Attityder
Träning ger färdighet inte bara på det fysiska området. I lika höggrad om inte mer ger attityd träning för att utveckla personligheten effekter för individen för att förstå samhällets olika komponenter.
Jag blir överraskad när en rutinerad sportjournalist som Bosse Hansson, och till råga på allt så finns det lika rutinerade rävar inom samma gebit som stormar till hans försvar, inte har tränat sig bättre i hur vi umgås med våra medmänniskor.
Jag förstår samtidigt att Bosse m fl inte har kunnat frigöra sig från attityden att människor är olika på grund av att pigmenten på huden är annorlunda eller saknas. Eventuellt inbegriper en annorlunda syn också på att de kommer från trakter som har haft en annan utveckling än det industrialliserade europa.
Varför dessa människors ättlingar som en gång blev underkuvade av kolonialmakter i dag skulle på något sätt fortfarande betraktas som underliga borde tillhöra attityder som för längesen borde ha tränats bort ur det mentala medvetandet.
Och i all synnerhet hos individer som dagligen umgås och har tillträde till det offentliga rummet. Hur är då attityderna hos gemene man? Förstås på en ännu lägre nivå i varje fall hos en allt för stor procent.
Jag blir överraskad när en rutinerad sportjournalist som Bosse Hansson, och till råga på allt så finns det lika rutinerade rävar inom samma gebit som stormar till hans försvar, inte har tränat sig bättre i hur vi umgås med våra medmänniskor.
Jag förstår samtidigt att Bosse m fl inte har kunnat frigöra sig från attityden att människor är olika på grund av att pigmenten på huden är annorlunda eller saknas. Eventuellt inbegriper en annorlunda syn också på att de kommer från trakter som har haft en annan utveckling än det industrialliserade europa.
Varför dessa människors ättlingar som en gång blev underkuvade av kolonialmakter i dag skulle på något sätt fortfarande betraktas som underliga borde tillhöra attityder som för längesen borde ha tränats bort ur det mentala medvetandet.
Och i all synnerhet hos individer som dagligen umgås och har tillträde till det offentliga rummet. Hur är då attityderna hos gemene man? Förstås på en ännu lägre nivå i varje fall hos en allt för stor procent.
Förmåner för stora
Behöver Generaldirektörer m fl försäkringar i form av löner om de blir uppsagda? Har de fått anställningen för kompetens och att ha gjort något bra, troligen. Om de nu inte skulle lyckas i den anställning de har blivit befordrade till på grund av sin kompetens har de då inte möjlighet att bli efterfrågade av andra arbetsgivare som förstår att de fortfarande har något att tillföra arbetsmarknaden? Och om inte någon efterfrågar deras tjänster får de försöka att med sin unika kompetens söka sig ut på arbetsmarknaden som egna företagare t ex som föreläsare, författare, krönikörer. Kompetensen finns i form av verbal förmåga och att uttrycka sig i skrift annars hade de inte blivit generaldirektörer. Ledarkompetensen är en unik, knapp och efterfrågad kompetens och den måste en före detta GD ha annars hade de inte blivit GD.
Tre årslöner efter att de blivit entlediga är att ta i. Sex månadslöner räcker. Sedan måste de klara sig själva.
Tre årslöner efter att de blivit entlediga är att ta i. Sex månadslöner räcker. Sedan måste de klara sig själva.
Täppas
Jag undrar om det finns en bättre entertainer än Täppaz Fogelberg i varje fall om han skulle få förmånen att leda fler debatt program än ring P1.
Täppaz är helt suverän när det gäller att ställa inringare mot väggen och konfrontera personen ifråga med problematiska alternativ.
Programet får ett helt unikt underhållningsvärde med Täppaz vid spakarna. I varje fall med mig som lyssnare utlöser jag den ensamme pensionärens skrattsalvor till oanade höjder.
Underfundiga hummande avlöses av spetsiga frågor och påståenden till inringaren som verkligen får hjärncellerna att gå igång.
Visst gör hans kollegor ett si så där alternativ till Täppaz men de ligger på min skala i Div 3 mot Täppaz elitstatus.
Jag har inte lyckats fånga en enda radio resensents inlaga vad beträffar ring P1. Möjligen har de kontroversiella synpunkter på Ts förmåga att leda programmet. Ts provokationer väcker förvisso många inringares vrede men underhållningsvärdet stiger mot oanade höjder när tillfällena inträffar.
Sist jag hörde Ts ledning av programmet var vid Lucia tid således ca tre månader sedan, alltför sällan enligt min mening.
Täppaz är helt suverän när det gäller att ställa inringare mot väggen och konfrontera personen ifråga med problematiska alternativ.
Programet får ett helt unikt underhållningsvärde med Täppaz vid spakarna. I varje fall med mig som lyssnare utlöser jag den ensamme pensionärens skrattsalvor till oanade höjder.
Underfundiga hummande avlöses av spetsiga frågor och påståenden till inringaren som verkligen får hjärncellerna att gå igång.
Visst gör hans kollegor ett si så där alternativ till Täppaz men de ligger på min skala i Div 3 mot Täppaz elitstatus.
Jag har inte lyckats fånga en enda radio resensents inlaga vad beträffar ring P1. Möjligen har de kontroversiella synpunkter på Ts förmåga att leda programmet. Ts provokationer väcker förvisso många inringares vrede men underhållningsvärdet stiger mot oanade höjder när tillfällena inträffar.
Sist jag hörde Ts ledning av programmet var vid Lucia tid således ca tre månader sedan, alltför sällan enligt min mening.
Pyset
Jag hade inte tänkt blogga på Julaftonen men kan inte undgå när jag läser i NWT att nämndordföranden för teknik och fastighetsnämnden har fått punka och därför tänker åtgärda gruset på cykelbanorna.
http://nwt.se/karlstad/article450333.ece
Det skall bli skönt att slippa åka omkring med cykelpumpen på pakethållaren. Och framförallt kan hjärtat hoppa ned på sin rätta plats när jag cyklar och inte sitta och pikka uppe i halsen.
Dessutom förutspår ordföranden att viss ersättning kan komma att lämnas till drabbade. Själv har jag inte haft samma budget som ordföranden dvs jag har inte kunnat lämna in cykeln när pyset har inträffat utan har själv åtgärdat skadan. Kostnaden jag haft belöper sig på 27 kronor för en ask innehållande en tub cellusion och några bötter samt ett litet sandpapper . Hur min timpenning skall räknas överlämnar jag till kommunen. Grundas det på min avtalspension blir det billigt för kommunen.
Viss tanke infinner sig: Kanske vore det bra i fler makthavares beslut om de testade konsekvenserna på sig själva eller kommunens tjänstemän innan besluten fattas.
Tyvärr kan det vara så att tjänstemännen har tecknat ett tioårigt avtal med grusföretaget som mal ner till vassa sten. Då är det bättre att å skattebetalarnas vägnar pyset får ha sin gång.
http://nwt.se/karlstad/article450333.ece
Det skall bli skönt att slippa åka omkring med cykelpumpen på pakethållaren. Och framförallt kan hjärtat hoppa ned på sin rätta plats när jag cyklar och inte sitta och pikka uppe i halsen.
Dessutom förutspår ordföranden att viss ersättning kan komma att lämnas till drabbade. Själv har jag inte haft samma budget som ordföranden dvs jag har inte kunnat lämna in cykeln när pyset har inträffat utan har själv åtgärdat skadan. Kostnaden jag haft belöper sig på 27 kronor för en ask innehållande en tub cellusion och några bötter samt ett litet sandpapper . Hur min timpenning skall räknas överlämnar jag till kommunen. Grundas det på min avtalspension blir det billigt för kommunen.
Viss tanke infinner sig: Kanske vore det bra i fler makthavares beslut om de testade konsekvenserna på sig själva eller kommunens tjänstemän innan besluten fattas.
Tyvärr kan det vara så att tjänstemännen har tecknat ett tioårigt avtal med grusföretaget som mal ner till vassa sten. Då är det bättre att å skattebetalarnas vägnar pyset får ha sin gång.
Utkast: Är sjukvården ...
Svar på Landstingspolitikernas debatt inlägg 2009-01-07.
Är sjukvården effektivt skött i Värmland? Dvs är målen de rätta och når Landstinget målen med minsta möjliga resurser? Är ledarna de bästa att fatta avgörande beslut om prioriteringar och långsiktig inriktning? Landskapet har de ledare de förtjänar som en följd av det demokariska systemet. Att sjukvården skall vara demokratriskt styrd och skattefinansierad är oomtvistat.
Svåraste besluten att fatta är de som rör prioriteringar. I regel kommer besluten att karakteriseras av osthyvelprincipen.
Dvs skär ned lite överallt. Risken är mindre att politikerna som innehar majoriteten stöter sig med lokala opinioner. Valet nästa gång kan leda till motgångar och förlorat maktinnehav.
Konsekvensen för människor som skall utnyttja sjukvården blir att resurser inte finns där de bäst behövs och överskott på resurser finns på andra ställen.
Det är detta förhållande som karakteriserar Värmländsk sjukvård. Resurserna är utspridda över landskapet. För mycket resurser finns i glesbygd och för få i de specialiteter som skall vara koncentrerade till central orten. Till nackdel för alla värmländska patienter som behöver kvalificerad vård. Landstinget har inte råd att skicka specialisterna inom ex onkologi på kvalificerad utbildning till Universitetssjukhuset i Örebro och inte heller att ligga i framkant när det gäller den mest kvalificerade behandlingen.
Hur många Värmländska patienter avlider årligen i svåra sjukdomar som inte kan behandlas med de bäst utbildade läkarna med den bästa utrustning som en följd av att politikerna har prioriterat att ha ett sjukhus i Torsby?
Varför finns det vårdcentraler i de betydligt folkrikare Säffle och Kristinehamns distrikten men ett rikt utrustat sjukhus i glesbefolkade Torsby distriktet?
Om en patient från Branäs med hjärtsvikt får välja att behandlas i Torsby eller på Karlstads lasaret, vad väljer han/hon?
Ballongsprängning och andra specialist faciliteter kan bara finnas på en centralort. Fler sådana specialiteter borde finnas i Karlstad för att värmlänningarna skall få den bästa vård. Prostatapatienter får de den bästa strålbehandling som finns i landet?
Är sjukvården effektivt skött i Värmland? Dvs är målen de rätta och når Landstinget målen med minsta möjliga resurser? Är ledarna de bästa att fatta avgörande beslut om prioriteringar och långsiktig inriktning? Landskapet har de ledare de förtjänar som en följd av det demokariska systemet. Att sjukvården skall vara demokratriskt styrd och skattefinansierad är oomtvistat.
Svåraste besluten att fatta är de som rör prioriteringar. I regel kommer besluten att karakteriseras av osthyvelprincipen.
Dvs skär ned lite överallt. Risken är mindre att politikerna som innehar majoriteten stöter sig med lokala opinioner. Valet nästa gång kan leda till motgångar och förlorat maktinnehav.
Konsekvensen för människor som skall utnyttja sjukvården blir att resurser inte finns där de bäst behövs och överskott på resurser finns på andra ställen.
Det är detta förhållande som karakteriserar Värmländsk sjukvård. Resurserna är utspridda över landskapet. För mycket resurser finns i glesbygd och för få i de specialiteter som skall vara koncentrerade till central orten. Till nackdel för alla värmländska patienter som behöver kvalificerad vård. Landstinget har inte råd att skicka specialisterna inom ex onkologi på kvalificerad utbildning till Universitetssjukhuset i Örebro och inte heller att ligga i framkant när det gäller den mest kvalificerade behandlingen.
Hur många Värmländska patienter avlider årligen i svåra sjukdomar som inte kan behandlas med de bäst utbildade läkarna med den bästa utrustning som en följd av att politikerna har prioriterat att ha ett sjukhus i Torsby?
Varför finns det vårdcentraler i de betydligt folkrikare Säffle och Kristinehamns distrikten men ett rikt utrustat sjukhus i glesbefolkade Torsby distriktet?
Om en patient från Branäs med hjärtsvikt får välja att behandlas i Torsby eller på Karlstads lasaret, vad väljer han/hon?
Ballongsprängning och andra specialist faciliteter kan bara finnas på en centralort. Fler sådana specialiteter borde finnas i Karlstad för att värmlänningarna skall få den bästa vård. Prostatapatienter får de den bästa strålbehandling som finns i landet?
Samordning
Samordning är en företeelse som jag reagerar med negativa känslor inför. Beroende på att jag en längre tid i yrkeslivet jobbade på en planeringsavdelning där målsättningen var att samordna fyra avdelningar som jag upplevde som olikartade och samordningsvinsterna som jag iaktog inte stod i proportion till de resurser som var avsatta för planeringsavdelningen. Ofta uppträder ordet i administrativa sammanhang och uttalas av utredare och högre chefer som ett medel att effektivisera verksamheter som har knötts in under samma organisation.
Samordning innebär att det bästa utav en verksamhet skall tas till vara och vara till nytta för flera av andra verksamheter. Det helt avgörande är förstås hur pass lika verksamheterna är varandra. Uppenbara fördelar finns förstås som gemensamma kassa eller matsal. Andra tvivelaktiga målsättningar blir enbart ett administrativt slöseri med antinge skattemedel eller ägares pengar.
Tyvärr är det ofta så att det byggs upp samordningsavdelningar, planeringsavdelningar som sitter ovanför de operativa avdelningarna och inte åstadkommer annat än byråkrati och administration.
Vem vet hur en verksamhet fungerar bättre än de yrkesmän som sitter i smeten. Vad blir det av samordningen när golv folket skall berätta för administratören ovanför och denne i sin tur skall samordna tre andra berättelser och till sist vad får den som eventuellt tar emot berättelsen för nytta av densamma?
Läser DN debatt idag.
Nu senast skall bättre samordning till för att förbättra elevernas hälsa. Samordning skall ske mellan måltidsverksamheten, tandhälsan och skolsköterskorna. Nuvarande brister skall rättas till genom
att kommuner och landsting tar ansvar för att barn- och skolhälsovården fungerar,
med konkreta folkhälsomål, praktiska redskap och resurser för professionen i kommuner och landsting,
att kostchefer finns i alla kommuner.
Kul med konkreta folkhälsomål. Hur skall de målen se ut? Skall en tioåring inte väga mer än 50 kilo och vad händer om tioåringen väger 55 kilo? Skall tioåringen kunna förflytta sig på en terrängslinga som är av viss längd på viss tid? Skall tioåringen kunna redogöra för GI metoden?
Ja, det är möjligt att det skall införas ett ämne på skolschemat som heter hälsa och det är där samordningen kommer in i bilden. Det kanske inte behöver vara konstigare än att skolsköterskan, gympaläraren och kostchefen berättar om sin verksamhet men är det inte det som redan sker idag?
Vilka åtgärder sätts in om inte eleverna når målsättningarna?
Jag funderar på hur detta arbete skall samordnas med vuxenlivet och den receptförskrivning av motion som antagligen blir följden av att inte skolan har klarat av målsättningen. Det är den verklighet vi lever med i dag.
Bäst tror jag det blir om varje disciplin utför sitt arbete enligt den professionens bästa övertygelse och förmåga.
Motion på recept
Hur många år sedan är det Socialstyrelsen gav läkare rätt att skriva ut motion på recept? I dag läser jag på NWT debatt att tre högt stående offentliga personer tillika professionella inom området argumenterar för ökad receptförskrivning och åtgärder för att erbjuda medborgarna fysisk aktivitet på recept. Samtidigt läser jag i andra sammanhang att effektivitet inom våra myndigheter är en brist vara.
Finns det något samband mellan belöning och prestation?
I går läste jag i GP att Västra Götaland kommer att kamma hem större delen av den miljard som har utlovats av regeringen till de landsting som snabbast förkortar patientköerna. Är Västra Götalands Landsting den enda tävlande i grenen köförkortning?
Staten har givit ideella föreningar rätt att bedriva verksamhet inom områden som tidigare enbart skötts av offentliga organisationer.
Trögheten inom myndighets Sverige är förlamande inom många sektorer. Vi har en myndighet som heter folkhälsoinstitutet eller är den nedlagd? Vad har den för ansvar för att receptförskrivning av motion följs upp och att åtgärder utvecklas för att processen effektiviseras?
Naturligtvis är det på vårdcentralerna som de första stegen skall tas. Vårdcentralerna måste få någon form av signal från ledarskapet dvs landstinget. Detta är kortsiktiga åtgärder som om myndigheten är effektiv sätts igång så fort som de första signalerna från socialstyrelsen har kommit. Har det hänt något i Värmland? Finns det en organisation som heter Värmlandshälsan och skattefinansieras av landstinget? Vad har den myndigheten för ansvar i sammanhanget? Kanske att på något finurligt sätt koppla ihop vårdcentralernas verksamhet med ideella föreningar som ansvarar för den operativa verksamheten med att arrangera aktiviteter för de patienter som fått receptet i sin hand.
Föreningarna kan fr o m årsskiftet kvittera ut bidrag för denna verksamhet. Går det att premiera den patient som fått receptet i sin hand när han/hon lever upp till förskrivningen? Det kanske inte räcker med den långsiktiga belöningen ett bättre liv utan en kortsiktig stimuli för att komma igång och hålla ut en tid krävs. Vilken enhet inom Landstinget har ansvar för frågan?
Finns det något samband mellan belöning och prestation?
I går läste jag i GP att Västra Götaland kommer att kamma hem större delen av den miljard som har utlovats av regeringen till de landsting som snabbast förkortar patientköerna. Är Västra Götalands Landsting den enda tävlande i grenen köförkortning?
Staten har givit ideella föreningar rätt att bedriva verksamhet inom områden som tidigare enbart skötts av offentliga organisationer.
Trögheten inom myndighets Sverige är förlamande inom många sektorer. Vi har en myndighet som heter folkhälsoinstitutet eller är den nedlagd? Vad har den för ansvar för att receptförskrivning av motion följs upp och att åtgärder utvecklas för att processen effektiviseras?
Naturligtvis är det på vårdcentralerna som de första stegen skall tas. Vårdcentralerna måste få någon form av signal från ledarskapet dvs landstinget. Detta är kortsiktiga åtgärder som om myndigheten är effektiv sätts igång så fort som de första signalerna från socialstyrelsen har kommit. Har det hänt något i Värmland? Finns det en organisation som heter Värmlandshälsan och skattefinansieras av landstinget? Vad har den myndigheten för ansvar i sammanhanget? Kanske att på något finurligt sätt koppla ihop vårdcentralernas verksamhet med ideella föreningar som ansvarar för den operativa verksamheten med att arrangera aktiviteter för de patienter som fått receptet i sin hand.
Föreningarna kan fr o m årsskiftet kvittera ut bidrag för denna verksamhet. Går det att premiera den patient som fått receptet i sin hand när han/hon lever upp till förskrivningen? Det kanske inte räcker med den långsiktiga belöningen ett bättre liv utan en kortsiktig stimuli för att komma igång och hålla ut en tid krävs. Vilken enhet inom Landstinget har ansvar för frågan?
Försvarets brist av fokusering på kärnverksamheten
I dag på DN debatt redovisar två forskare tillika reservofficerare åtminstone innehar en av dem den titeln en doktorsavhandling som redogör för bristen på fokusering på kärnverksamheten. Karriärklättring i administrativa befattningar är den verksamhet som dagens 10 000 yrkesofficerare ägnar sig åt. Ett fåtal bedriver aktiviteter som har att göra med förbandsutbildning. I ca 10 års tid har detta fenom varit känt inom Försvarsmakten men systemet är orubbligt. Istället har ÖB hänviat till arbetsbördan och bristen på resurser. Är det någon som känner igen argumentationen från andra områden? Skolan, sjukvården ja de flesta offentliga institutioner ropar varje dag på mer resurser och många samhällsmedborgare stämmer in i kören. Den interna administrativa apparaten i många av våra statliga verk och organisationer ägnar mer än en tredjedel av de samlade veckouppgifterna åt andra aktiviteter än själva uppgiften de är satta att sköta. Hur många timmar ägnas åt meningslösa informationsträffar och arbetsplatsträffar där personalen slött sitter och lyssnar på information som de redan har läst om på nätet? För att inte tala om alla andra möten som arrangeras för att reda ut exempelvis IT och ekonomiproblem och där en tredjedel av de som skulle ha deltagit i mötet är förhindrade på grund av att de är på konferens eller deltar i andra möten. Fackliga organisationer är de som oftast ropar högst när det gäller mer resurser. Ägna tiden i stället åt att utbilda medlemmarna så att de kritiskt kan granska organisationen utifrån ett kärnverksamhetsperspektiv. I dag finns i de flesta organisationer nyckeltal och jämförande projekt som benchmarking som visar på måluppfyllelse och effektivitet. Men hur används informationen? Den används inte alls och därför ser det ut som det gör i Försvarsmakten idag. I organisationer som inte har någon konkurrens tillåts interna exsesser som drar skattemedel. Därför är det så viktigt att tillåta andra alternativ inom sådana verksamheter där det är möjligt.
DN debatt idag
I dag på DN debatt presenterar integrationsministern/finansministern nya administariva åtgärder för att hjälpa nyanlända människor till landet in i arbetsmarknaden.
Det satsas hit och dit. Och hur vet regeringen att resurserna ger den effekt som är tänkt? Jag kan föreställa mig att en individ som kommit till Sverige många mil härifrån har initiativ kraft att själv ta reda på var det eventuellt finns arbete. Och kanske till och med vet att det finns AMS. Sverige har i dag en miljon som söker eller inte söker arbete på grund av förtidpension eller annat utanförskap men som gärna skulle vilja arbeta. Som så ofta med problem som kompliceras av politiker så är lösningen enkel. Det finns 60 000 - 80 000 anmälda lediga arbeten på AMS månatligen därför är det svårt för såväl flyktingar/invandrare som svenskar att hitta arbete. Arbetskraftsinvandring kan behövas i den grad som företagen/organisationer efterfrågar på grund av att det inte finns den kompetensen bland den million som förnärvarande är en ledig resurs. Här har Du en annan ineffektivitet avseende AMS vars uppgift är att hitta kompetensen bland den million som är en ledig resurs men som inte förmår göra det. Således vi har redan instrumenten/organisationer som kan ge nyanlända människor den information de behöver. Det är bara det att de fungerar inte för den million som nu är i utanförskap och det fungerar inte för de som kommer i framtiden heller. Därför är det slöseri med skattemedel att hitta på nya administrativa åtgärder. När jag anmälde mig på AMS så var det första kommentaren som mötte mig "Du är skyldig att söka arbete utanför bostadsorten från första dagen". Vad har arbetsförmelingen i Södertälje/Svennljunga sysslatt med när företag fråm Svennljunga mnåste åka till Södertälje för att ragga arbetskraft? Exemplet ges av en bloggare i anslutning till DN debatt och som tycker det är bra med extra miljarder till integrationen.
Primus inter pares
Rubriken översätts med "den första bland lika". En administrativ finess som skulle spara svenska skattebetalare många kronor som kunde användas i statlig och kommunal samt landstings produktion. Dvs oavsett produktion skall den som är äldst eller kunnigast leda gruppen. Det behövs med andra ord ingen mellanchef. Personen i fråga leder gruppen och avsätter ex 20% av sin tid för ledningsfrågor. Samtidigt införs resultatbaserat lönesystem. Vilken stimulans till att producera mer och utveckla produktionedn skulle dessa två åtgärder innebära? Smartare metoder skulle utvecklas när personalen upptäcker att den har inflytande och att deras erfarenheter tas tillvara på ett effektivt sätt. Produktionen prioriteras och vikarier sätts in om så behövs som en följd av att ledaren står mitt upp i och bland kamraterna och besitter den kunskap som behövs för att leda verksamheten. Arbetets störs inte av ovidkommande administrativa aktiviteter uppifrån, arbetsglädjen står i fokus och personalen tycker det är roligt att gå till jobbet och behöver inte ligga vaken på nätterna och fundera över hur nästa dag skall se ut.
Inom de värmländska kommunerna verkar det som om ovanstående två förslag kan spara in på omsorgscheferna till att börja med.
Landstingsrådens löner i Göteborg
I Västra Götaland höjer landstingsråden sina löner med 12%. Sjuksköterskorna fick efter strejk 4%. Landstingsråden är 12 st och sjuksköterskorna totalt i hela landet ca 40 000 skulle jag tippa. Därför är det inte relevant att tro att syrrorna skulle få 12%. Men ändå verkar det okänsligt att som ledare höja lönerna med så många procent. Den absoluta lönen för Landstingsråd ligger på 50 000 i Västra Götaland före höjningen. Det är inget krävande jobb att vara Landstingsråd. Beror naturligtvis på vad var och en menar med krävande men att sitta och lyssna på föredragningar av landstingstjänstemän och sedan sitta och diskutera i politiska församlingar anser inte jag speciellt krävande snarare stimulerande. Dessutom tillkommer informations- och utbildningsresor som naturligtvis kan vara krävande om bortavaron från nära och kära känns påfrestande och rådet kanske har fritidsintressen som inte kan kombineras med resorna. Att utifrån sin kunskap om ämnet i fråga skriva en och annan artikel i dagspressen kan inte anses som speciellt svårt. Det kan jämföras med vad varje intresserad medborgare gör i form av insändare i dagstidningarna. Det värsta som kan inträffa är kanske om rådet tvingas möta allmänheten i någon debatt eller blir inkallad till någon TV soffa för att stå till svars för sina beslut. Men inte heller detta blir för den tränade debattören speciellt svårt utan kan upplevas som ett tillfälle att få visa upp sin beslutsamhet inför en förvirrad allmänhet. Så klart kommer framtiden för Landstingsråden att kräva svåra beslut mot bakgrund av den prognos för kostnadshöjningar inom sjukvården som ekonomiska experter levrerade för någon månad sedan. Vårdkostnaderna skulle stiga med 270% fram till 2030 eller var det 2040? Då står råden inför svåra prioriteringar. Kanske är lönehöjningarna motiverade av det skälet att skattebetalarna måste få företrädare som är allt skickligare i att fatta svåra beslut och som dessutom har ledaregenskaper utöver det vanliga. Nu är det dax att slå på TVn och kolla på Änglarna versus AIK.
Region Värmland mm
I NWT 2008-09-08 under "Debatt" har folkpartiets Lars Bjurlen synpunkter på hur politikerföraktet eldas på. Jag tycker det är värt mödan att lägga ytterligare vedträn till brasan.
Region Värmland har uppstått i politiska församlingar möjligen med socialistisk majoritet. Inte så underligt eftersom det ligger i det socialistiska tänkandet att ju fler organisationer som går att bygga på olika samhällsnivåer för att ta hand om olika frågor som kommunikationer, bostadsbyggande, turistnäring för att nämna några desto friare blir det för den enskilda människan och desto effektivare sköts samhällsmaskineriet.
Jag vet inte så noga hur länge Region Värmland har verkat men det skulle vara intressant med en opartisk värdering vad organisationen har bidragit med för att utveckla Värmländskt näringsliv och arbetsmarknad de senaste tio åren om nu organisationen har verkat så länge.
Om Astra eller Stora Enso läger miljoner på sina avsatta direktörer drabbar detta aktieägarna och kunderna. Och valfriheten finns att inte stödja dessa bolag. Men alla skattebetalare i Värmland måste vara med om att betala ineffektiva organisationer. Därför är det så viktigt att politiker har mod och styrka att stå upp när det skall beslutas om skattepengar och inte tro att det finns sjöar att ösa ur.
Hur många miljoner lägger Värmländska skattebetalare på alla dessa informationschefer, planeringschefer, kommundirektörer, utvecklingschefer, projektledare, mellanchefer i kommunerna till ingen eller ringa nytta?
Bara att få information om hur många miljoner som nu går till avsatta odugligförklarade medarbetare i Länstyrelse, Landsting och kommuner vore intressant.
Om folkdjupet hade det en aning sämre än vad som är fallet kanske gatorna utanför Kommunhus och Landsting skulle befolkas av uppretade skaror som krävde ordning och reda i de ekonomiska mellanhavandena. Jag instämmer i Stig Larssons insändare 2008-09-10 om att resurserna fördelas fel.
Mitt förslag är att Karlstads kommun ser över sin överetablerade orgnisation när det gäller mellanchefer och overheadkostnader samt bidrag till Region Värmland och andra projekt som leder till litet för invånarna och satsar dessa resurser på ett nytt Badhus och till att sänka skatten med resterande medel.
"Ös på med fler såpor - ut med faktaprogram"
Jag har sedan slutet av Oktober varit arbetslös. En av huvudaktiviteterna under tiden fram till i dag har varit att kolla upp Direktsändningar från 0900 ? 1600 på SVT24 och SVT2.
Döm om min förvåning när jag läser Erik Fichtelius debatt artikel i Söndagens DN (http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=572&a=770849) där han redogör för hur SVT skall begränsa dessa sändningar till förmån för såpor och frågesport.
Här är ett citat från debattartikeln
?SVT 24 hade också en annan komponent. Den var en av Europas första och mest framgångsrika direktsändande politik-kanaler. På dagtid lanserades programmet 24 Direkt som upp till åtta timmar per dag sände från riksdag och Rosenbad, EU-parlament, FN, universitet, högskolor, folkrörelser, fackföreningar, intresseorganisationer, debatter, föredrag, talare, seminarier, bokmässor, prisutdelningar, kungliga tal och en och annan påvlig begravning. Det var ett gigantiskt demokratiexperiment som vidgade det offentliga rummet. 24 Direkt sände långa seminarier i sin helhet, utan omtolkning eller redigering.?
Politikerna talar ofta om utanförskap. SVT:s sändningar har den effekten att i varje fall för den intresserade begränsa utanförskapet. Genom SVT:s sändningar känner jag mig i hög grad delaktig i samhällsarbetet och kan stimuleras till debatt inlägg i offentliga media och inte minst föra debatten och informationen vidare i min kamratkrets.
Just nu har jag avslutat en sittning med offentlig utfrågning i Försvarsutskottets regi.
Debattartikeln har rubriken "Ös på med fler såpor - ut med faktaprogram". Är det så som rubriken beskriver undrar jag om SVT kan ha kvar sin roll som public service företag?
Det är lätt att hålla med Fichtelius om jag inte tar del av andra argument. Klart att det går att hitta sändningar på Webben men då skall jag vara näst intill expertintresserad. Public Service innebär antar jag att det skall vara lättillgängligt och jag inte utan extra ansträngningar skall kunna hålla mig välinformerad om samhällsföreteelser. Låt de kommersiella kanalerna hålla på med såpor och frågesporter.
Ett av SVT:s primär mål måste vara att bidra till att utveckla demokratin bland breda folklager. Jag antar att skola, universitet m fl använder sig av programmen i sin utbildningsverksamhet.
Döm om min förvåning när jag läser Erik Fichtelius debatt artikel i Söndagens DN (http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=572&a=770849) där han redogör för hur SVT skall begränsa dessa sändningar till förmån för såpor och frågesport.
Här är ett citat från debattartikeln
?SVT 24 hade också en annan komponent. Den var en av Europas första och mest framgångsrika direktsändande politik-kanaler. På dagtid lanserades programmet 24 Direkt som upp till åtta timmar per dag sände från riksdag och Rosenbad, EU-parlament, FN, universitet, högskolor, folkrörelser, fackföreningar, intresseorganisationer, debatter, föredrag, talare, seminarier, bokmässor, prisutdelningar, kungliga tal och en och annan påvlig begravning. Det var ett gigantiskt demokratiexperiment som vidgade det offentliga rummet. 24 Direkt sände långa seminarier i sin helhet, utan omtolkning eller redigering.?
Politikerna talar ofta om utanförskap. SVT:s sändningar har den effekten att i varje fall för den intresserade begränsa utanförskapet. Genom SVT:s sändningar känner jag mig i hög grad delaktig i samhällsarbetet och kan stimuleras till debatt inlägg i offentliga media och inte minst föra debatten och informationen vidare i min kamratkrets.
Just nu har jag avslutat en sittning med offentlig utfrågning i Försvarsutskottets regi.
Debattartikeln har rubriken "Ös på med fler såpor - ut med faktaprogram". Är det så som rubriken beskriver undrar jag om SVT kan ha kvar sin roll som public service företag?
Det är lätt att hålla med Fichtelius om jag inte tar del av andra argument. Klart att det går att hitta sändningar på Webben men då skall jag vara näst intill expertintresserad. Public Service innebär antar jag att det skall vara lättillgängligt och jag inte utan extra ansträngningar skall kunna hålla mig välinformerad om samhällsföreteelser. Låt de kommersiella kanalerna hålla på med såpor och frågesporter.
Ett av SVT:s primär mål måste vara att bidra till att utveckla demokratin bland breda folklager. Jag antar att skola, universitet m fl använder sig av programmen i sin utbildningsverksamhet.
Inför kvällens finalmatch mellan LHC och HV 71
Inför kvällen första finalmatch spekuleras det i huruvida HV 71:s målvakt Stefan Liv skall kunna stå emot LHC:s första kedjas fantastiska anstormning. Jag brukar hävda när det kommer till diskussion om hockey och närmast målvakterna: Att ishockeymålvakter är de mest överskattade idrottsutövare alla kategorier.
En ishockeymålvakt har kommit att bli ett tacksamt spekulationsobjekt enbart på grund av sin utrustning. Stora benskydd, speciella skridskor och en hjälm med arga djurmotiv mm. Målvakten är siste utposten och ensam är starkast brukar det heta.
Ishockeymålvakten har inte alls den betydelse som expert kommentatorerna vill göra gällande.Naturligtvis är det helt avgörande hur bra utespelarna lyckas med sina kombinationer och skott.
Kolla in vad chanslös Stanya respektive Gustavsson var när LHC respektive FBK kombinerade anfallsspelet på ett lyckat sätt och sköt in pucken i öppet mål.
Att målvakterna förklaras som hjältar i alltför många matcher och får en överdriven publicitet beror på utespelarnas ständiga övertro på slagskott som till nittioprocent träffar målvakten i magen i de flesta fall utan att han har en aning om det för än sekunden efteråt. Då betraktas räddningen som matchavgörande.
Men det finns en stor potential till förbättring av målvaktens spel. I regel har ett hockeylag tre
målvakter. Vore jag hockeytränare skulle jag låta målvakterna stå var tredje match. Det betyder att en hockeymålvakt skulle vara i matchaktion ca en gång i veckan. Däremellan hård och rationell styrketräning i kombination med smidighet och mycket bollövningar för att träna upp bollsinnet. Tyvärr ges inte tillfälle för någon hockeyspelare till rationell träning i och med att seriespelet ser ut som det gör med matcher praktiskt taget varannan dag.
I och med att ishockeymålvakter har en så liten betydelse för laget går det att tillämpa mitt resonemang och lagledningen behöver inte ha bekymmer om första målvakt. En annan fördel är att sportchefen behöver inte ägna tid åt att leta efter målvaktstalanger utan han kan ta de lokala förmågor som finns och träna upp den till bra elitnivå.
En ishockeymålvakt har kommit att bli ett tacksamt spekulationsobjekt enbart på grund av sin utrustning. Stora benskydd, speciella skridskor och en hjälm med arga djurmotiv mm. Målvakten är siste utposten och ensam är starkast brukar det heta.
Ishockeymålvakten har inte alls den betydelse som expert kommentatorerna vill göra gällande.Naturligtvis är det helt avgörande hur bra utespelarna lyckas med sina kombinationer och skott.
Kolla in vad chanslös Stanya respektive Gustavsson var när LHC respektive FBK kombinerade anfallsspelet på ett lyckat sätt och sköt in pucken i öppet mål.
Att målvakterna förklaras som hjältar i alltför många matcher och får en överdriven publicitet beror på utespelarnas ständiga övertro på slagskott som till nittioprocent träffar målvakten i magen i de flesta fall utan att han har en aning om det för än sekunden efteråt. Då betraktas räddningen som matchavgörande.
Men det finns en stor potential till förbättring av målvaktens spel. I regel har ett hockeylag tre
målvakter. Vore jag hockeytränare skulle jag låta målvakterna stå var tredje match. Det betyder att en hockeymålvakt skulle vara i matchaktion ca en gång i veckan. Däremellan hård och rationell styrketräning i kombination med smidighet och mycket bollövningar för att träna upp bollsinnet. Tyvärr ges inte tillfälle för någon hockeyspelare till rationell träning i och med att seriespelet ser ut som det gör med matcher praktiskt taget varannan dag.
I och med att ishockeymålvakter har en så liten betydelse för laget går det att tillämpa mitt resonemang och lagledningen behöver inte ha bekymmer om första målvakt. En annan fördel är att sportchefen behöver inte ägna tid åt att leta efter målvaktstalanger utan han kan ta de lokala förmågor som finns och träna upp den till bra elitnivå.
Utanförskap contra Innanförskap
Om jag av olika anledningar hamnar utanför arbetslivet är det då så att jag behöver drabbas av ett utanförskap? Finns det verkligen inget annat att ägna sig åt än att arbeta? Jag kanske rentav kan öka mitt innanförskap och vad innebär det i så fall? Innanförskap innebär att jag ökar mina kunskaper inom olika områden, vilket i sin tur innebär att jag får ett ökat självförtroende och som i sin tur vid mitt jobbsökande ökar sannolikheten att jag uppträder säkert vid en anställnings interview men inte så säkert naturligtvis att jag skrämmer arbetsgivaren med för stor kunskap för vissa arbetsgivare kan bli rädda av ett sådant beteende.
Hur ökar jag mitt innanförskap? Ett lättvindigt sätt är att ta del av de många direktsändningar som finns på TV2 och TV24 på förmiddagar och eftermiddagar alltså i regel den tid när många arbetar. Där kan jag också uppleva en viss gemenskap med den jobbande skaran för åhörarskaran är sådana som har betalt för att sitta och lyssna på de många föredrag som hålls av olika experter.
I går har jag lyssnat till Fredrik Paulun, näringsfysiolog. Oerhört intressant för den som vill förbättra sitt näringsintag och är intresserad av träning och att överhuvudtaget må bra.
En annan dag kan det vara en utfrågning som ett av riksdagens utskott håller alternativt de många direktsändningar från riksdagens sammanträden och interpellationsdebatter.
Vill man syssla med något praktiskt ja då är P1 ett alldeles utmärkt medie att ta del av. Jag börjar alltid dagen med att lyssna till Ring P1. Speciellt bra när Täppas är programledare.
Studera en veckas P1 tablå och Du kommer att bli överraskad över vilken kunskaps kanal Du har tillgång till på ett lättvindigt sätt.
Besök det kommunala biblioteket när Du för dagen är färdig med jobbsökeriet eller rehabträningen. Där har jag tillgång till faktaböcker, skönlitteratur, musik, filmer och datorer. I regel besöker jag biblioteket två ggr i veckan. Var kan jag hitta en skönare miljö? Lugn och trivsam, ren och snygg med massor av uppslag till sysselsättning.
Ja inte behöver jag känna mig utanför för att jag av någon oturlig anledning hamnat utanför arbetsgemenskapen. Varför inte starta en blogg och skriva en timma om dagen så är den stunden förbrukad.
Hur ökar jag mitt innanförskap? Ett lättvindigt sätt är att ta del av de många direktsändningar som finns på TV2 och TV24 på förmiddagar och eftermiddagar alltså i regel den tid när många arbetar. Där kan jag också uppleva en viss gemenskap med den jobbande skaran för åhörarskaran är sådana som har betalt för att sitta och lyssna på de många föredrag som hålls av olika experter.
I går har jag lyssnat till Fredrik Paulun, näringsfysiolog. Oerhört intressant för den som vill förbättra sitt näringsintag och är intresserad av träning och att överhuvudtaget må bra.
En annan dag kan det vara en utfrågning som ett av riksdagens utskott håller alternativt de många direktsändningar från riksdagens sammanträden och interpellationsdebatter.
Vill man syssla med något praktiskt ja då är P1 ett alldeles utmärkt medie att ta del av. Jag börjar alltid dagen med att lyssna till Ring P1. Speciellt bra när Täppas är programledare.
Studera en veckas P1 tablå och Du kommer att bli överraskad över vilken kunskaps kanal Du har tillgång till på ett lättvindigt sätt.
Besök det kommunala biblioteket när Du för dagen är färdig med jobbsökeriet eller rehabträningen. Där har jag tillgång till faktaböcker, skönlitteratur, musik, filmer och datorer. I regel besöker jag biblioteket två ggr i veckan. Var kan jag hitta en skönare miljö? Lugn och trivsam, ren och snygg med massor av uppslag till sysselsättning.
Ja inte behöver jag känna mig utanför för att jag av någon oturlig anledning hamnat utanför arbetsgemenskapen. Varför inte starta en blogg och skriva en timma om dagen så är den stunden förbrukad.
