingen förståelse för våldshandlingarna. En liten del av ungdomar som inte vill delta i samhällslivet utan ställa sig utanför väljer att tillfälligt ta till våldshandlingar.Tyvärr medföljer en svans av yngre pojkar i 12-13 års åldern. En äldre dam redogjorde i Debatt för hur hon hade pratat med ett gäng yngre grabbar som hade dragits med i skeendet. Hon uppmanade dem att gå hem. Oklart om uppmaningen fick någon effekt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0