Svensk klubbfotboll

Min analys är applicerbar på de flesta allsvenska lag. Och den är mycket enkel. Varför spelas det flipper fotboll
i de flesta allsvenska matcher?

Jag vet förstås inte vad spelarna har för direktiv. Men inte kan det vara att spela så enkelt som möjligt.
Vad karakteriserar allsvenska matcher? Chanspassningar! Dåligt tålamod! Skulle vara intressant om det funnes statistik på hur många passningar ett lag gör innan bollen med en chanspassning ges till motståndarlaget.
Jag blir fullständigt galen på dessa höjd bollar från yttrarna och även från backlinjen som i 90% av fallen resulterar
i att motståndarlaget startar ett anfall. Och målvakternas utsparkar som resulterar i nick från motståndaren som i bästa fall hamnar hos eget mittfält eller försvar.

Inget allsvenskt lag har en utpräglad spelide. Det finns ett lag i superettan som har en utpräglad spelide. Iden går ut på att vårda bollen. Undvika att slå chanspassningar. Vända hem och rulla bollen och vårda den inom laget om inte passningsväg hittas. Spela närmaste gubbe och ha en så bra rörelse i laget som det någonsin går. Laget har inga märkvärdiga tekniska spelare men lagandan genomsyras av att bollen skall göra jobbet. Du kan säkert gissa vilket laget är.
 
När inför ett allsvenskt lag en sådan spelide. Och när får jag se landslaget anamma att hålla bollen så länge som möjligt inom laget?

Politikens oförmåga

Riktade politiska åtgärder har inte den effekt som politikerna har tänkt sig. Riktade åtgärder fordrar byråkratiska insatser. Anställda som skall genomföra riktade åtgärder har sällan den motivation som fordras för att ex snabbt få nyanlända akademier I arbete. Kommunerna har ansvaret för skolan. Trots en omfattande byråktati med skolledare, rektorer, studievägledare, utvecklingsledare finns problem I många skolot med att få ut samtliga elever med godkända betyg. Arbetsförmedlingen är det klassiska exemplet på en misslyckad myndighet som förbrukar skattemedel år efter år utan att lyckas med att matcha jobb med sökanden.

Näringslivet överöses av förslag hur de skall utveckla verksamheten. Sjuklöneperioder skall se ut si eller så. Arbetsgivaravgiften skall vara olika för hur många anställda det finns. Exportstödet skall fördelas av politiker till de branscher där politikerna tror mest på. Politiker kan inte starta eller utveckla företag, inte heller skapa jobb.

Lokalt förbrukar politikerna skattemedel och därmed byråkratiska åtgärder på att få människor att flytta till länet. Ineffektivt och leder inte till vad politikerna har tänkt sig. Försvaret för det tänkta resultatet drivs in absurdum.

Polisen har tillförts resurser. Kulturen inom myndigheten måste förändras. Förändringar av byråkratiska organisationer tar tid och är oberoende av om resurser tillförs. Starka ledare är en knapp resurs. Endast sådan kompetens kan förändra en ineffektiv organisation. Inte ökade skattemedel.

Kort sagt minskade politiska insatser gör att samhället fungerar bättre. Politiker skall ägna sig åt att måla med breda penslar och inte ägna sig åt duttande på samhällspaletten. Åtgärder inom skatteområdet, flexibel arbetsmarknad, utbildning och forskning efterlyser Spendrup, ordförande för Svenskt Näringsliv.

Att höra på när politikerna käbblar om vilka åtgärder som minskat eller ökat arbetslösheten eller fått nyanlända I arbete eller om kärnkraften skall avecklas och ersättas med sol och vind intresserar ett fåtal. Partiledardebatterna kommer inte upp på TV listans tio I topp.

FN byråkrati borde för decennier sedan avskaffat inte enbart kemiska vapen utan även krig. EU byråkratin borde koncentrera sig på att lösa eller begränsa flyktingproblematiken som I decennier tagit livet av afrikanska människor på väg till Europa.

1971 arrangerades I Stockholm den första politiska konferensen för att minska co2 utsläppen I världen. Drygt 40 år senare är problemet aktuellare än någonsin. Det tar tid för politiker att nå resultat. Att nå viktiga målsättningar för mänskligheten tar tid, alltför lång tid.


Premiepensionssystemet

Ett mycket enkelt sätt att minska antal fonder i premiepensionssystemet är att endast tillåta fonder med enbart investmentbolag. Riskspridningen minskar och fondbolag har möjligheter att täcka in större delen av svenska och utländska börser genom att bilda fonder med enbart investmentbolag. Ett investmentbolag äger aktier i andra bolag. På svenska börsen finns ca 15 investmentbolag att välja mellan. Investor lär vara bättre än en svensk indexfond.
Ett annat sätt är att enbart tillåta indexfonder dvs sådana fonder som innehåller bolag från hela börsen. För att täcka in hela svenska börsen behövs en fond. Och vill blivande pensionärer satsa på andra länders börser väljer man ett annat lands indexfond eller fonder som kombinerar flera länders indexfonder.
Pensionsmyndighetens uppdrag kan bli att välja ut ett begränsat antal fonder som marknaden tillhandahåller. Pensionsmyndihetens kriterier vid val av fonder borde bli att täcka in all världens börser med hänsyn till storlek eller anta ett antal begränsningar till de största länderna.
Alla möjligheter finns till begränsningar. Låt målet bli ca 50 fonder. Och att komplettera med ett antal räntefonder och obligationsfonder statliga som företagsobligationer.
 
 

Sänkt beskattning

Att hålla på och dutta med olika förslag med sänkt arbetsgivaravgift eller satsning på vidarutbildning av ungdomar som inte klarar gymnasiet ger föga effekt på att få individer i arbete. Mitt förslag är att helt ta bort företagsbeskattningen. Det ger ett rjält hål i statkassan på 400 miljarder. Ca hälften av nuvarande omsättning. Helt orealistiskt säger de flesta. Utspritt på en mandat period är det fullt realistiskt. Det är svårt i dag att få en överblick över vad alla politiska arbetsmarknadsåtgärder på såväl kommunal som statlig nivå kostar inklusive A-kassa. Troligtvis närmar sig kostnaderna 200 miljarder. Ökade skatteintäkter när arbetslösheten sjunker ner mot 2-3% som en effekt av att företag investerar och flyttar till Sverige kommer att fylla igen resterande hål. Andra effekter när företagen tvingas konkurrera om arbetskraften är att  sjukkostnaderna kommer att minska tack vare att företagen kommer att snabbt få incitament att förbättra arbetsmiljön för att kunna konkurrera om individer. Likaså behöver inte rätt till heltid diskuteras. De kvinnor som inte får heltid i offentlig sektor kommer att söka sig till privata företag.
Och hur många millioner kommer företagen att spara på att inte behöva anlita skattejurister för att trolla över pengar till skatteparadis? Skatteverket kan lägga ned sin avdelning för bolagsbeskattning. Skolan kommer att förbättras när eleverna kommer att lägga ned kraft och stimuleras på att få bra betyg när de vet att utbildning lönar sig vid inträdet på arbetsmarknaden. Arbetskraften kommer att stanna längre i arbetslivet vilket löser äldrevård och pensionsproblematiken. Börsen kommer att nå högre höjder när företagens vinster ökar vilket gynnar pensionerna. Bostadspoltiken behöver inte längre debatteras i RD  när byggföretagen finner det lönsamt att bygga bostäder en mass. Vi får helt enkelt en mer avpolitiserad samhällskropp som kan ägna sig åt de verkliga problemen att skapa fred och en människovänlig miljö för framtiden.

RSS 2.0