johanssoninjo

Jag läser Skatteverkets nyligen publicerade skattetabeller för inkomståret 2014. Tabellerna sträcker sig från 29 - 37. Kommunerna inkl landsting och kyrkan samt begravningshjälp redovisar skattesatser. Vellinge beskattar invånarna med lägst sats 29,19. Dorotea skinnar invånarna på 34,70. Differens 5,51. Vid beskattninsbar inkomst på 200 000 årligen betyder det att skillnaden blir 24 240 kr (200 skattekronor* 5,51*12). Häpnadsväckande! Har jag räknat rätt? Jag tvivlar!

Kollar vidare i tabellerna. Kan jag flytta till någon kommun inärheten? Arvika 32,10. Skillnad mot Karlstad 0,85. Gör 2040 kr per år till min fördel. På en tioårsperiod spar jag in 20 400 kr.

 

 

Jag förvånas när jag ser tränare agera i fotboll med flera lagidrotter. Då och då hoppandes på ett ben vid den streckade linjen som inte får överträdas när laget mot förmodan hamnar i en dramatisk situation. Mest dramatisk agerar landslagets fotbollstränare med piruettliknande hopp vid miss för laget eller vid mera sällsynta fall i överläge med målchans för landslaget. Tar spelarna någon notis om sprattelgubben vid sidlinjen? Troligen inte eftersom de borde hålla koll på var egen spelare eller eventuellt flera kamrater rör sig över planen. Möjligen är en och annan motståndare intressant. Tala om att agera långsint och skåda över hela planen från läktarplats. Hoppsan nu drar strategi ledaren upp lilla blocket och anteckningar att försvararen i trettonde minuten borde rört sig framåt i stället för bakåt.

Mest frågandel är att se en hockeymatch där minst tre tränare agerar bakom spelarna med tekniska råd mellan bytena. Då och då med tusch penna rita upp olika åkriktningar över planen för att hindra motståndarlaget från att näta eller eventuellt skapa målchans för eget lag. Vad har lagkaptenen för roll? Nej, han agerar inom egen femma och hinner inte med att ge råd till de tre övriga femmorna vid det obliogatoriska avbrottet efter tretton minuter i varje period.

Jag anar inte enbart en konflikt mellan nuvarande opposition och regering utan också politiker, tjänstemän och inte minst klinikchefer när jag läser Kenneth Johannessons Debatt inlägg "Skiljelinjer i landstingsdebatten". "Verksamheterna hann före". Vad betyder det? Ingen styrning? Är det klinikcheferna som styr landstinget? Kanske tjänstemännen? Sitter politikerna i ändlösa och ineffektiva möten och käbblar om enstaka procent av budgeten?

Vet politikerna vilka satsningar som behövs för den framtida sjukvården? Jag anar att nya metoder för att bota sjukdomar kommer proffessionen tillhanda allt snabbare. Beslut behöver fattas utan årslånga diskussioner hur resurserna skall fördelas.

Jag frågar Kenneth: Borde Du inte arbeta för att förändra landstingets arbetssätt i grunden t o m att avskaffa politikerinflytandet eller i varje fall minska ineffektiviteten i beslutsystemet?

Vi är 270 000 personer i landskapet. Är det kostnadseffektivt att sprida resurserna på tre sjukhus?

Jag efterfrågar en utbyggnad av vårdval. Jag vill ha fler privatpraktiserande specialister. Jag vill kunna besöka en specialist utan att först besöka en vårdcentral. Läkare tillbringar allt mindre tid för patienten. Säkraste sättet att råda bot är att tillåta mer av fritt vårdal.

Främsta anledningen till att skolan kommunaliserades 1991 var den debatt som fördes på 80 talet och som innehöll fakta om skolans kostnadsutveckling som ansågs ohållbar. I samband med kommunaliseringen genomfördes en rad reformer. Ny lärarutbildning, nytt målrelaterat betygssystem, ny läroplan, program infördes i gymnasiet, den tvååriga utbildningen slopades.

Reformens huvudsakliga motiv var att bryta kostnadsutvecklingen vilket också lyckades. Kommunernas kostnader för skolan blev mer likvärdig. Högkostnadskommuner fick tillfälle att jämföra sig med kommuner med lägre kostnader.

 

Värt att notera är att ekonomiska resurser har dåligt samband med utbildningsresultatet. Desto viktigare är hur resurserna används och att lärarnas tid går till undervisning. Lärartätheten anses vara en viktig faktor. Sannolikheten talar för att i en skolsal där det råder kaos är inte fler lärare lösningen utan i stället ett från början tydligt ordningkoncept som eleverna har uppfostrats i från första klass.

 

Kommunaliseringen flyttade ansvaret närmare skattebetalarna och bröt en ohållbar kostnadsutveckling.

Kommer ett förstatliggande att resultera i att vissa kommuners kostnadsutveckling likt 80 talets kommer att skena? Det brukar att framhållas att ju närmare verksamheter besluten tas desto bättre stämmer de med verkligheten. Nu verkar det som majoriteten vill avskaffa den förmånen för tron på att en överstatlig planering skall lösa skolans problem. Är det klokt? Att mediepopulismen starkt påverkar inte bara politiker utan i synnerhet allmänheten är ingen överdrift att konstatera likaså en övertro på vad Skolinspektionens byråkratiska tillsyn skall kunna åstadkomma efter ett förstatligande. Anmärkningsvärt är hur nuvarande skolinspektion har kunnat släppa igenom en del av de undermåliga friskolor som kommit till allmänhetens kännedom genom media. Att ta ett fåtal skräckexempel som grund för att förbjuda ett alternativ som svarar för nytänkande och innovation i en för samhället så betydelsefull verksamhet som utbildning är absurt. Ett resultat av medias populistiska redovisning över en rad misslyckade friskolor är den parlamentariska utredning som nyligen avslutades. Att utreda 14% av en verksamhet i stället för att koncentrera sig på vad 86% åstadkommer är förvånansvärt.

För att få fart på tillväxten förordar regeringskritiker ökade offentliga investeringar. Bostäder och järnvägar skall byggas föra att senare ytterligare bidra till kommande tillväxt. Men om nu chansningen med investeringarna kommer att misslyckas dvs investeringarna kommer att stå oanvända och inte ge den förväntade avkastning därför att internationella ekonomin vägrar att ta fart. Efterfrågan på svenska produkter får inte den förväntade ökningen. Lånen måste betalas och statsfinanserna belastas med räntor. Andra angelägna offentliga kostnader får stå tillbals och till och med minskas. Därför är det bra att avvakta till efterfrågan från utlandet tar fart och jobben ökar och producerar skatteintäkter som kan användas till investeringar.