johanssoninjo

Idrottare vill behålla glansen från tidigare mästerskapstävlingar. Givetvis beroende på de åtråvärda slantarna. Mer eller mindre spektakulära övningar för att återvinna mästerskapsformen presenteras i media och för att stegra förväntningarna inför starten. Och själva försöker idrottaren hajpa sin start verbalt trots att formen har visat sig vara långt under föregående års mästerskapstävling. Arrangören vill av naturliga skäl inte ifrågasätta satsningen och är förstås beroende av att kunna presentera det bästa ur tidigare mästerskapstävlingar. Många har sett stjärnan på TV och vill se atleten live. 

 

I det läget borde det vara naturligt att erbjuda en stege för prispengar men jag är tveksam till om det verkligen sker utan starten och belöningen baseras på mästerskapsresultatet.

 

Träningen har visat att formen inte är vad den borde vara men tävlingen är viktig och hoppet är det sista som överger både tränare och atleten inför stundande mästerskap. Resultatet kommer att bli det de senaste träningarna har visat. Vad vore bättre än att ta ett års paus från tävlande när ett års resultat har visat på toppprestation? Men förstås oerhört svårt när förväntningarna har trissats upp under förberedelserna om nya personliga rekord.

 

Vilken roll har den mentala coachen och tränaren och andra rådgivare i en sådan situation?