Vinst eller allmän subvention

Diskussionen om grundläggande mänskliga behov skall drivas i privat regi eller offentlig är en infekterad fråga. Delvis handlar frågan om att människor är rädda för förändring. Vi vet vad vi har och vill inte pröva något nytt är en vanlig inställning. Avundsjuka och missunsamhet spelar säkert roll. Inskränkthet och rädsla är vanliga
mänskliga beteenden. Tänk själv och var kritisk till auktoriteter och ledare är ingen vanlig företeelse varken
bland anställda i offentlig eller privat regi. Gör jobbet och föreslå inga förändringar då blir det bara diskussion och jag kan hamna i onåd hos andra.
 
Ytterst är det en fråga om att inte någon skall kunna tjäna pengar på människors olyckor eller grundläggande behov. Men vad är skillnad mellan att anställda skall få högre löner eller rent av kanske inte behövs i offentlig verksamahet mot att i privat regi kommer verksamheten att ge ett överskott till ägarna på grund av att verksamheten har effektiviserats och kanske även att prislappen till kunden har sänkts eller är densamma?

Möjligen blir det roligare att jobba i en verksamhet som inte styrs av en hierarki utan där de anställda kan påverka den dagliga verksamheten utan att behöva få frågan behandlad av enhetschef och avdelningschef. Kanske stimuleras de anställda till att föreslå förbättringar och ändringar när de inte känner det förlamande trycket ovanifrån utan har känslan av att det är de som bestämmer hur utförandet skall gå till.

I dag informeras det om att daghem i Stockholm har sålts långt under marknadsmässiga priser och delvis därför kan redovisa vinst. Är det ett bevis på offentlig verksamhet inte beter sig rationellt? Skulle en privat aktör slumpa bort en verksamhet? Knappast såvida inte verksamheten under en längre tid gått med förlust och dragit på sig kraftiga samlade underskott. Även bland privata aktörer är det ett välkänt faktum att verksamheter kan drivas på olika sätt och följaktligen prestera bra eller dåliga resultat.

Och om nu inte enbart kapitalkostnaden är den enda förklaringen till varför vinst kan redovisas vad är det för andra faktorer som  gör att ett överskott kan presteras? Den troligaste förklaringen är att ett privat daghem inte behöver belastas med den overhead kostnad som en kommunal verksamhet måste lägga på priset. Overhead består av allt i från kommunalrådens löner till enhetschefen och dennes medhjälpare i daghemsverksamheten. Således hela den hierarki som inte har full daglig sysselsättning med den operativa verksmaheten att passa barn mellan kl 0630 och 1900.

I en stor byråkratisk verksamhet som en kommun består av förekommer det oerhörda mängder luft i verksamheten i form av timmar som går åt till allt annat än den operativa verksamheten. Frågan som borde ställas klart och tydligt är när diskussionen mellan privat contra offentlig verksamhet är just den. Är medborgarna beredda att subventionera ett antal anställda som jobbar i snitt fem timmar om dagen och resterande tid inte bidrar mer till vertksamheten än att befinna sig i lokalerna eller rent av går och driver på sta'n?

Jag har svårt att förstå varför inte kommunala nämnder överlåter till banker eller revisionsfirmor att fastställa priser på kommunla verksamheter som skall privatiseras. Fritidspolitiker har knappast den kunskap som erfordras för att bedöma vad verksmheten betingar för pris. Det bevisas bäst av de vinster som redovisas i dag av de daghem som sålts ut i Stockholm.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0