johanssoninjo

Nyligen presenterades siffror för hur sjuk- och omsorgsvården kommer att utvecklas mot 2030 talet. En ökning med 13 kr/intjänad hundralapp för skattebetalaren. Naturligtvis helt orealistiska siffror. Och jag antar att prognosen är en trend framskrivning av pågående verksamhet.

Under vecka femton hade jag förmånen att under fyra dygn besöka Ortho Center i Göteborg där jag tacksamt tog emot två nya höftleder. Bakgrunden var att jag i början av februari ringt till Ortopedin i Karlstad och fått beskedet att före sommaren kunde jag inte få höfterna opererade detta på grund av en toppbelastning under vintermånaderna. Jag begärde således vårdgaranti som innebär att jag skall behndlas inom tre månader.

Jag ifrågasätter inte läkar- och sjuksköterskornas proffessionalitet inom Värmlands Läns Landsting den är säkert lika god som någonannanstans. Däremot finns det anledning att diskutera den politikerstyrda och även tjänstemanna styrda proffessionaliteten som ligger på en bedrövligt låg nivå såväl på riks som regional nivå. Möjligen med något undantag.

Resultat bevisas bäst genom att granska siffror som organisationer åstadkommer. I det här fallet är det fråga om standardoperationer som är likvärdiga till utförande. Således inte vård och omsorg av patienter som kan kräva utdragna processer och inte tidsmässigt kan förutses.

En ordinär opertionsavdelning med inriktning på höftledsortopedi skall kunna klara av åtta patienter på två operationsdagar som har besvär med en av höfterna. Dvs jag får genom enkel division relationstalet 1,0. Klarar kliniken av 7 operationer blir talet 0,88 osv.

På Ortho Center i Göteborg opererar en läkare 7-8 höftleder på två operationsdagar. Dvs relationstalet är i sämsta fall 0,88.

Hur är det på motsvarande klinik i Karlstad, Arvika och Torsby? Är det möjligen 0,50? Dvs fyra patienter på två dagar. Således halva den verksamhet som motsvarande klinik inom privat sjukvård klarar av. Hur kan det vara så om det är så?

Enda förklaringen är att det saknas incitament att prestera bättre. I Göteborg hyr Ortho Center fyra vårdplatser av Spine Center som är ett dotterbolag till Global Health Partner som är en koncern speciliserad på bland annat ryggkirurgi, fetmaoperationer och viss tandvård. Operationsadagar är Måndag och Torsdag. Dvs organisationen är optimalt utformad för att prestera på toppen.

Hur är det med operationseffektiviteten i Karlstad? Utnyttjas personalen den tid som den befinner sig på arbetsplatsen eller går tiden åt till andra aktiviteter än de rent proffessionella dvs att förbereda, operera och städa undan? Uppenbarligen inte för då skulle Karlstad prestera som Göteborg eller ivarje fall inte hälften så bra, om nu antagandet är riktigt.

Går jag vidare och funderar på hur siffrorna skulle se ut om operationssalarna utnyttjades lika effektivt som pappersmaskinerna på Skoghall kommer jag fram till siffror som det inte är någon ide att presentera här. Men uppemot 1000 höftledsoperationer per fyra månaders period är ingen orealistisk siffra.

Slutsatsen kan inte bli annan än att låta den privata vården öka och omorganisera den skattefinanserade vården om siffrorna stämmer.

Lägg ned Landstingen och låt varje lasarett bli en rationell enhet med klara målsättningar. Koncentrera verksamheten till Central lasarettet i KARLSTAD som skall styras av proffs. Lägg ned övriga sjukhus i Värmland.

Skattebetalarna i Värmland vill inte att vården skall styras av okvalificerade politiker och tjänstemän som också är för många. Utbilda de som nu sitter inom byråkratin till att leda en rationell verksamhet eller byt ut.