Svenssons bok

I kraft av vunnen position och därtill hörande verbal förmåga som varit en bidragande orsak till positionsupphöjelsen kan personer utan att rodna vid offentliga utfrågningar påstå att så ligger förhållandet med säkerhet till trots att saken/förhållandet har visat sig fullkomligt absurda av andra personer som haft faktiska förhållanden till grund för sin bedömning.
Särskilt allvarligt blir de positionerade personernas felbedömningar när det gäller andra personers väl och ve speciellt i rättsfall.
Jag såg intervjun med Clas Borgström i morgonsoffan tidigare i veckan. En person som jag tidigare ansett trovärdig visseligen bara bedömt genom TV framträdanden.
När jag läser Pelle Svenssons bok och ett flertal debattartiklar som redogör för Borgströms insatser i Quick målet blir jag milt neutral i stället för positiv till Borgström.
Vänskapen mellan honom och Lambertz samt tidigare justitieministern Bodström gör mig ytterligare neutral på gränsen till misstänksam.
Borgström sade upp vänskapen med tidigare bäste vännen Leif GW Persson på grund av Perssons för att uttrycka sig milt kritiska inställning till Quick målet.
Således hur skall jag som medborgare kunna dra slutsatser om det som jag ytligt betraktar i media utan att åtminstone läsa ett omfattande utredningsmaterial eller på annat sätt ha insyn i samhälleliga förhållanden?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0