Vart är vi på väg....
Någon tror möjligen att jag skall fälla några omdömen om "På spåret" och i synnerhet efter fredagens program som jag lyckades med tur och skicklighet undvika.
Nej mina tankar kretsar kring betydligt alvarligare utvecklingar som jordens befolkning står inför. Ett av veckans bästa program är Dokument utifrån, ett entimmes program på Söndagkvällar inköpt från några av världens större stationer och skildrar verklighet och elände som vi har att hantera som mänskliga varelser.
Från förra året kommer jag ihåg hur plast skräp håller på att döda de större oceanerna. Hur del av kongos invånare med bara händerna gräver fram en viktig metall för att mobilföretagen skall kunna producera den halvmiljard mobiltelefoner som årligen efterfrågas.
I går var det dax att få information om den förestående militariseringen av rymden. Amerikanska försvarsdepartementet målar upp ett skräck scenario som innebär att Pentagon måste förbereda sig för misil attacker mot sateliter. Sateliter styr idag det mesta som är av vikt för att det dagliga livet skall fungera i den industrialiserade världen. Om något händer med vissa sateliter slutar trafikljus att fungera , så klart mobilsystemen och mycket annat som styrs av metallskroten som flyger omkring i rymden.
Just nu brottas USAs finanselit med ett budgetunderskott som beräknas till 10 billioner kronor. Därav finansieras försvarbudgeten med 3 billioner. Svenska BNP 2010 var ca 3,3 billioner. En betydande del av försvarsbudgeten satsas på utvecling av laserstyrda misiler som skall kunna slå ut det mesta och trygga USAs herravälde över rymden. USA med 5% av jordens befolkning skapar ett framtidsscenario som innebär kontroll över oändliga rymden.
Samtidigt undrar jag om inte klotet står inför betydande andra problem som är välkända och som skulle kräva samling och samarbete och inte att hets mot konstruerade fiender. Inte minst vi i avlånga landet konstruerar och hetsar mot framtida förväntade fiender. Allt för att mer resurser skall gå till vapen och ökade försvarskostnader.
Kommer jag ihåg fel när jag påminner mig om en rubrik i helgen som sa' att landet är världens tredje största producent per capita av vapen?
Fika!
Nej mina tankar kretsar kring betydligt alvarligare utvecklingar som jordens befolkning står inför. Ett av veckans bästa program är Dokument utifrån, ett entimmes program på Söndagkvällar inköpt från några av världens större stationer och skildrar verklighet och elände som vi har att hantera som mänskliga varelser.
Från förra året kommer jag ihåg hur plast skräp håller på att döda de större oceanerna. Hur del av kongos invånare med bara händerna gräver fram en viktig metall för att mobilföretagen skall kunna producera den halvmiljard mobiltelefoner som årligen efterfrågas.
I går var det dax att få information om den förestående militariseringen av rymden. Amerikanska försvarsdepartementet målar upp ett skräck scenario som innebär att Pentagon måste förbereda sig för misil attacker mot sateliter. Sateliter styr idag det mesta som är av vikt för att det dagliga livet skall fungera i den industrialiserade världen. Om något händer med vissa sateliter slutar trafikljus att fungera , så klart mobilsystemen och mycket annat som styrs av metallskroten som flyger omkring i rymden.
Just nu brottas USAs finanselit med ett budgetunderskott som beräknas till 10 billioner kronor. Därav finansieras försvarbudgeten med 3 billioner. Svenska BNP 2010 var ca 3,3 billioner. En betydande del av försvarsbudgeten satsas på utvecling av laserstyrda misiler som skall kunna slå ut det mesta och trygga USAs herravälde över rymden. USA med 5% av jordens befolkning skapar ett framtidsscenario som innebär kontroll över oändliga rymden.
Samtidigt undrar jag om inte klotet står inför betydande andra problem som är välkända och som skulle kräva samling och samarbete och inte att hets mot konstruerade fiender. Inte minst vi i avlånga landet konstruerar och hetsar mot framtida förväntade fiender. Allt för att mer resurser skall gå till vapen och ökade försvarskostnader.
Kommer jag ihåg fel när jag påminner mig om en rubrik i helgen som sa' att landet är världens tredje största producent per capita av vapen?
Fika!
Söndag
Nu är det gjort. Bilen har fått sig en omgång. Den är tvättad. Inför servicen vill vi att bilen skall vara fräsch. Kan faktiskt bidra till att servicemannen lägger ner sig extra när densamme ser en glänsande plåt framför sig.
Annars var det power walk 7,5 km i går i solskenet. Planerade att ta det lugnt men stegade på och kände gångmusklerna svara mot stegisättningen. Mot kvällen kom stelheten mest beroende på att det är skönt att idka sittaktiviteter efter en stark runda.
Jag försöker att lösa NWTs helgkorsord men missar en del. Nu funderar jag på "är dam", "följer inte ibland", på fuktig mur i konsten", "något att räkna med", "starkvin", "har tyngd under tavla", "malistad". Således en del att brottas med innnan helt löst.
Det är oundvikligt att oroa sig för aktiviteter som jag inte kan påverka. Men hur undviker jag detta mentala tillstånd. Flykt till egna aktiviteter år så klart det bästa. Men ändå dyker tankarna upp i huvudet. Allt mentalt går att påverka med träning och det får bli strategin.
Nu till mer triviala händelser i nuet. Jag skall kolla på Pris d'amerique. Kommer Maharadja med Kihlström i vagnen att kunna hävda sig mot Redy Cash m fl ? All svensk expertis tror på M men svenskfranske experten lindqvist tror på Cash. Just nu står M i 2,5 på vinnarspelet och det är det svenska vinnarspelet. Svenskarna spelar med hjärtat.
Annars var det power walk 7,5 km i går i solskenet. Planerade att ta det lugnt men stegade på och kände gångmusklerna svara mot stegisättningen. Mot kvällen kom stelheten mest beroende på att det är skönt att idka sittaktiviteter efter en stark runda.
Jag försöker att lösa NWTs helgkorsord men missar en del. Nu funderar jag på "är dam", "följer inte ibland", på fuktig mur i konsten", "något att räkna med", "starkvin", "har tyngd under tavla", "malistad". Således en del att brottas med innnan helt löst.
Det är oundvikligt att oroa sig för aktiviteter som jag inte kan påverka. Men hur undviker jag detta mentala tillstånd. Flykt till egna aktiviteter år så klart det bästa. Men ändå dyker tankarna upp i huvudet. Allt mentalt går att påverka med träning och det får bli strategin.
Nu till mer triviala händelser i nuet. Jag skall kolla på Pris d'amerique. Kommer Maharadja med Kihlström i vagnen att kunna hävda sig mot Redy Cash m fl ? All svensk expertis tror på M men svenskfranske experten lindqvist tror på Cash. Just nu står M i 2,5 på vinnarspelet och det är det svenska vinnarspelet. Svenskarna spelar med hjärtat.
Regionbildning, behövs den?
Idag när jag cyklade in till sta'n träffade jag en kompis som undrade när nästa insändare kommer. Klart jag vill vara tillmötesgående.
Visst borde närkingar och kålle och ada vara angelägna om att få inkorporera natursköna landskapet Värmland inom sina domäner. Jag frågar mig om grannarna är solidariska nog att få förmånen att finansiera landets kommuner med högst skattetryck. Jag tänker, men så tänker inte örebroare och göteborgare. De har säkert hört talas om Klarälva och nya konferenscentret med utsikt över älva och de potentiella möjligheter som landskapet har att erbjuda i form av ytor för de trångbodda storstadsborna.
Ja, varför inte men då måste vi sätta igång och skapa förutsättningar. Konferenscenter säkert en pusselbit. Slöhet och olust verkar hittills ha karakteriserat innvånarna och själv nock. Vi har de politiker vi förtjänar.
Var finns de storskaliga greppen?
Börja med att reformera sjukvården och visa Götaland att det går att skapa landets effektivaste organisation utan köer och med en hälsovårds uppföljning av länets invånare som saknar motstycke i svea rike.
Genomför en kommunreform genom att slå ihop kommunklustret Grums, Karlstad, Hammarö, Forshaga, Kil och Munkfors. Med målsättningen att skatten för kommun, landsting och kyrkan inte skall vara högre än 31 kr.
Sätt i gång och jobba med ungdomsarbetslösheten. Frukostmöten, det är bra. Men jag frågar behöver inte det tas mer storskaliga grepp? Vi har över 3 000 som inte något hellre vill än att komma ut och få åtminstone en grisblink i vad som händer i landskapets näringsliv. Måste länets politiker invänta reglerinsbreven från Rosenbad för att något positivt skall hända utöver det vanliga? Varför finns inte målsättningen att vi skall bli bäst på arbetsmarknadsområdet med lägst ungdomsarbetslöshet?
Mumla inte bara om att det fattas infrastruktur. Järnvägar och vägar tar lång tid att få ordning på och förresten behövs de'? Med den teknik som finns tillgänglig behöver inte offentliga tjänstemän tillbringa stora delar av arbetstiden i fåtöljerna på X2000.
Sätt igång med det som går att fixa lokalt. Då kommer företrädare för Götaland och Närke och möjligen Dalarna att imponeras. Till och med kan det bli så att landskapet klarar sig självt.
Visst borde närkingar och kålle och ada vara angelägna om att få inkorporera natursköna landskapet Värmland inom sina domäner. Jag frågar mig om grannarna är solidariska nog att få förmånen att finansiera landets kommuner med högst skattetryck. Jag tänker, men så tänker inte örebroare och göteborgare. De har säkert hört talas om Klarälva och nya konferenscentret med utsikt över älva och de potentiella möjligheter som landskapet har att erbjuda i form av ytor för de trångbodda storstadsborna.
Ja, varför inte men då måste vi sätta igång och skapa förutsättningar. Konferenscenter säkert en pusselbit. Slöhet och olust verkar hittills ha karakteriserat innvånarna och själv nock. Vi har de politiker vi förtjänar.
Var finns de storskaliga greppen?
Börja med att reformera sjukvården och visa Götaland att det går att skapa landets effektivaste organisation utan köer och med en hälsovårds uppföljning av länets invånare som saknar motstycke i svea rike.
Genomför en kommunreform genom att slå ihop kommunklustret Grums, Karlstad, Hammarö, Forshaga, Kil och Munkfors. Med målsättningen att skatten för kommun, landsting och kyrkan inte skall vara högre än 31 kr.
Sätt i gång och jobba med ungdomsarbetslösheten. Frukostmöten, det är bra. Men jag frågar behöver inte det tas mer storskaliga grepp? Vi har över 3 000 som inte något hellre vill än att komma ut och få åtminstone en grisblink i vad som händer i landskapets näringsliv. Måste länets politiker invänta reglerinsbreven från Rosenbad för att något positivt skall hända utöver det vanliga? Varför finns inte målsättningen att vi skall bli bäst på arbetsmarknadsområdet med lägst ungdomsarbetslöshet?
Mumla inte bara om att det fattas infrastruktur. Järnvägar och vägar tar lång tid att få ordning på och förresten behövs de'? Med den teknik som finns tillgänglig behöver inte offentliga tjänstemän tillbringa stora delar av arbetstiden i fåtöljerna på X2000.
Sätt igång med det som går att fixa lokalt. Då kommer företrädare för Götaland och Närke och möjligen Dalarna att imponeras. Till och med kan det bli så att landskapet klarar sig självt.
Rabarberpaj
I går tog jag in fel burk från frysen. Gamla rabarberbitar i stället för äpplemos. Jag hämtade äpplemos burken när felet upptäcktes men rabarberburken fick stå kvar att tina. Jag tänkte: rabarberpaj kan vara gott till efterätt. Nu blev det ett bakverk som jag inte tänkt från början.
Jag letade upp ett pajrecept och första momentet bestod i att laga till en smördeg. Degen skulle förgräddas i femton minuter. Jag hällde ut rabarberbitarna på den lite gräddade degen och strödde på en deciliter socker blandat med potatismjöl.
Åter in i ugnen i tjugominuter. Under tiden vispade jag fem äggvitor och hällde i en dec socker plus en tesked vaniljsocker. Blandningen smetade jag ut över den rabarbergräddade pajen och sänkte ugnens gradantal till 150 grader. Härligheten tog jag ut efter 20 minuter.
Anrättningen smakade bra till gårdagens efterrätt men ännu bättre till förmiddagens fika.
Mitt problem nu förutom att göra av med kalorierna är att i kylen finns det två äggulor som måste tas tillvara. Jag har fått förslag att baka en sockerkaka med två äggulor som en av ingrdienserna.
Jag letade upp ett pajrecept och första momentet bestod i att laga till en smördeg. Degen skulle förgräddas i femton minuter. Jag hällde ut rabarberbitarna på den lite gräddade degen och strödde på en deciliter socker blandat med potatismjöl.
Åter in i ugnen i tjugominuter. Under tiden vispade jag fem äggvitor och hällde i en dec socker plus en tesked vaniljsocker. Blandningen smetade jag ut över den rabarbergräddade pajen och sänkte ugnens gradantal till 150 grader. Härligheten tog jag ut efter 20 minuter.
Anrättningen smakade bra till gårdagens efterrätt men ännu bättre till förmiddagens fika.
Mitt problem nu förutom att göra av med kalorierna är att i kylen finns det två äggulor som måste tas tillvara. Jag har fått förslag att baka en sockerkaka med två äggulor som en av ingrdienserna.
Svinalängorna
Gå inte och se Svinalängorna om Du längtar efter glädje och att få skratta på bio. Däremot om Du söker en förklaring till varför vuxna kan uppvisa oförklarligt och svårbegripligt beteende då kan Du få en viss insikt om varför människor uppträder konstigt genom filmens handling.
I filmen växlar scenerna mellan sextio/sjuttiotalets sverige och nutid. Arbetskraftsinvandringen från Finland var de första invandrarna i modern tid. Filmens familj hamnade i Ystads nybyggda bostadslängor. Fadern svårt alkoholiserad och hustrumisshandlare. Två barn en kille och äldre syster. Systern är filmens huvudperson.
Skillnaderna mellan den familj hon och hennes kille med två flickor har byggt upp i nutid och den miljö som hon och hennes bror fick uppleva går som en röd tråd genom handlingen.
Oförklarliga vredesutbrott av mamman i vuxen ålder har sin förklaring i barndomens traumatiska upplevelser. Pappan en mjuk, förstående och go kille söker förklaringen till hustruns underliga handlingar och försöker att få henne att prata om upplevelserna i barndomen. Lever hennes bror? Inget svar.
Ett telefon samtal från Ystads lasarett från en döende mamma som hustrun vägrar att besvara leder så småningom till att pappan får vetskap om hur hustruns barndom har gestaltat sig.
Filmen baserar sig på Susanna Alakoskis bok Svinalängorna. Susanna har varit Gudrun Schymans närmaste kvinna när Gudrun var vänsterpartiets ledare.
Många är de som på grund av eländiga förhållanden i barndomen har dragit slutsatsen att enda politiska lösningen är att samhället skall ta hand om det mesta genom statlig styrning. Historien har visat att en sådan utveckling inte är den enda tänkbara.
I filmen växlar scenerna mellan sextio/sjuttiotalets sverige och nutid. Arbetskraftsinvandringen från Finland var de första invandrarna i modern tid. Filmens familj hamnade i Ystads nybyggda bostadslängor. Fadern svårt alkoholiserad och hustrumisshandlare. Två barn en kille och äldre syster. Systern är filmens huvudperson.
Skillnaderna mellan den familj hon och hennes kille med två flickor har byggt upp i nutid och den miljö som hon och hennes bror fick uppleva går som en röd tråd genom handlingen.
Oförklarliga vredesutbrott av mamman i vuxen ålder har sin förklaring i barndomens traumatiska upplevelser. Pappan en mjuk, förstående och go kille söker förklaringen till hustruns underliga handlingar och försöker att få henne att prata om upplevelserna i barndomen. Lever hennes bror? Inget svar.
Ett telefon samtal från Ystads lasarett från en döende mamma som hustrun vägrar att besvara leder så småningom till att pappan får vetskap om hur hustruns barndom har gestaltat sig.
Filmen baserar sig på Susanna Alakoskis bok Svinalängorna. Susanna har varit Gudrun Schymans närmaste kvinna när Gudrun var vänsterpartiets ledare.
Många är de som på grund av eländiga förhållanden i barndomen har dragit slutsatsen att enda politiska lösningen är att samhället skall ta hand om det mesta genom statlig styrning. Historien har visat att en sådan utveckling inte är den enda tänkbara.
Försvaret
När jag kommer hem till datorn efter att ha åhört ett kvalificerat föredrag av en av mina goda vänner och efter det ätit lunch med min träningskamrat läser jag att ÖB har pratat om försvarets framtid på Folk och Försvars konferens i Sälen.
Inre överraskande spår Sverker att organisationen behöver mer pengar för att kunna behålla förmågan. I dag har S
koll på ekonomin och kommer att kunna så ha ytterligare några år framövert genom att spara på stödfunktionerna ca 2 miljarder. Det är duktigt med tanke på vad som hänt historiskt.
Jag ställer frågan: är det realistiskt att svenska folket årligen bestrider kostnader till ett värde av 40 miljarder svenska kronor? Är försäkringsbeloppet på en rimlig nivå för att kunna besegra en fiende som kommer in över landets gränser till mark, havs och i luften?
Vem är den förväntade fienden och av vilken anledning/syfte skulle en framtida sådan varulv vilja ta landet i besittning?
Jag vet inte om mitt hus brinner om en timma eller nästa dag. Därför betalar jag försäkringar. Försäkringars kostnader baseras på sannolikheter och historiska händelser.
Sverige har inte historiskt varit i krig av andra orsaker än egna tillkorta kommanden. Vi har försökt erövra och någon enstaka gång har danskarna varit och fäktat med armborst. Ryssen gjorde något tafatt försök.
Jag har uppfattningen att visade våra politiker fredsvilja då skulle vi lägga ned vapnen. Vilken succe skulle det inte innebära nationellt om vi som första land i världen declarerade i FN att vi i Sverige upplever att vi har inte några fiender därför avvecklar vi försvaret under de två kommande mandatperioderna.
Enligt nuvarande doktrin skulle detta förhållningssätt skapa ohållbar obalans i östersjöregionen och inbjuda ryssen till att visa musklerna på ett ogenerat sätt.
NATO skulle vara tvingade att vidta motåtgärder genom att skicka amerikanska hangarfartyg till strax utanför territorial gränsen. I varje fall till att börja med men se'n när inget händer avveckla och vi skulle få fler regeringar att följa samma åtgärder.
Världen skulle kunna koncentrera sig på vesäntligare problem än att lägga samhälleliga kostnader på vapen.
Inre överraskande spår Sverker att organisationen behöver mer pengar för att kunna behålla förmågan. I dag har S
koll på ekonomin och kommer att kunna så ha ytterligare några år framövert genom att spara på stödfunktionerna ca 2 miljarder. Det är duktigt med tanke på vad som hänt historiskt.
Jag ställer frågan: är det realistiskt att svenska folket årligen bestrider kostnader till ett värde av 40 miljarder svenska kronor? Är försäkringsbeloppet på en rimlig nivå för att kunna besegra en fiende som kommer in över landets gränser till mark, havs och i luften?
Vem är den förväntade fienden och av vilken anledning/syfte skulle en framtida sådan varulv vilja ta landet i besittning?
Jag vet inte om mitt hus brinner om en timma eller nästa dag. Därför betalar jag försäkringar. Försäkringars kostnader baseras på sannolikheter och historiska händelser.
Sverige har inte historiskt varit i krig av andra orsaker än egna tillkorta kommanden. Vi har försökt erövra och någon enstaka gång har danskarna varit och fäktat med armborst. Ryssen gjorde något tafatt försök.
Jag har uppfattningen att visade våra politiker fredsvilja då skulle vi lägga ned vapnen. Vilken succe skulle det inte innebära nationellt om vi som första land i världen declarerade i FN att vi i Sverige upplever att vi har inte några fiender därför avvecklar vi försvaret under de två kommande mandatperioderna.
Enligt nuvarande doktrin skulle detta förhållningssätt skapa ohållbar obalans i östersjöregionen och inbjuda ryssen till att visa musklerna på ett ogenerat sätt.
NATO skulle vara tvingade att vidta motåtgärder genom att skicka amerikanska hangarfartyg till strax utanför territorial gränsen. I varje fall till att börja med men se'n när inget händer avveckla och vi skulle få fler regeringar att följa samma åtgärder.
Världen skulle kunna koncentrera sig på vesäntligare problem än att lägga samhälleliga kostnader på vapen.
Social omsorg
”Välvillig social omsorg” kan existera mer eller mindre i auktoritära politikers ideer och visioner. Men för den skull inte genomföras till gagn för befolkningen. Befolkningens tålamod med sina föregångspolitiker kan vara närmast oändlig. Myter skapas och styr massorna.
Det farligaste en organisation , samhälle kan råka ut för är när en ideriktning råkar klamra sig fast i långa tider.
Diktatur! Så klart!
Men även de mest stabila demokratier råkar ut för ”välvillig social omsorg”. Är Italien under Berlusconi ett ex? Har Sverige varit ett sådant under socialademokratiskt styre sedan 1932 med några avbrott?
Stora grupper har beskattats med världens högsta skatter men ändå har samhället inte varit framgångsrikt när det gäller skola, sjukvård och arbetsmarknad.
Då protesterar många. Visst har vi varit framgångsrika. Världens mest jämställda samhälle. Barnomsorg, väl utvecklad, javisst men valfrihet existerar inte tycker en del.
Långa köer till sjukvård. Svårt att komma i kontakt med vården men bra vård när jag väl kommer dit.
Skolan anses vara ett misslyckande de senaste decennierna.
Stora grupper har passiviserats eller fått ägna sig åt hobbies genom förtidspensionering.
Låga pensioner för de grupper som misslyckats eller stannat kvar i låglöneyrken.
Låga löner för samhällsviktiga funktioner som lärare, poliser och sjukvårdare.
Byråkratiska, monopolistiska kommunala och statliga organisationer
Det farligaste en organisation , samhälle kan råka ut för är när en ideriktning råkar klamra sig fast i långa tider.
Diktatur! Så klart!
Men även de mest stabila demokratier råkar ut för ”välvillig social omsorg”. Är Italien under Berlusconi ett ex? Har Sverige varit ett sådant under socialademokratiskt styre sedan 1932 med några avbrott?
Stora grupper har beskattats med världens högsta skatter men ändå har samhället inte varit framgångsrikt när det gäller skola, sjukvård och arbetsmarknad.
Då protesterar många. Visst har vi varit framgångsrika. Världens mest jämställda samhälle. Barnomsorg, väl utvecklad, javisst men valfrihet existerar inte tycker en del.
Långa köer till sjukvård. Svårt att komma i kontakt med vården men bra vård när jag väl kommer dit.
Skolan anses vara ett misslyckande de senaste decennierna.
Stora grupper har passiviserats eller fått ägna sig åt hobbies genom förtidspensionering.
Låga pensioner för de grupper som misslyckats eller stannat kvar i låglöneyrken.
Låga löner för samhällsviktiga funktioner som lärare, poliser och sjukvårdare.
Byråkratiska, monopolistiska kommunala och statliga organisationer
Höga försvarskostnader
Försvaret har lagt ned förband en mass under de senaste femton åren. Kvar finns tre flygflottiljer och en örlogsbas. Några förband för infanteri och stödfunktionerna för att kunna mobilisera till strid är koncentrerade till Skövde.
Då när nedläggningarna började och soldatutbildningen årligen uppgick till över 20 000 budgeterades försvaret till ca 42 miljarder. Inflationen under perioden har varit ca 1 till 2 %. Rationaliseringskraven på statlig verksamhet har legat några procent högre. Alltså borde de 42 miljarderna ha sjunkit en bit under 40 miljarders nivån.
I dagarna på Folk och Försvars konferens i Sälen pratas det om cyberattacker mot företag och myndigheter.
Vem tror längre på att framtidens strider likt fiktionerna i Biggles serier kommer att föras uppe bland molnen och hundratasls meter under vattenytan.
Inte ens försvarsutskottets ordförande vet hur många miljarder JAS planen årligen har kostat sedan det första dröp ned i Stockholm. Och kommer att kosta många år framåt. Likaså ubåtssystemet årliga kostnader vet skattebetalarna lite om.
Gissningsvis slukar den högteknologiska framfarten inom försvaret mer än hälften av årlig budget.
Insatsen i Afghanistan bedrivs av fotpatrullerande soldater på marken med hjälp av pansarbeklädda fordon. Någon gång behövs flygförstärkning. Men behöver en liten nation som sverige ett eget flygvapen till en årlig kostnad av 10 - 15 miljarder?
Då när nedläggningarna började och soldatutbildningen årligen uppgick till över 20 000 budgeterades försvaret till ca 42 miljarder. Inflationen under perioden har varit ca 1 till 2 %. Rationaliseringskraven på statlig verksamhet har legat några procent högre. Alltså borde de 42 miljarderna ha sjunkit en bit under 40 miljarders nivån.
I dagarna på Folk och Försvars konferens i Sälen pratas det om cyberattacker mot företag och myndigheter.
Vem tror längre på att framtidens strider likt fiktionerna i Biggles serier kommer att föras uppe bland molnen och hundratasls meter under vattenytan.
Inte ens försvarsutskottets ordförande vet hur många miljarder JAS planen årligen har kostat sedan det första dröp ned i Stockholm. Och kommer att kosta många år framåt. Likaså ubåtssystemet årliga kostnader vet skattebetalarna lite om.
Gissningsvis slukar den högteknologiska framfarten inom försvaret mer än hälften av årlig budget.
Insatsen i Afghanistan bedrivs av fotpatrullerande soldater på marken med hjälp av pansarbeklädda fordon. Någon gång behövs flygförstärkning. Men behöver en liten nation som sverige ett eget flygvapen till en årlig kostnad av 10 - 15 miljarder?
Ropet på mer resurser
Karakteristiskt för socialdemokratisk argumentation är att om förbättringar inom ett statligt eller kommunalt område skall kunna uppnås är att mer resurser skall tillföras. Nu senast av Östros när han argumenterar mot Reinfeldts propåer om nya jobbskatteavdrag. Hägglund verkar instämma i Östros krav på mer resurser till fortsatt välfärdsbygge.
Berit Högman ropar i ett debattinlägg i NWT på mer resurser till AMS. RRV har i ett flertal revisionsrapporter påpekat hur AMS misslyckas med hanteringen av arbetslösa och för den delen regeringens oförmåga att styra organisationen på ett effektivt sätt.
Flera försök av lokala initiativtagare visar på att förbättringar inom åldringsvård, skola och arbetsmarknad kan ske utan att mer resurser tillförs. Troligen är det så att nuvarnde resurs nivåer dvs utgiftssidan i den statliga och de kommunala budgeterna är tillräckliga. Vad som behövs är nya ideer och nya driftsformer. Och då med inslag av mindre politikerstyrning och mer makt till den enskilde åldringen eller till den arbetslöse.
Men hur skall sådana nya ideer kunna storskaligt uppmuntras? Generellt genom att politiker skapar förutsättningar genom ekonomiska stimulanser. Ett antal strukturreformer behöver genomföras under mandatperioden.
Kommunerna karakteriseras av en organisation som hämmar de producerande nivåernas initiativ. Dagisverksamhet, äldrevård, skolan m fl nämnder skulle må bra av att beslutsrätten fördes ned till de nivåer som dagligen står i kontakt med "kunderna".
Måste den som kör traktorn för att sanda sanda på nyfallen snö vid minus 10 grader? Vilken rätt har personalen på ett äldreboende att i grunden förändra driftsformerna. Måste personalutrymmen finnas? Hur stimulerar politikerna till nya ideer? Är arbetsplatserna alltför tysta på grund av den tunga byråkratiska organ isationen?
Hur skall en arbetslös kunna välja annan leverantör än AMS?
Omfördelning av resurser till följd av omprioriteringar är också ett alternativ som sällan utnyttjas. Försvaret har trots förbandsnedläggelser och sänkt ambtionsnivå inte lyckats sänka kostnaderna. Fortfarande betalar svenska folket dryga 40 miljarder för denna ineffektiva koloss. Hälften vore bättre. Hälften borde omfördelas till lärarlöner, undersköterskor och poliser.
Försvaret har granskats av RRV och kritiken mot kostnadsuppföljning och effektivitet i måluppfyllesen har varit legio. Ex Nordic Battle Groups organisation.
Biståndet kan halveras och mindre än hälften omfördelas till privata projekt som Barneviks grundade "Hand i Hand". Mindre resurser men högre effektivitet i måluppfyllesen blir resultatet.
Att amortera av statsskulden på en femårs period vore ingen orimlig målsttning. Då kan ca 30 miljarder frigöras åter till att lägga på skattesänkningar till lågavlönade och till höjda löner för lärare m fl lågavlönade grupper.
Berit Högman ropar i ett debattinlägg i NWT på mer resurser till AMS. RRV har i ett flertal revisionsrapporter påpekat hur AMS misslyckas med hanteringen av arbetslösa och för den delen regeringens oförmåga att styra organisationen på ett effektivt sätt.
Flera försök av lokala initiativtagare visar på att förbättringar inom åldringsvård, skola och arbetsmarknad kan ske utan att mer resurser tillförs. Troligen är det så att nuvarnde resurs nivåer dvs utgiftssidan i den statliga och de kommunala budgeterna är tillräckliga. Vad som behövs är nya ideer och nya driftsformer. Och då med inslag av mindre politikerstyrning och mer makt till den enskilde åldringen eller till den arbetslöse.
Men hur skall sådana nya ideer kunna storskaligt uppmuntras? Generellt genom att politiker skapar förutsättningar genom ekonomiska stimulanser. Ett antal strukturreformer behöver genomföras under mandatperioden.
Kommunerna karakteriseras av en organisation som hämmar de producerande nivåernas initiativ. Dagisverksamhet, äldrevård, skolan m fl nämnder skulle må bra av att beslutsrätten fördes ned till de nivåer som dagligen står i kontakt med "kunderna".
Måste den som kör traktorn för att sanda sanda på nyfallen snö vid minus 10 grader? Vilken rätt har personalen på ett äldreboende att i grunden förändra driftsformerna. Måste personalutrymmen finnas? Hur stimulerar politikerna till nya ideer? Är arbetsplatserna alltför tysta på grund av den tunga byråkratiska organ isationen?
Hur skall en arbetslös kunna välja annan leverantör än AMS?
Omfördelning av resurser till följd av omprioriteringar är också ett alternativ som sällan utnyttjas. Försvaret har trots förbandsnedläggelser och sänkt ambtionsnivå inte lyckats sänka kostnaderna. Fortfarande betalar svenska folket dryga 40 miljarder för denna ineffektiva koloss. Hälften vore bättre. Hälften borde omfördelas till lärarlöner, undersköterskor och poliser.
Försvaret har granskats av RRV och kritiken mot kostnadsuppföljning och effektivitet i måluppfyllesen har varit legio. Ex Nordic Battle Groups organisation.
Biståndet kan halveras och mindre än hälften omfördelas till privata projekt som Barneviks grundade "Hand i Hand". Mindre resurser men högre effektivitet i måluppfyllesen blir resultatet.
Att amortera av statsskulden på en femårs period vore ingen orimlig målsttning. Då kan ca 30 miljarder frigöras åter till att lägga på skattesänkningar till lågavlönade och till höjda löner för lärare m fl lågavlönade grupper.
