johanssoninjo

Främsta anledningen till att skolan kommunaliserades 1991 var den debatt som fördes på 80 talet och som innehöll fakta om skolans kostnadsutveckling som ansågs ohållbar. I samband med kommunaliseringen genomfördes en rad reformer. Ny lärarutbildning, nytt målrelaterat betygssystem, ny läroplan, program infördes i gymnasiet, den tvååriga utbildningen slopades.

Reformens huvudsakliga motiv var att bryta kostnadsutvecklingen vilket också lyckades. Kommunernas kostnader för skolan blev mer likvärdig. Högkostnadskommuner fick tillfälle att jämföra sig med kommuner med lägre kostnader.

 

Värt att notera är att ekonomiska resurser har dåligt samband med utbildningsresultatet. Desto viktigare är hur resurserna används och att lärarnas tid går till undervisning. Lärartätheten anses vara en viktig faktor. Sannolikheten talar för att i en skolsal där det råder kaos är inte fler lärare lösningen utan i stället ett från början tydligt ordningkoncept som eleverna har uppfostrats i från första klass.

 

Kommunaliseringen flyttade ansvaret närmare skattebetalarna och bröt en ohållbar kostnadsutveckling.

Kommer ett förstatliggande att resultera i att vissa kommuners kostnadsutveckling likt 80 talets kommer att skena? Det brukar att framhållas att ju närmare verksamheter besluten tas desto bättre stämmer de med verkligheten. Nu verkar det som majoriteten vill avskaffa den förmånen för tron på att en överstatlig planering skall lösa skolans problem. Är det klokt? Att mediepopulismen starkt påverkar inte bara politiker utan i synnerhet allmänheten är ingen överdrift att konstatera likaså en övertro på vad Skolinspektionens byråkratiska tillsyn skall kunna åstadkomma efter ett förstatligande. Anmärkningsvärt är hur nuvarande skolinspektion har kunnat släppa igenom en del av de undermåliga friskolor som kommit till allmänhetens kännedom genom media. Att ta ett fåtal skräckexempel som grund för att förbjuda ett alternativ som svarar för nytänkande och innovation i en för samhället så betydelsefull verksamhet som utbildning är absurt. Ett resultat av medias populistiska redovisning över en rad misslyckade friskolor är den parlamentariska utredning som nyligen avslutades. Att utreda 14% av en verksamhet i stället för att koncentrera sig på vad 86% åstadkommer är förvånansvärt.