Generella åtgärder för att öka sysselsättningen

Nu har jag hört talen och förslagen från politiker i Almedalen. Marginella och utan konkreta förslag för att få de dagligen omtalade grupperna som står längst i från arbetsmarknaden i arbete. Batra berättade om grupperna och hur de hade kommit dit där de är i dag större delen av talet och slutade med att en marginell skattelättnad för de med lägst inkomster skulle lösa problemet. Kanske för 1 000 men de andra 199 000 då?
 
Vi vill inte att någon skall bära vår bricka med lunchen till bordet och att vi sedan skall hala upp en tjuga och betala för brickbärandet likaså behöver vi inte en bärare som möter oss i hotellfoajen och tar hand om väskorna till hotellrummet. USAs arbetsmarknad karakteriseras av den typen av arbeten och därför kan arbetslösheten hållas nere på 6%.
 
Löfven har gått ännu längre och lovat att 2020 skall arbetslösheten vara nere på 4%. Är det möjligt? Naturligtvis inte utan radikala förändringar av nuvarande modell den sk svensk modellen med grunden som heter kollektiv avtal. Kolektiv avtal är till för de som redan är inne på arbetsmarknaden och tar ingen hänsyn till de grupper som står utanför det skall politikerna klara av och det har de misslyckats med sedan början av1990 talet. 
 
Generella åtgärder som att avskaffa företagsbeskattningen i varje fall för arbetgivare med en viss gräns av anställda och att låta arbetsgivarna betala de löner som ger dem möjligheter att få lönsamhet i verksamheten skulle ge betydande grupper sysselsättning. Det förkommer redan i dag hänsynslöshet från arbetsgivare med otroligt låga timpriser och utnyttjande av de som förtvivlat kämpar för uppehället. Och det skulle öka men ställ det mot rådande situation där utsatta grupper inte har en chans till försörjning utan utanförskapet ökar och innebär otrevligheter för samhället och den enskilde som hamnar i kriminalitet och många kvinnor i prostitution.
 
Olika myndiheter som Skatteverket, Arbetsförmedling och kommunala inrättningar kan i en sådan situation ges ökade resurser för att kontrollera avarter från arbetsgivarnas sida. Införandet av generella åtgärder för att öka sysselsättningen och möjliga otrevliga konsekvenser från arbetsgivarsidan kan mötas med åtgärder och information och belysning från medias sida.
 
Rundgången och kostnaden för rundgången av skattemedel är häpnadsväckande i den svenska modellen. Skatter och sociala avgifter avhyvlas företagen för att i nästa stund pytsas ut för nystartsjobb, lärlingsutbildningar, subventioner till ungdomsgrupper etc. Och när RRV granskar är effekten nästintill 0. 
 
Och i Almedalen och riksdagen och för att inte tala om i kommunala församlingar fortsätter politikerna att älska att höra sin egen röst. Inte minst i vår egen kommunförsamling där tvisten om den årliga budgeten uppgår till 10 millioner av en budget på 4 000 millioner.
 
 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0