johanssoninjo

I dag när jag satt och värmde upp på Kaisern skrattade jag till när jag vände mig till vänster och tittade ner mot det mörka hörnet i Wåxnäshallen. Det var där Enhörningen började sin karriär. Jag avslutade läsningen av boken i går. En bok som inte låter sig läggas undan när jag väl hade börjat läsa den. Underhållande och spännande rakt igenom. Som jag upplevde det ytterst få sidor med dött innehåll om ens några. Och vilken otrolig story men med ingredienser som kan komma och möjligen har överenstämt med verkligheten. Kanske rent av verkligheten kan komma att överträffa historien. Ständigt uppdakas nya otroliga dopingfall. Och hur kan Sebastian Coe ha suttit och betraktat fusket i sju år?

 

Bröderna Karlssson måste ha haft roligt och samtidigt jobbigt att färdigställa ett digert arbete. Jag anar att tankarna under skrivperioden inte många ggr ha vilat från hur de skulle få till det i avslutingen av storyn. 340 sidor med många ord på varje sida och breda sidor. Lättläst!

 

Jag önskar lycka till med försäljningen och det skall bli jätte spännande att vänta på att min favorit Magnus Utvic skall recensera boken i Morgonsoffan någon kommande tisdag. Han är sportintresserad även om fotboll är hans grej och jag vet inte vilka kriterier han har för att ta upp vissa böcker. 

 

Boken kan vara en grej att rekommendera till ungdomar på friidrottgymnasierna och övriga atleter också.

 

Mitt betyg blir en fyra.