Investera är det politiska mantrat

 
 
Investera i bostäder och infrastruktur hörs i varje politisk debatt i dag. För att nå europas lägsta arbetlöshetsnivå 2020 krävs investeringar. Men hur skall det gå till praktiskt? Bostäderna skall dessutom vara billiga så att fler kan finansiera sitt boende. Politikerna måste i så fall styra de privata bolagen i byggprocessen för att uppnå målet billiga bostäder och hur många bostäder som skall kommenderas fram under en viss tid.
 
Hur skall det praktiskt gå till att sätta igång investeringsprocessen i bostäder i landet? Vänstern m fl uppfattar jag som företräder statlig lånefinansiering. I dag har vi inget bolag som i statlig regi bygger bostäder. Staten äger inget bolag som de kan kommendera att bygga bostäder och lätt överföra lånade pengar till, till killnad mot Trafikverket som prioriterar vägbyggandet. Dock finns det en mängd privatägda byggbolag av varierande storlek. Alltifrån Skanska och NCC till lokala småskuttar. 
 
Staten skall låna och sedan portionera ut lånebeloppen till privata bolag för att de skall sätta i gång byggandet eller starta eget statligt bolag. Det senare långt i från verkligheten. Processen med ökad statlig inblandning verkar minst sagt öka det byråkratiska krånglet som redan i dag anses behövas reformeras inte minst på kommunal nivå. 
Kommunerna bygger bostäder genom kommunala bolag som har som målsättning att bedriva lönsamma affärer på marknadens villkor. I Karlstad bygger KBAB ca 150 - 200 bostäder per år på marknadens villkor. 
 
Är det meningen att investeringar i statligt kontrollerade affärer inte skall agera marknadsmässigt? Hur går det då med övriga bolag som tvingas gå med förlust för att följa det statliga byggandet. Verkar som moment 22. Och hur pass insatt är väljaren i argumenten för och emot statliga investeringar i bostäder? Minst sagt förvirrande och komplicerat.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0