johanssoninjo

Kokas den nationella rädslan ner till individ nivå betyder det att varje individ och familj skall försvara sin integritet i stället för att vara öppen och förstående mot grannar och övrig omgivning. Således att enligt kritiker vara godtrogen och tro på människors förmåga till samlevnad i förståelse och vänskap.

 

Andra världskriget är ett exempel på att godtrogenheten visade sig förödande. Men varför misströsta och tro att allting skall upprepa sig. Bättre då att tro på människans förmåga till att utveckla förmågan till förståelse och samarbete. 

 

I nutid har Putin och hans politik gentemot grannar tagits till intäkt för att potentiella fiender skall svara med samma mynt och utveckla strategier som går emot samarbete och förståelse. Varför inte negligera motståndarens ansträngningar till konfrontation? Därför att då känner sig förtryckta grupper övergivna. En balansgång som är svår och kan uppfattas som synisk. Men vad innebär upptrappninng av konfrontation och svar på motsåndarens galenheter. Jo att ytteligare fler människor dras in i konfliketer och skall försvara sig med samma medel som galningen visar upp.

 

På lång sikt måste diplomati och samtal vara att fördra framför att svara med samma medel som motståndaren. Således samtal in absurdum i stället för militära medel. 

 

Sverige är ett dåligt exempel på att upptrappning av militära medel leder till ökad förståelse bland nationer. Tänk vilket fördömme vi skulle kunna vara genom att helt enkelt lägga ned vapen och militära medel till förmån för ytterligare prestationer i mänsklighetens tjänst som innebär ökad förståelse bland jordens befolkning. Hur många efterföljar skulle vi få?

 

Terrorgrupper har inte uppstått av ingen anledning. De har uppstått på grund av att ondskan och oförståelse har frodats även revansch begär och försvar av nationella ekonomiska intressen har varit rådande världsorning. 

 

Lägg ned vapen och låt nationer konkurrera med varor och tjänster.

 

Måste Sveriges politiker reagera på Rysslanfs aggressioner i form av upprustning, dataintrång och spridande av falsk propagranda? Ja, vad skall annars den omfattande militära apparaten, underrättelsetjänsten och andra civila resurser som forskare och analytiker syssla med?

 

Tänk om vi istället i full skala skulle ägna oss åt att analysera hur vi skall skapa en fredligare värld. Jag undrar om alla opinionsbildare tror på vad de skriver. Två tredje delar av Sveriges befolkning tror inte att vi kan försvara oss om vi blir angripna. Så ställer opinionsinstituten frågan. Och det tar ledarskribenter till intäkt för att det råder ett folkligt tryck för att höja försvarsanslagen.

 

Om frågan i stället skulle ställas, hur stor tror Du sannolikheten är att Sverige blir angripet av Ryssland i närtid? Hur många procent skulle svara, ja det tror jag. Kanske 2 procent. Även Sveriges ledande etablissemang säger på den frågan att det är osannolikt att Sverige angrips av Ryssland. Bara Ryssland är en tänkbar angripare. Om Ryssland ensidigt skulle bli förbannade på Sverige alltså utan att några andra nationer är inblandade, hur pass stor är den sannolikheten? Knappast någon skulle  svara att det är sannolikt.

 

Och om nu Ryssland skulle angripa någon eller alla de Baltiska staterna hur sannolikhet är  det att Ryssland samtidigt skulle med trupp besätta Gotland och Stockholm? Inte vidare sannolikt påstår jag för då reagerar NATO med full kraft längs hela den Ryska gränsen dvs fullskaligt krig kommer att råda mellan Ryssland och NATO och hur stor är sannolikheten att Ryssland avdelar trupp till att besätta Sverige? Inte alls sannolikt för alla militära resurser går åt till att besegra Nato. Ett mycket tungt vägande skäl till att inte gå med i NATO för då kan en och annan raket avdelas till Gotland och Stockholm.

 

Sveriges säkerhetstänkande verkar utgå från att Ryssland har outtömliga resurser och rent av kunna omvandla Sveriges befolkning till kuvade under en diktatorisk Putin regim. Hur stor är den sannolikheten?

 

 

Antarktis smälter fortare än vetenskap har prognostiserat. Världens politiker fattar beslut som förghoppningsvis  långsiktigt skall rädda världens klimat. Nu senast Paris avtalet. Men människans påverkan på klimatet går ännu snabbare i form av ökade transporter som är den källa till föroreningar och att värma jordenns klimar som ökar mest.

 

Lokala politiker har en enorm makt att påverka klimatet genom att införa kloka ekonomiska incitament för vardagsaktiviteter. Den enskilde kan göra mycket heter det ständigt i debatten men ett fåtal tar åt sig och kanske börjar cykla eller åka mer kollektivt men det är dom redan frälsta som lyssnar på råden. Möjligen kan den frälsta skaran påverka en och annan vänn.

 

Lokal trafik kan begränsas genom att straffa de bilistersom åker korta sträckor med betalningsföreläggande. Kan ske på olika sätt. Vägtullar och trängselskatt är redan etablerade i Stockholm och Göteborg och borde införas i många andra städer. Likaså kan kreativa politiker hitta på lokala arrangemang som får folk att cykla och åka kollektivt.

 

Jag är bekymrad över den närstående klimatkollapsen som gör att vi kommer att drabbas lika hårt om inte värre än den värsta pandemin. Barnen är det bästa vi har men det verkar som vi glömmer de långsiktiga effekterna av våra aktiviteter i vardagen och som kommer att göra att de minsta  kommer att få sona vuxnas oförstånd i dag.

Jag har i dagarna avslutat läsningen av en bok som beskriver i romanform hur krig startar mellan Ryssland och Sverige. Handlingen var något trög i inledningen men efter hand ökade spänningen och jag fick skärpa mig för att inte glöma andra viktiga aktiviteter till fömån för läsningen. Texten var av det mindre slaget varför den inte i mina ögon kan betraktas som lätt läst men som sagt innehållsmässigt ökade spännigen hela tiden.

 

Författaren har lagt ned ett jättejobb för att på ett militärtekniskt sätt kunna beskriva krigsförloppet. En aning tölig kanske med alla beteckningar och anrop för militära enheter men det bidrar å andra sidan möjligen till att förhöja realismen.

 

Jag får ett intryck vid läsningen att författaren har sprungit/gått igenom alla terrängavsnitt men förklaringen ges i slutet att det går att använd google maps för att på ett realistiskt sätt skildra terrängen på jorden.

 

För den som aldrig och det är väl de flesta haft insyn i flygets stridstaktik är det en kul inlevelse i detaljrikedomen som beskrivs när luftstriderna utspelas.

 

Åtskilligt med vapen tekniska termer ingår i läsupplevelsen liksom hur militären är organiserad för att försvara den högsta politiska ledningen.

 

Onekligen får jag mig en tankeställare hur en situation mellan två länderr kan utvecklas och få sitt slut och den politiska utvecklinen därefter.

 

Högt betyg blir det till Lars Wilderäng och Midvintermörker.

 

Frågan om skattebetalarna betalar för mycket för offentlig verksamhet är berättigad att ställa mot bakgrund av att alternativ verksamhet kan ge ett överskott utan att kvaliteten är sämre. Undersökningar visar att privat verksamhet inte skiljer sig i kvalitet från offentlig.

 

Repalus undersökning bekräftar att privat verksamhet ger ett överskott på 4 - 5 miljarder på en omsättning av ca 35 miljarder. Om man gör tankeexprimentet att all offentlig verksamhet inom välfärdssektorn skulle drivas i privat verksamhet skulle alltså ett ansenligt antal miljarder kunna frigöras som vinst och berika privata entreprenörer eller ytterligare utveckla verksamheten. Naturligtvis helt omöjligt med de ideologiska bindningar som finns hos politiska partier.

 

Men det som är riktigt allvarligt med tankeexprimentet är hur mycket ineffektivitet det finns i offentlig verksamhet och vilken möjlighet till effektiviseringar det finns. Troligen är den enda skillnad mellan privat och offentlig verksmhet att i den första går entreprenörerna varje dag till jobbet med en viss glöd i sinnet som saknas i den offentligt bedrivna verksamheten.

 

Och eftersom det är offentliga aktörer som gör upphandlingen finns möjligheter att reglera priset när inköparna kan följa den ohemula vinsten varje kvartal om nu företaget är börsnoterat. På så vis kan skatteuttaget minskas. Och det finns möjlighet för pensionsfonder att köpa in sig i välfärdsföretagen och ytterligar medel kan komma allmänheten till godo.

Undrar hur stor del av de som röstar på den ene eller andre som har en aning om vad de röstar på? Och en försvinnande liten del tar del av komplexa analyser och vilka konsekvenser olika presenterade åtgärder från politiska retoriker skulle få för samhället. 

 

Visst ligger det en smula undervärdering av valmanskåren i ovanstående men jag anar att demokratin vilar på en bräcklig grund i form av populism och tron att enkla åtgärder löser komplicerade samhällsproblem. Dock finns inga alternativ till folkets vilja men för att få ett samhälle att fungera krävs att rösterna vilar på någotsånär intresse från befolkningen för komplicerade frågor och vilka konsekvenser olika åtgärder får för staten.

 

I många stater deltar drygt hälften av befolkningen i valen. Hur många av dessa vet överhuvudtaget om att det är val? Och hur många procent vet vad valen gäller? 

 

Det heter i valanalyser att politiker inte lyssnar på folk. Och motfrågan blir hur skall seriösa politiker kunna lyssna på pöbelns åikter? Eller annorlunda, hur skall politiker som har en mämiskosyn som anses korrekt kunna lyssna på  

de som hyser en åsikt att etnisitet och hudfärg skiljer oss åt. Hur skall åsikter, att vi som har gjort rätt för oss i landet vi är för mer och skall ha mer rättighter än våra bröder och systrar som råkat hamna i krig och fattigdom , bemötas?

 

Trumps framgångar vilar på röstar som är utsatta för krafter som ingen politiker rår på därför  konsekvenserna om politiker skulle förhindra  att länder som går från absolut fattidom till någotsånär stabila levnadsförhållanden skulle bli oöverskådliga i form av handelshinder och total hävdande av den egna nationens intressen. 

 

Handel mellan nationer och öppna samhällen är den största garantin för utveckling men samtidigt en utmaning för ledare i alla nationer att hantera. Och det ser ut att misslyckas förnärvarande. 

 

Jag har full empati med Johaugs situation och hennes beslut att använda salvan. Och jag lockas att använda den för henne positiva konspirationsteorin. Många tror att världsstjärnor är för mer än vi vanliga dödliga. För mig framstår toppidrottare självklart som mer sårbara än en normalt tänkande människa. Tänket är till 100% inriktat på nästa träningspass och att när morgonstunden inträffar, känna efter , hur mår jag i dag?

 

Jag anar att läppsåret hade sressat J. i flera dagar med dåligt näringsintag och att inte kunnat fullfölja träningsprogrammet till 100% som en konsekvens av läppsåret. Att i den situationen kleta på en salva som en läkare ger henne framstår för mig lika trovärdigt som det otroliga att inte kolla vad som står på förpackningen.

 

Tror någon som det antyds att J. skulle dölja läppkletet med att ha injicerat anabola tidigare och efter senaste testet i maj är det den fullödiga 100% negativa konspirationsteorin.

 

Lena Anderssons analys av Js kroppskonstruktion är den mest trovärdiga analysen till Js framgångar. Dvs att hon har en optimal kombination av litet underhudsfett och hög muskelvolym. Därtill avslutar hon krönikan med frågan om toppidrotten måste vara lika fundamentalistisk som de som läser koranen bokstavligt?

 

Många blandar ihop Js missöde med astma medecineringen och konspirerar att detta skulle vara någon gråzon i norskt idrottsutövande. Jag anser att norrmännen håller på att bli ett föregångsland när det gäller elitträning och toppning av elitaktiva. Senast bevisat genom framgångarna i cykel VM i Doha. I en så stor sport som cykel ser jag tre normän sista 10 milen ständigt bland de främsta i klungan och att de inte riktigt behärskade finishen var väntat bland europas och världens toppcyklister men ändå vara sexa och sjua oerhört starkt.

 

 

 

 

SHLs publiksnitt per match ligger på strax under 6000. Hur stor procent av publiksnittet kan skönja olika spelideer som tränarna redovisar vid intevjuer och inför säsongstarten? Frågan är om spelarna själva förstår hur de skall agera inför olika taktiska finesser som tränarna går igenom på blädderblock och medhavda tavlor?

 

Vad avgör hur ett lag placerar sig i tabellen? Ja, inte är det att en lagledare har utformat ett unikt spelsystem. Snarare anar jag att det skapar förvirring inom tjugo mannna truppen. Således det är helt andra faktorer som avgör den slutliga tabellplaceringen.

 

Jag hör enskilda spelare intevjuvas inför matchen och i pauser. Uttryck som vi måste skjuta mer och åka skridskor mer och vara mer aggressiva hör till vanligheterna.

 

Ju fler minuter ett lag kan befinna sig i motståndarens försvarszon ju större möjligheter till seger. Inte sällan är det slumpen som avgör när målen blir till och för att slumpen skall bli en framgångsfaktor måste den ges chansen.

 

Den absolut viktigaste faktorn för att kunna befinna sig i motståndarens försvarszon är att spelarna i snitt är överlägsna motståndaren i skridskoåkning. Spelskickligheten hos SHL spelare är av underordnad betydelse för den varierar inte så den har inte en avgörande betydelse.

 

Att träna upp förmågan att tåla 45 - 60 sek intensiv skridskoåkning tillsammans med en i övrigt god kroppsstyrka blir den viktigaste egenskapen hos den genomsnittlige SHL spelaren. Den tränare som misslyckas med den aktiviteten kommer att få se sitt lag på nedre delen av tabellen.

 

 

Naturen är underbar och en källa till avkoppling, rekreation och tidsfördriv. Att vistas vid en sjö i solen i olika lägen med något medhaft att dricka och äta är höjden av njutning. Allt färre utnyttjar skogens rikedomar. Att plocka bär och andra läckerheter är inte längre nåbart för en storstadsbo. 

 

Vilda djur visar sig sällan för människan. På senare tid har samhället försökt att återställa balansen i naturen genom att plantera in ex varg. Vargen står högst upp i näringskjedjan och människan har förstått att vargen är viktig för balansen.

 

Dock för kategorin jägare är det en katastrof att vargen äter upp en del av älgbeståndet och på så vis återställer naturens naturliga balans. Jägaren har investerat i slakthus och redskap för att kunna skära ut älgfileer på bästa sätt och nu kan inte jägaren skjuta det antal älgar som ger en rimlig avkastning på investeringarna. Jägarrepresentanter uppträder i rutan närmast med tårarna trillande och beklagar sig att inte kunna få idka rovdrift i naturen som i fornstora dar när samma kategori hade utrotat vargen och förstört balansen i naturen.

 

 

Internationella engelska skolan noterades på börsen 29 september. 29% av aktierna såldes ut och trycket var enormt från investerare att få tilldelning. Aktien övertecknades 25 ggr och kursen steg till över 70 kr från 52 kr innan börsen stängde på fredag eftermiddag.

 

Barbro Bergström startade skolan 1992 huvudsakligen i konkurrens med undermåliga kommunala skolor i Järfälla. Konceptet har blivit en framgångssaga. Otroligt nog tycks ordning och reda i klassrummet  vara konceptet som har fört företaget till ett av de lönsamma i välfärdsektorn.

 

I dag läser jag i media att 3 av fyra föräldrar vill flytta eleverna till en bättre skola. Jag förstår att Engelska skolan inte kan ta över alla landets skolor från nollan till sista årskurs i gymnasiet. 

 

Troligen vore det en gigantisk effiktivisering av kommunala och statliga medel om så skedde. Således att privatisera hela skol Sverige. 

 

Pensionsfonderna kunde köpa aktier i koncernen och på så vis kan kommande generationer få tillbaks vad nuvarande generationer betalar in i skatt för att driva skolor.

 

Löfven tycks ha fattat noll när han i våras kritiserade Academia, ett annat skolbolag som då noterades på börsen. Löfven var arg för att svenska skolbarn såldes ut på börsen. I stället borde han ha varit glad för att svenska barn nu fick tillfälle till ordning och reda i allt större utsträckning. Engelska skolan har en kö på 100 000 kunskapshungriga barn som nu får sin skoldag spolierad av kaos i klassrummet.

 

Hur många förslag genomförs som har ekonomiska konsekvenser med skattebetalarnas medel och som börjar med en klapp på axeln och kommentaren, "hörru min vän, kan vi inte vara överens om att nu gör vi så här och det hjälper Du mig att fixa genom Dina kontakter"?

 

Hur många onödiga miljardet går till spillo i kommunerna genom att kommunpolitiker genomför projekt som man tror är till gagn för kommunens utveckling? Medlen skulle annars använts till vård, skola och omsorg. Kommunernas kärnområden. Nu vinner partier på riksplanet röster på att stödja kommuner med medel för kärnverksamheten.

 

Ett ex är nyligen stoppade Färjestadsprojektet, där 600 000 av skattebetalarnas pengar skulle gå till att utveckla verksamheten i klubben. Fullständigt nipprigt att ens förslaget kommer upp på politikernas bord. Förslaget  borde förstås ha avfärdats på ideestadiet när vederbörande fick klappen på axeln.

 

Vänsskapskorruption är ett stort problem i en majoritet av Sveriges kommuner i all synnerhet  när 210 av landets 290 kommuner har mindre än 30 000 invånare. Granskarna som skall granska hur skattebetalarnas medel används utses av politiker som de skall granska och återrapportera till. 

 

Projekten som drar pengar från kärnverksamheterna motiveras ofta med att det är bra för kommunens affärsliv. Folk kommer ångande från Skövde kommun för att titta på Lerins tavlor men hur går det då med handeln i Skövde kommun? Ineffektivt nollsummespel för landet. Låt Färjestad, Brigadmuseet, Götagala och Lerin m fl affärsprojekt sköta sina egna affärer.

Jag läser om Jenny Rissved och hennes höga testvärden. En aning högre än Kallas när det gäller syreupptagningsförmåga per enhet kroppsvikt. 

 

Det får mig att undra hur många talanger med just den egenskapen som vi missar ur varje årgångspopulation av ungdomar? Varför genomför inte idrottsföreningar med hjälp av respektive centralförbund ett mer aktivt rekryteringsarbete bland ex grundskoleelever. Visst arbetas det oerhört ambitiöst bland föreningar när det gäller att ge tillfällen till att prova på olika discipliner. Men hur många potentiella idrottsstjärnor på internationell nivå missar vi genom att inte ha ett mer systematiskt utvärderingsprogram inom varje disciplin? 

 

Nu är det förstås inte bara syreupptagningsförmågan som gör en stjärna men det är ändå en av de viktigaste egenskaperna för att kunna prestera i uthållighetsidrotter som varar över timman. Den mentala styrkan att kunna uthärda långvarig hård träning är också en egenskap som måste till.

 

Ofta pratas det om att steget från junior till senior nivån är oerhört tufft och att många faller ifrån när steget skall tas. Jenny verkar ha haft egenskaperna med sig som gör att hon klarar förflyttningen utan problem. Och hennes extrema testvärden hade en avgörande betydelse.

 

SOK borde starta ett program för att utöka rekryteringen av grundskoleelever med betoning på uthållighetsidrotter för att hitta kommande internationella stjärnor. Kommer ett sådant program att falla på konkurrensen med andra discipliner som inte kräver just hög syreupptagningsförmåga?

 

Givetvis är det individens fria val att ägna sig åt vilken aktivitet i livet som helst men att få reda på att just jag och i tidig ålder är lämpad för en viss disciplin borde vara kittlande. Om inte träningen startas omedelbart i grundskoleåldern så kan vetskapen om möjligheten vara något som individen bär med sig och inse senare i livet att jag är unik och har unika möjligheter.

 

Jag vet inte vad tester kostar men säkert över 1000 lappen. Sverige producerar årligen ca 100 000 individer. Kalkylera med att testa 10 000 av dessa skulle alltså inte kosta mer än dryga 10 millioner. Varför just 10%? En första urval kan göras genom ett grov test och en ockulär besiktning.

 

Hur står sig 10 millar i relation till SOKs totala OS satsning per år? Jag vet inte.

 

Vill vi konkurrera med Norge i längdspåret, Kenya, Marocko m fl i löpning, se deltagare i de stora internationella cykelloppen eller vill vi fortsätta som nu?

 

 

Samtliga friidrottsgrenar utförs på ett likartat sätt av Herrar och Damer med undantag av tresteg. Frågan är om inte tresteg för män borde döpas om till två studs med längdhopp. Och damernas tresteg borde döpas om till ett studs med kliv och längdhopp.

 

Alternativt behålls namnet tresteg eller mitt förslag genomförs för båda könen alternativt  för damerna införs bedömning i hoppet. Således blir inte hoppet godkänt om inte damen studsar på andra steget. Kliv godkänns således inte som tresteg.

Förunderligt att elva plus bänken så mycket bättre fotbollsspelare inte kan besegra ett lag som består av i mina ögon pinsamt dåliga bollbehandlare och passningsspelare i relation till motståndaren. Jag ser att taktiken, lagtriumfen och ideliga bortsparkandet av bollen från eget straffområde är det avgörande. Och så förstås slumpen att ingen av motståndarens chanser lyckas resultera.

 

Visst kommer ett spänningsmoment in när en contring resulterar i målchans och 1 -0 till Sverige mot Brasilien låg inom räckhåll om några av spelarna hade varit en aning kyligare. Men även i de fåtal avslutningar som laget kom till lyste en undermålig bollbehandling och spelsinne igenom.

 

Det bedrövliga i sammanhanget för den som älskar teknisk fotboll är att när lagledare ser att det kan bli ett framgångsrecept kan taktiken med ett dramatiskt defensivt spel sprida sig till många andra lag och borde naturligt vis bli ett framgångsrecept för att hålla sig kvar i seriesystemet. Varför inte många lag tillämpar taktiken är förmodligen för att den inte håller i längden utan det är förstås slumpen som spelar stor roll. Att tro att en konsekvent genomförd defensiv taktik skall hålla genom ett helt seriesystem är det ingen som vågar tro på.

 

Sveriges herrar försökte att tillämpa taktiken under Lagerbäcks ledning. Jag kommer ihåg hur det sparkades i försvaret och mittfältet fick kolla på höjdbollarna som ständigt var för höga och sällan nådde anfallarna utna bollen kom lika fort tillbaka till anfallande lag. Tråkig fotboll! Dock resulterade fasta situationer i bland och jag drar mig tillminnes, var det mot Frankrike, när en hörnspark studsadde i huvudet på Martin Dahlin och in i nätmaskorna. Rent pinsamt var agerandet i försvaret när vi blev utspelade 2006 mot Tyskland.

 

Jag skulle vilja förfina defensiven ytterligare genom att även dra ned toppspelaren till starx utanför straffområdet. Det innebär ett spelsystem 5-5. Ett viktigt taktiskt moment i systemet skulle vara när målvakten skall sätta igång spelet. Ta lärdom av hanbollsuppläget. Inte sällan går det alldeles för långsamt när målvakten skall sätta igång spelet. Gång på gång blev Lindahl stående vid straffområdeslinjen utan att ha någon att sparka eller kasta bollen till.

Två till tre spelare måste sätta igång att sprinta mot mittlinjen så fort bollen går över sidlinjen. Förutsätter att toppforwards  som skall agera i den rollen byts ut i halvlek och att de är tränade för uppgiften att kunna springa extremt fort i 8 -10 sådana rusher per halvlek. Motståndaren kommer att tvingas avdela spelare för att bevaka taktiken och offensiven kan begränsas. Viktigt är att målvakten är extremt duktig på att kasta bollen med precision. Enkelt att träna upp. Även att träna upp löpförmågan hos sex toppforward borde vara en bisak.

 

Obegripligt att inte svenska lag som lyckas ta sig till Champion Ligan och Europa League inte tillämpar en extremt defensiv taktik för att chansa på ett oavgjort resultat. Varje poång innebär värdefulla intäkter.

 

Jag grattar svenska laget till framgångarna och ser med spänning fram mot finalen mot Tyskland. Det är givetvis stor underhållning för nationen att få se landslaget i OS final. Men samtidigt en bedrövelse för Brasiliens så mycket skickligare individuella spelare att inte kunna uppträda inför hemmapublik.