johanssoninjo

Hur många förslag genomförs som har ekonomiska konsekvenser med skattebetalarnas medel och som börjar med en klapp på axeln och kommentaren, "hörru min vän, kan vi inte vara överens om att nu gör vi så här och det hjälper Du mig att fixa genom Dina kontakter"?

 

Hur många onödiga miljardet går till spillo i kommunerna genom att kommunpolitiker genomför projekt som man tror är till gagn för kommunens utveckling? Medlen skulle annars använts till vård, skola och omsorg. Kommunernas kärnområden. Nu vinner partier på riksplanet röster på att stödja kommuner med medel för kärnverksamheten.

 

Ett ex är nyligen stoppade Färjestadsprojektet, där 600 000 av skattebetalarnas pengar skulle gå till att utveckla verksamheten i klubben. Fullständigt nipprigt att ens förslaget kommer upp på politikernas bord. Förslaget  borde förstås ha avfärdats på ideestadiet när vederbörande fick klappen på axeln.

 

Vänsskapskorruption är ett stort problem i en majoritet av Sveriges kommuner i all synnerhet  när 210 av landets 290 kommuner har mindre än 30 000 invånare. Granskarna som skall granska hur skattebetalarnas medel används utses av politiker som de skall granska och återrapportera till. 

 

Projekten som drar pengar från kärnverksamheterna motiveras ofta med att det är bra för kommunens affärsliv. Folk kommer ångande från Skövde kommun för att titta på Lerins tavlor men hur går det då med handeln i Skövde kommun? Ineffektivt nollsummespel för landet. Låt Färjestad, Brigadmuseet, Götagala och Lerin m fl affärsprojekt sköta sina egna affärer.

Jag läser om Jenny Rissved och hennes höga testvärden. En aning högre än Kallas när det gäller syreupptagningsförmåga per enhet kroppsvikt. 

 

Det får mig att undra hur många talanger med just den egenskapen som vi missar ur varje årgångspopulation av ungdomar? Varför genomför inte idrottsföreningar med hjälp av respektive centralförbund ett mer aktivt rekryteringsarbete bland ex grundskoleelever. Visst arbetas det oerhört ambitiöst bland föreningar när det gäller att ge tillfällen till att prova på olika discipliner. Men hur många potentiella idrottsstjärnor på internationell nivå missar vi genom att inte ha ett mer systematiskt utvärderingsprogram inom varje disciplin? 

 

Nu är det förstås inte bara syreupptagningsförmågan som gör en stjärna men det är ändå en av de viktigaste egenskaperna för att kunna prestera i uthållighetsidrotter som varar över timman. Den mentala styrkan att kunna uthärda långvarig hård träning är också en egenskap som måste till.

 

Ofta pratas det om att steget från junior till senior nivån är oerhört tufft och att många faller ifrån när steget skall tas. Jenny verkar ha haft egenskaperna med sig som gör att hon klarar förflyttningen utan problem. Och hennes extrema testvärden hade en avgörande betydelse.

 

SOK borde starta ett program för att utöka rekryteringen av grundskoleelever med betoning på uthållighetsidrotter för att hitta kommande internationella stjärnor. Kommer ett sådant program att falla på konkurrensen med andra discipliner som inte kräver just hög syreupptagningsförmåga?

 

Givetvis är det individens fria val att ägna sig åt vilken aktivitet i livet som helst men att få reda på att just jag och i tidig ålder är lämpad för en viss disciplin borde vara kittlande. Om inte träningen startas omedelbart i grundskoleåldern så kan vetskapen om möjligheten vara något som individen bär med sig och inse senare i livet att jag är unik och har unika möjligheter.

 

Jag vet inte vad tester kostar men säkert över 1000 lappen. Sverige producerar årligen ca 100 000 individer. Kalkylera med att testa 10 000 av dessa skulle alltså inte kosta mer än dryga 10 millioner. Varför just 10%? En första urval kan göras genom ett grov test och en ockulär besiktning.

 

Hur står sig 10 millar i relation till SOKs totala OS satsning per år? Jag vet inte.

 

Vill vi konkurrera med Norge i längdspåret, Kenya, Marocko m fl i löpning, se deltagare i de stora internationella cykelloppen eller vill vi fortsätta som nu?

 

 

Samtliga friidrottsgrenar utförs på ett likartat sätt av Herrar och Damer med undantag av tresteg. Frågan är om inte tresteg för män borde döpas om till två studs med längdhopp. Och damernas tresteg borde döpas om till ett studs med kliv och längdhopp.

 

Alternativt behålls namnet tresteg eller mitt förslag genomförs för båda könen alternativt  för damerna införs bedömning i hoppet. Således blir inte hoppet godkänt om inte damen studsar på andra steget. Kliv godkänns således inte som tresteg.

Förunderligt att elva plus bänken så mycket bättre fotbollsspelare inte kan besegra ett lag som består av i mina ögon pinsamt dåliga bollbehandlare och passningsspelare i relation till motståndaren. Jag ser att taktiken, lagtriumfen och ideliga bortsparkandet av bollen från eget straffområde är det avgörande. Och så förstås slumpen att ingen av motståndarens chanser lyckas resultera.

 

Visst kommer ett spänningsmoment in när en contring resulterar i målchans och 1 -0 till Sverige mot Brasilien låg inom räckhåll om några av spelarna hade varit en aning kyligare. Men även i de fåtal avslutningar som laget kom till lyste en undermålig bollbehandling och spelsinne igenom.

 

Det bedrövliga i sammanhanget för den som älskar teknisk fotboll är att när lagledare ser att det kan bli ett framgångsrecept kan taktiken med ett dramatiskt defensivt spel sprida sig till många andra lag och borde naturligt vis bli ett framgångsrecept för att hålla sig kvar i seriesystemet. Varför inte många lag tillämpar taktiken är förmodligen för att den inte håller i längden utan det är förstås slumpen som spelar stor roll. Att tro att en konsekvent genomförd defensiv taktik skall hålla genom ett helt seriesystem är det ingen som vågar tro på.

 

Sveriges herrar försökte att tillämpa taktiken under Lagerbäcks ledning. Jag kommer ihåg hur det sparkades i försvaret och mittfältet fick kolla på höjdbollarna som ständigt var för höga och sällan nådde anfallarna utna bollen kom lika fort tillbaka till anfallande lag. Tråkig fotboll! Dock resulterade fasta situationer i bland och jag drar mig tillminnes, var det mot Frankrike, när en hörnspark studsadde i huvudet på Martin Dahlin och in i nätmaskorna. Rent pinsamt var agerandet i försvaret när vi blev utspelade 2006 mot Tyskland.

 

Jag skulle vilja förfina defensiven ytterligare genom att även dra ned toppspelaren till starx utanför straffområdet. Det innebär ett spelsystem 5-5. Ett viktigt taktiskt moment i systemet skulle vara när målvakten skall sätta igång spelet. Ta lärdom av hanbollsuppläget. Inte sällan går det alldeles för långsamt när målvakten skall sätta igång spelet. Gång på gång blev Lindahl stående vid straffområdeslinjen utan att ha någon att sparka eller kasta bollen till.

Två till tre spelare måste sätta igång att sprinta mot mittlinjen så fort bollen går över sidlinjen. Förutsätter att toppforwards  som skall agera i den rollen byts ut i halvlek och att de är tränade för uppgiften att kunna springa extremt fort i 8 -10 sådana rusher per halvlek. Motståndaren kommer att tvingas avdela spelare för att bevaka taktiken och offensiven kan begränsas. Viktigt är att målvakten är extremt duktig på att kasta bollen med precision. Enkelt att träna upp. Även att träna upp löpförmågan hos sex toppforward borde vara en bisak.

 

Obegripligt att inte svenska lag som lyckas ta sig till Champion Ligan och Europa League inte tillämpar en extremt defensiv taktik för att chansa på ett oavgjort resultat. Varje poång innebär värdefulla intäkter.

 

Jag grattar svenska laget till framgångarna och ser med spänning fram mot finalen mot Tyskland. Det är givetvis stor underhållning för nationen att få se landslaget i OS final. Men samtidigt en bedrövelse för Brasiliens så mycket skickligare individuella spelare att inte kunna uppträda inför hemmapublik.

Rysskräcken är ständigt närvarande i den svenska politiska debatten.  Försvaret skall stärkas. Skall vi gå med i NATO? Om det otänkbara skulle hända att ryssen invaderar landet, vad händer då med majoriteten? Ryssen besätter knappast hela Sverige utan det blir Stockholm, Gotland och  Göteborgs hamn för därifrån importeras huvuddelen av vad vi behöver för vardagen. Hur kommer majoriteten av svenska folket att ha det?

 

Livsmedlen på Bergviks hyllor kommer att vara tomma inom ett dygn. Inga beredskaplager finns. Landsbygden kan inte försörja mer än en bråkdel av befolkningen. Stora interna flyktingströmmar till landsbygden är att vänta.

 

Hur har MSB tänkt sig vid ett sådant scenario?