johanssoninjo

Varför skall friidrottstävling i Sverige av relativt hög klass avslutas 2155 med ett högklassiskt 100 meters lopp för tjejer? Hur många ljuma sommarkvällar har Norden? Och varför reklamerar arrangören med 110 m häck som kvällens clou?  Läktarna verkarde halvbesatta. Och hur många medel intresserade av firiidrott lockas av ett lopp över 13 sekunder?

 

Visst kommer allmänheten för att se Bolt springa på strax under 10 sekunder men då kommer pleti och kleti för att se atleten showa före och efter loppet för sitter jag inte på upploppssidan har jag ringa behållning av ett 100 meters lopp. Nu var inte världsartisten där och då stannade johansson och andersson framför TVn. Synd att arrangören så kapitalt missar hur en friidrottstävling skall disponeras och reklameras.

 

Högklassiska 800 och 1500 meterslopp och stavtävling för damer och mycket annat godis borde ha dragit betydligt mer folk. Men som sagt skyll Er själva med fel disponering av tids schemat och reklam dito. Nu kom jag in i programmet strax efter åtta så jag missade säkert en del.

 

Intervjuerna brukar vara rena skämtet men med Pops blev det bättre och en sjön kille vara Rutherford. Och som påpekades av Kajsa. Kvällens behållning ur svensk synpunkt var Andreas Almgren. Vilken klok och seriös och allvarlig kille. Lycka till Andreas!

Jag inledde blåbärssäsongen redan några dagar före lördagen den 18 juli. Då var blåbären dåligt mogna och det gick trögt att med bärplockarens hjälp få av bären från kvistarna. Allt eftersom dagarna gått har bären mognat och nu går det tämligen lätt att repa av de underbart stora blåa bären. Men än finns det att göra för vatten och värme för att ytterligare kvakitetshöja gudomligheterna.

 

För mig tar det ca 15 - 20 minuter att med cykelns hjälp nå plockställena. I år behöver jag inte förflytta mig och leta efter bären. Bären finns raktiskt taget överallt och på en del ställen överfulla kvistar med stora mörk blåa bär. Jag fyller två bärplockare (ca tre liter) på knappt en timma. Hittills har det blivit 20 liter som nu ligger infrysta.

 

Mellan reporna reser jag på mig och ser mig omkring i skogen i hopp om att få se något djur men inte. I stället betraktar jag den gudomliga miljön som skogen utgör. Nu har jag ett plockställe där jag kan se mig vida omkring och vilken upplevelse en sen eftermiddag när solen står lågt och skiner mellan tallarna och tystnad råder. Jag tänker att varför inte ligga över i skogen i ett tält och tända en brasa vid mörkrets inbrott. Det blir förstås inte av.

Skolresultat har diskuterats i partipolitken de senaste åren och åtgärder har inte saknats hur bättring skall kunna åstadkommas. I dag läser jag på Dn Debatt ett forskningsresultat http://www.dn.se/debatt/invandringens-effekt-pa-skolresultat-kraver-krafttag/. Synnerligen intressant. Och vad som förvånar mest är att jag aldrig hört en politiker klart säga att elever med dålig eller ingen skolunderbyggnad har ökat i svenska skolor och kan vara orsak till det klena resultatet.

 

Artikeln innehåller  många självklarheter ex att sämre elever  kommer i ett ofördelaktigt läge på grund av den kultur som har införts i svenska skolan senaste decennierna dvs att eleverna själva skall söka kunskap och vara en del av att planera undervisningen. Visst har det från kritiker håll hörts att det är de som är handikappade från början behöver en auktoritets och strukturerad undervisning.

 

Jag anar ett samband mellan SDs höga opinionssiffror och det faktum att en hög andel av SDs nytillkommande väljare har insett problemen i skolan och inte längre accepterar förhållandena i skolan. 

 

Det är inte enbart de med dåliga resurser som får ytterligare negativa konsekvenser utan självklart är det elever som borde stimuleras som också missgynnas av den rådande ordningen.

 

 

 

Idrottare vill behålla glansen från tidigare mästerskapstävlingar. Givetvis beroende på de åtråvärda slantarna. Mer eller mindre spektakulära övningar för att återvinna mästerskapsformen presenteras i media och för att stegra förväntningarna inför starten. Och själva försöker idrottaren hajpa sin start verbalt trots att formen har visat sig vara långt under föregående års mästerskapstävling. Arrangören vill av naturliga skäl inte ifrågasätta satsningen och är förstås beroende av att kunna presentera det bästa ur tidigare mästerskapstävlingar. Många har sett stjärnan på TV och vill se atleten live. 

 

I det läget borde det vara naturligt att erbjuda en stege för prispengar men jag är tveksam till om det verkligen sker utan starten och belöningen baseras på mästerskapsresultatet.

 

Träningen har visat att formen inte är vad den borde vara men tävlingen är viktig och hoppet är det sista som överger både tränare och atleten inför stundande mästerskap. Resultatet kommer att bli det de senaste träningarna har visat. Vad vore bättre än att ta ett års paus från tävlande när ett års resultat har visat på toppprestation? Men förstås oerhört svårt när förväntningarna har trissats upp under förberedelserna om nya personliga rekord.

 

Vilken roll har den mentala coachen och tränaren och andra rådgivare i en sådan situation? 

Bert Karlsson tjänar millioner på att ordna bostäder åt utifrån kommande människor. Jag är förundrad över att inte staten kan ordna bostäder utan överlåter planering och lösning av en så fundamental sak som att människor skall ha någonstans att bo när de anländer till landet. 

 

Jag lyssnar till en interview med Azita Shariati VD för Sodexo i Sverige. Hon kom som flykting till Göteborg 1998 och ville lära sig svenska från dag 1. Svaret från byråktatin blev: vänta på kallelse, troligen dröjer det ett halvår. Azita tog kontakt med ett privat företag och lärde sig svenska samtidigt som hon arbetade som vårdbiträde.

Värmlandsnytt rapporterar om en singelolycka i År´jäng där föraren har förts till central lasarettet med nacksmärtor och enligt läkarbulletinen kommer patienten att få stanna kvar för observation. Ytterligare olyckor drabbar gamla människor som tillfälligt avviker från äldreboende i Ekshärad och polisen är inkopplad men kan för närvarande inte lämna ytterligare information. Hus brinner ner i Degerfors men ingen har kommit till skada rapporterar räddningstjänsten.

 

Jag undrar vad dessa tråkiga incidenter har för allmän intresse? Är det för att fylla ut programtiden eller är det redaktionens bedömning att incidenterna kan hjälpa till att allmänheten i fortsättningen skall försöka undvika att ställa till med eländet? 

 

Många vettiga reportage om kommunala och landstings nyheter ingår i programmet men sluta med triviala olyckshändelser det triggar bara allmänhetens intresse för brandkår och ambulans. Personalen som skall ta hand om olyckor önskar att arbeta utan intresse från skaror av nyfikna åskådare.

Jag tycker det är fint att säga, hen skall också leva. Och så ger jag en slant till en medmänniska som råkat hamna i en besvärlig situation. Inte så få tänker. Varför sitter hen där, varför kan hen inte göra något vettigt i stället för att bara sitta och tigga? Naturligtvis hade hen gjort det om det funnes efterfrågan på vederbörande. Jag läser då och då någon notis i media att det finns enstaka människor som gör mycket gott. En arbetsgivare hade anställt en kvinna som en längre tid suttit utanför porten. Så klart var det emot EUs regler rapporterade media samtidigt. Någon med gott om plats och ensam i ett stort hus har hyst in fattiga människor i sin boning.

 

Självklart är inte enstaka människors välvilja någon lösning på jordens fattigdom men i alla fall en del av en liten myras steg framåt. Och alltför många i vårt land hänvisar till att tiggeriet är organiserat. Ja, en sen då?

 

Varför kan inte vi organisera något? Varje kommun skulle kunna inrätta ett konto där bidrag skulle kunna sättas in och komma tiggarna till del på ett eller annat sätt. Jag tror det skulle öka solidariteten med de mest utsatta. Samhället håller på att glida i sär hörs det retoriskt från talar stolar. Kanske en aktivitet för att minska klyftan till de fattiga.

Nu har jag hört talen och förslagen från politiker i Almedalen. Marginella och utan konkreta förslag för att få de dagligen omtalade grupperna som står längst i från arbetsmarknaden i arbete. Batra berättade om grupperna och hur de hade kommit dit där de är i dag större delen av talet och slutade med att en marginell skattelättnad för de med lägst inkomster skulle lösa problemet. Kanske för 1 000 men de andra 199 000 då?

 

Vi vill inte att någon skall bära vår bricka med lunchen till bordet och att vi sedan skall hala upp en tjuga och betala för brickbärandet likaså behöver vi inte en bärare som möter oss i hotellfoajen och tar hand om väskorna till hotellrummet. USAs arbetsmarknad karakteriseras av den typen av arbeten och därför kan arbetslösheten hållas nere på 6%.

 

Löfven har gått ännu längre och lovat att 2020 skall arbetslösheten vara nere på 4%. Är det möjligt? Naturligtvis inte utan radikala förändringar av nuvarande modell den sk svensk modellen med grunden som heter kollektiv avtal. Kolektiv avtal är till för de som redan är inne på arbetsmarknaden och tar ingen hänsyn till de grupper som står utanför det skall politikerna klara av och det har de misslyckats med sedan början av1990 talet. 

 

Generella åtgärder som att avskaffa företagsbeskattningen i varje fall för arbetgivare med en viss gräns av anställda och att låta arbetsgivarna betala de löner som ger dem möjligheter att få lönsamhet i verksamheten skulle ge betydande grupper sysselsättning. Det förkommer redan i dag hänsynslöshet från arbetsgivare med otroligt låga timpriser och utnyttjande av de som förtvivlat kämpar för uppehället. Och det skulle öka men ställ det mot rådande situation där utsatta grupper inte har en chans till försörjning utan utanförskapet ökar och innebär otrevligheter för samhället och den enskilde som hamnar i kriminalitet och många kvinnor i prostitution.

 

Olika myndiheter som Skatteverket, Arbetsförmedling och kommunala inrättningar kan i en sådan situation ges ökade resurser för att kontrollera avarter från arbetsgivarnas sida. Införandet av generella åtgärder för att öka sysselsättningen och möjliga otrevliga konsekvenser från arbetsgivarsidan kan mötas med åtgärder och information och belysning från medias sida.

 

Rundgången och kostnaden för rundgången av skattemedel är häpnadsväckande i den svenska modellen. Skatter och sociala avgifter avhyvlas företagen för att i nästa stund pytsas ut för nystartsjobb, lärlingsutbildningar, subventioner till ungdomsgrupper etc. Och när RRV granskar är effekten nästintill 0. 

 

Och i Almedalen och riksdagen och för att inte tala om i kommunala församlingar fortsätter politikerna att älska att höra sin egen röst. Inte minst i vår egen kommunförsamling där tvisten om den årliga budgeten uppgår till 10 millioner av en budget på 4 000 millioner.

 

 

 

 

 

 

Tillväxttakten i ekonomier världen över är i hög grad olika och beror på hur fritt näringslivet får utvecklas och nya ideer implementeras i samhällslivet. Det senaste exemplet som väcker protester är appen som möjliggör en snabb beställning och betalning av transporttjänst. Taxi rörelsen protesterar och blir skrämda när nya aktörer hotar en del av deras marknad.

 

Och typskt är att de som redan är inne i systemet blir vettskrämda för nya konkurrenter. Jag har i tidigare inlägg givit ex på bostadsmarknaden och arbetsmarknaden. Två gigansiska marknader som genom regelverk förhindrar ekonomin att växa snabbare i landet. I början av seklet blev hästägarna skrämda när bilar började transportera människor.

 

Nu hotas en betydligt mindre del  av ekonomin än bostäder och arbeten nämligen taxirörlsen. Men vilka är vinnarna? Jo den befolkning som inte betjänas av kollektivtrafiken och dom är många. För de som inte har tillgång till samhällstjänster är givetvis nya tjänster som dyker upp som en konsekvens av informationssamhällets utveckling en gudagåva. Skattesmitning är inte bra men i det här fallet kan oklara skatteregler kompenseras av samhällets oförmåga att tillgodose alla medborgare med kollektivtransporter. 

 

I Grekland och Frankrike med flera länder är taxirörelsen reglerad av licenser som hindrar nyetableringar och försvarar de som är inne i systemet mot konkurrens. Samhällsekonomin utvecklas svagt i dessa länder på grund av regleringar av marknader.