Första inlägget

Välkommen till min nya blogg!
Jag har funderat några månader på att starta en egen blogg. Jag känner behov av att kommentera tidningsartiklar, politiska utalanden och företeelser i samhället. Nu har jag lyckats på ett enkelt sätt genom att bara söka med ordet blogg och sedan klicka mig in på denna hemsida. Nu är det gjort.
I dag skall jag åka och besöka en kompis i Spanien tillsammans med min fru så det kommer inte att bli några kommentarer förrrän tidigast måndagen den 17 oktober. Vi mellanlandar hos vår dotter och sambo i Göteborg.
Mina huvudsakliga källor kommer att vara P1, DN, TV, böcker och samtal med kompisar och fr o m nu andra bloggare.
Jag är speciellt intresserad av ekonomi, idrott men anser mig allmänbildad över genomsnittet.

Här kommer en av mina sommarfunderingar:


Sambandet mellan ersättningsnivå på A-kassan och arbetslöshetsnivån tycks de flesta vara överens om och jag har i bakhuvudet att någon vetenskaplig undersökning har fastställt att sambandet är säkerställt. Professor Calmfors påstår att så är fallet.

Men jag frågar mig ändå med utgångspunkt i dagens siffror från SCB om verkligheten är så enkel ? Sverige har i dag 264 000 öppet arbetslösa och 110 000 i aktivitetsåtgärder. Vidare 450 000 förtidspensionerade. Hur många som har sjukersättning vet jag inte men säg ungefär 500 000. Tillsammans 1 324 000 som inte går till arbete.

AMS redovisar att det finns 20 000 jobb att söka. Dvs 1,5 % av de som inte går till jobbet varje dag skulle i dagens läge få jobb. Eller om man räknar med hälften av de sjuka och do för förtidspensionerade plus verkligt arbetslösa och i aktåtgärder blir siffran 2,3%.

Jag menar att debatten måste hyfsas på så vi att vi måste konstatera att 5% av den ”arbetsföra” befolkningen på 5 000 000 eller är det 4 000 000 inte kan sköta ett jobb av en eller annan anledning. Således ca 200 000 - 250 000. Och dessa är förmodligen i dag antingen sjukskrivna eller förtidspensionerade. Hur många som är så sjuka att de inte kan jobba har jag aldrig sett någon siffra på men låt oss konstatera att säkert är att en miljon människor skulle kunna jobba.

Men i alla fall blir det alldeles för många för att konkurrera om 20 000 jobb. Om det vore så att det funnes 200 000 jobb skulle det finnas någon mening med att gå jobbsökar kurser och då skulle AMS också ordna med meningsfyllda aktivitetsåtgärder med utgångspunkt från behovet. Således styrningen av AMS skulle utgå från meningsfulla nyckeltal.

Om ersättningen sänks kommer då de 20 000 jobben att öka till det dubbla eller vad händer ?

Är det så att det finns en massa jobb som de arbetslösa själva kommer att jaga fram på grund av den låga ersättningen ? Kommer de att själva gå runt och argumentera hos olika arbetsgivare för att få en anställning ?  Och för att då arbetsgivarna skall anställa fordras att deras kostnader sänks genom lägre ”löneskatt” men hur blir det då med konkurrensen mot andra i samma bransch ?

Jag känner inte riktigt till reglerna men jag åker förbi en cykelhandlare/reparatör dagligen och han ser ut att ha väldigt mycket att göra. Om han skulle anställa någon är det möjligt att han skulle göra det om reglerna  vore sådana att han lätt skulle kunna räkna hem de jobb som denna person skulle kunna göra. Som reglerna är nu får man den uppfattningen att arbetsgivarna inte anställer på grund av att de vet att de ikläder sig ett långsiktigt ansvar. Då frågar man sig vad är det värt för en arbetslös att få två månaders anställning contra att vara arbetslös eller vara i AMS aktivitetsåtgärder. Jag skulle ju tycka att om jag vore arbetslös att det skulle vara bättre att få ett påhugg då och då med viss chans till längre anställning contra att gå arbetslös eller vara i aktivitetsåtgärder. Men så får man inte uppfattningen att svensk arbetsmarknad fungerar i dag.

Till detta kommer, för att växla spår en aning, alla som jobbar i statliga organisationer och verk och är undersysselsatta eller sitter på helt meningslösa arbetsuppgifter. Hur många tusen är det som omedelbart skulle byta jobb om det fanns några att byta till ?

Kontentan av det hela och det som politikerna inte vill erkänna är att vi måste vänja oss vid en hög procentsiffra  av den arbetsföra befolkningen som inte kommer in på arbetsmarknaden.

Ett förslag som jag tycker är gångbart och som skulle kunna öka sysselsättningen främst i småföretagar branschen är att marknadsföra Sverige som turistland betydligt hårdare i Europa än vad som görs nu. Låt ex varje regional flygplats ex Karlstads marknadsföra sig genom att omfördela medel från AMS. Sätt upp kraftfulla kontor i Spanien, Italien och andra Europeiska länder. Sedan får småföretag i Värmland ta ansvar för turisterna. Aktiviteterna behöver inte vara mer märkvärdiga än att skjutsa runt turisterna till Klässbol, Sunne etc. I går när jag cyklade igenom Karlstad stod en mängd Japaner och fotograferade Stads Hotellet. Jag tänkte fråga dem vad som hade gjort att de valt Karlstad som resemål.

Vi har region Värmland en organisation som skall utveckla Värmland. Men vad blir det av detta ? Inte mycket. Karlstad flygplats går med ett årligt underskott på 20 miljoner. Otroligt hur det kan få hålla på. Och hur många flygplan skulle behöva landa för att nå break even ?

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0