Utveckling

Det mest osannolika har inträffat och kommer att inträffa i framtiden. Experter har missat och kommer att missa hur utvecklingen framskrider. Prognoser slår sällan in därför att de bygger på pågående trender som förändras

Utvecklingen sker med nedgångar och uppgångar och ständiga krumpsprång. Politikerna förhandlar men lösningar saknas och det är kanske det bästa för lösningarna skulle skapa mer kaos jämfört med att låta skeenden ha sin gång.

Euron med nuvarande komplikationer kommer inte att få sin lösning på kort sikt liksom tragedierna i Syrien inte heller kommer till ende inom överskådlig tid.

Det mest osannolika  att experter och proffessionella aktörer kommer ta över och dirigera den globala utvecklingen är det mest sannolika. Redan har Italien bevisat att möjligheten är realistisk. Spanien följer efter.

Nästa nation upp till bevis är Irland som genom demokratiska processer inte kommer att gilla euron och de krav som Bryssel ställer för kommande samarbete.

Politikerna har misslyckats med att förklara för väljarna att en nations produktion förhåller sig till välståndet.

Varje nation vill bevisa sin suveränitet och förmåga att skapa välstånd för befolkningen. Tron på samarbete finns inte bland väljarna. Bevisas bäst när väljarna skall rösta om representanter till parlamentet i Bryssel.

Ytterligheterna är nära mellan ekonomiskt kaos och hårdhänt dirigering från Bryssel med sociala konsekvenser som följd.

Hotet

Kollar på text TV och blir upplyst om att jordens medeltemperatur med stor sannolikhet kommer att öka med inte bara 2% utan 4% redan till år 2100 och att effekterna av ökningen troligen kommer att ha katastrofala följder för mänskligheten redan 2060. Dvs de individer som föddes tiden 1980 - 2000 kommer att vara äldre pensionärer för att inte tala om de barn som föds idag och kommer vara om inte mitt i livet så i alla fall fullt yrkesverksamma.
Har SAS gått i konkurs då eller tvingats tillsammans med en rad andra flygbolag att lägga ned verksamheten? Åker vi fortfarande i en strid ström till köpcentra för att handla? När kommer utvecklingen att vända? Troligtvis inte förrän oerhört drastiska beslut måste fattas från år till annat.

Övning

Det enkla är det svåra. När prestationer sjunker handlar det om att lag och individer tränar och övar fel och för lite. Jag hör sällan att den processen diskuteras när det gäller skolan. Hur skapar ledaren, läraren en miljö där laget, individen känner sig motiverade och tycker det ät kul att öva och träna så att prestationerna blir överdådiga eller godkända? Alla utan undantag känner sig motiverade när de ser resultat av arbete och blir uppmuntrade med tillrop. Tyvärr är det den processen som en femtedel inte får del av.
I och med att prestationerna i skolan inte tycks vara bra nog för ca 20% borde betoningen ligga på att få denna grupp att känna sig nöjda med prestationerna.
När en sådan stor population som över hundra tusen per årskurs skall ledas till bra prestationer av 140 000 lärare inser jag att det krävs överdåd o alla skall lyckas.
Kanske måste svagpresterande tas åt sidan och komma i åtnjutande av en lugnare miljö och tränas/rehabas i att lära sig att övning ger färdighet.
Hur ser miljön på fritids ut? Ger den möjlighet till att i avskildhet sitta och öva på läxuppgiften?
Att lära sig läsa hör till grundelementet för det krävs mycket övning.
Björklund har rätt när han vill säkerställa att elever presterar bra från början och att det tydliggörs.

Drivkrafter

Att riksdagspolitiker skall åka till europas länder och kommendera fram efterfrågan på svenska produkter faller på sin egen orimlighet. Nästan lika orimligt är det att kräva att regeringen av vilken kulör den månde vara skall kunna ersätta exportföretags vacklande efterfrågan med nya jobb.
Regeringar kan skapa förutsättningar för bra företagsklimat genom att hålla kostnaderna för anställningar låga. En annan åtgärd som tyvärr inte diskuteras är att sänka skatterna på ägarkapital dvs reavinster på aktier och utdelningar. Sådana inkomster går till att ta risker med nya företag och mer riskkapital behövs för att innovationsklimatet skall vara på topp.
Tyvärr ropas det alltför ofta på arbetsmarknadsutbildningar och höjd A-kassa. Både inom statlig och privat sektor finns trygghetsorganisationer som kompletterar A-kassan dessutom bör anställda inom privat sektor vara öppna för ett sparande som kan tas i bruk vid arbetslöshet. Alla fackförbund har också försäkringar mot arbetslöshet. Det är inte meningen att samma ekonomiska förutsättningar skall råda vid arbete som vid arbetslöshet. Då kan det bli som på åttiotalet att exportföretagen tvingades ha 20% fler anställda på grund av att folk var borta från jobbet på grund av att sjuklönen var lika stor som lönen. Självklart blir drivkrafterna att ta nya jobb mindre om lön är lika med ersättning vid arbetslöshet.

Äldreboende

Jag antar att äldreboenden inte är standardiserade såtillvida att de som skall vårdas och likaså de som skall vårda inte är fyrkantiga som kommunens organisation.
Nåväl människor är olika ända in i döden. Från de som behöver stundlig tillsyn till de som under dagen för det mesta klarar sig själv med sängbäddning, mathämtning och till och med kan sköta sin hygien.
Därför undrar jag hur det skall gå till att bestämma hur många anställda ett boende skall ha? Ett boende med 20 patienter kanske måste ha fem anställda medan ett annat klarar sig med 2-3. Vem skall bestämma behovet för varje patient? Är det en läkare som skall skriva ut vårdreceptet eller klarar en sjuksköterska eller ett vårdbiträde den arbetsuppgiften?
Kanske kan morgondagens stämpelur med inbyggd kamera klarlägga hur många timmar och minuter som läggs på varje patient och därefter faktureras förvaltningen produkten av tid*timpris plus en overheadkostnad för enheten. Är det så Löfven har tänkt?

Apropå sossarnas vinstbegränsning i välfrden

Ideologerna inom partiet är bekymrade. Men de har inget val. En ny partiledare är inget alternativ för sossarna. Löfvens ord gäller. Mumlet i leden kommer att forsätta.
Klart att Löfven har lyckats få lugn och ro och gräsrötterna följer villigt ledarens pekande med hela handen. Det blir för jobbigt och stökigt att opponera.
Regler och lagstiftning kommer inte att innebära annat än ökad byråkrati i kommuner. Fler redovisare och ekonomer kommer att anställas för att granska välfärdsenheterna. Fler forskare och välfärdsanalyserare kommer att sitta och trolla med siffror och kvalitetsmålsättningar på allt fler regionala universitet. Förlorarna är skattebetalarna.

Grekland

Ur kriser, som nu den europeiska, om det ens det är någon allvarlig kris föds utveckling och nya konstellationer som förmår organisera samhällslivet på ett annorlunda sätt än det förgångna som orsakade krisen. Kris är definitionen på en samhällsföreteelse som drabbar knappt en fjärdedel av befolkningen. Huvuddelen lever ovetande om vad som händer. Media rapporterar dagligen men det tas emot med en jäspning av de övriga 80% av medborgarna som lever livet som de alltid har gjort.
T o m i Grekland är det en minoritet som engagerar sig. För det stora flertalet går livet vidare.
Politiker fördröjer Greklands urträde ur euron. Skuldbördan var redan för några år sedan ohanterlig och enbart att klara räntebetalningar kräver nya lån. Långivarna kräver ökad kontroll över hur grekerna skall hantera skatter genom att få kontroll över konton som inte får användas med mindre att långivarna ger sin tillåtelse. Givetvis är det ohållbart i längden.
Ett land är en suverän enhet även om landet har försatt sig i en ohålbar situation genom att vara beroende av långivare utanför landet.
Byråkratin skall ha sin tågordning och dess kvarnar mal långsamt men till slut är bränslet slut och då är det definitivt stopp och Grekland kommer att återgå till en egen valuta med svåröverskådliga konsekvenser för inhemska skuldsatta och långivarna som har sig själva att skylla. Risken var för stor. Många långivare har under en lång period tjänat stort på ränteinkomster från lånen och ett alternativ hade varit att gå med på skuldavskrivningar. Möjligen kan ett sådant scenario vara ett faktum före statbankrutt.

Hungriga barn

Är det verkligen så fattigt som det beskrivs att barn måste gå hungriga?
http://www.dn.se/nyheter/dilsa-demirbag-sten-fattigdomens-kultur-har-slagit-rot
Jag tror inte på den beskrivningen. Men att barn kan gå hungriga på grund av struliga föräldrar som inte kan laga mat och framförallt inte är närvarande och spenderar de kronor som finns till förfogande på annat än mat till barnen är en mer realistisk beskrivning.
Mat kostar inte mycket men det kan vara svårt att köpa hem mat och framförallt att laga till den. Att komma till rätta med dåliga miljöer för barn är inte en pengafråga det är en fråga om föräldra ansvar med flera närståendes ansvar och social myndigheters ansvar.

Byråkrati

Med jämna eller snarare ojämna mellanrum presenterar seriösa medier ex Ekot, Rapport m fl public servic program hur enskilda människor hamnar i klorna på försäkringskassan och arbetsförmedlingen. Människorna vittnar om omfattande byråkrati.
Efter långvarig och allvarlig sjukdom skall anser handläggare på försäkringskassan att arbetsförmågan skall prövas av arbetsförmedlingen. Så ser lagen ut vittnar handläggaren. Det finns inget utrymme för tolkning av lagparagraferna.
Politikernas vilja att ge alla människor trots sjukidom chansen till fortsatt kontakt med arbetsmarknaden är bakgrunden till att även ömmande fall behandlas inhumant i varje fall enligt reportagen.
Med stor respekt för att alla måste behandlas lika undrar jag i alla fall om inte en aning olika behandling kunde genomsyra byråkratiska kolosser. Jag har svårt att föreställa mig att en tjänstehen på FK eller AF skulle få kännbarastraff om vederbörande toge hänsyn till klientens önskemål. Procentuellt är de kontroversiella fallen försumbara.

Romney/Obama

Jag lyssnade på sista debatten mellan presidentkandidaterna. Jag fäste mig speciellt vid Obamas redogörelse när debatten kom in på försvarsfrågan. USAs försvarsbudget är större än de närmast följande tio ländernas.
Romney vill öka försvarsbudgeten med 2 billioner dollar således nära 14 billioner svenska kronor. Detta utan att försvaret har krävt summan. Sveriges BNP är ca 3,5 billioner kronor.
Jag skulle önska att Obama hade följande på partprogrammet utöver förslaget att minska med 0,5 billioner dollar.
"Det militära försvaret ska på sikt ställas om till ett ickevåldsförsvar, som både kan göra insatser mot ickemilitära hot, hantera konflikter och föra ickevåldskamp vid ett eventuellt angrepp. På sikt ska det militära försvaret helt avskaffas.”
Står i Miljöpartiets program.

Räknenissarna

NWTs ledare med flera opinionsbildare skojar till det då och då med att benämna finansdepartementets personal som "räknenissar". Nu senast i försvarsfrågan. Dvs "nissarna" vill inte betala/budgetera vad försvarsuppdragen i verligheten kommer att kosta.
Jag skulle vara glad om ex Karlstads kommun hade en "nisse" på central position sittande på ansvarigt kommunalråds högra sida och viskade "nu får det räcka".

Kommunens ekonomi

Ekonomin är på väg mot underskott och behöver åtgärdas. Låga inkomster är mest känsliga för höga kommunalskatter. Respekten för kommuninvånarnas ekonomi måste komma upp på den kommunala agendan.
 
Resursförbrukningen i kommunal sektor är betydande. Personaltätheten är omfattande inom skola och vård.  Det går inte att diskutera om organisationen inom skola, åldringsvård och barnomsorg hanteras med största möjliga inriktning på att bruka resurserna effektivt. I stället hävdas att områdena ständigt är i behov av mer medel. Det behövs fler händer och hjärnor för att barn, elever och åldringar skall få en bra omvårdnad. Men är det sant och bedrivs verksamheten med största möjliga hänsyn till ekonomin? Jag att det finns frågor och förslag att ställa som inte ställs.
För det första saknas stimulans för ledare i organisationen. För att produktiviteten skall förbättras fordras att ledare i skola, baromsorg och åldringsvård kan påverka personaltätheten och anställningsvillkor.
Ett tak måste sättas för den kommunala skattesatsen. Innebär tak för varje enhetschef och ju mer en chef kan gå under taket desto mer skall hen och personalen inom enheten belönas.
Rektorer, verksamhetsrektorer, utvecklingsledare är många i skolan? Varje sådan onödig tjänst kostar en million. Uppskattninsvis 50 st.
Barnomsorg och åldringsvård går att effektivisera genom att låta chefsskapet rotera inom gruppen. Flera chefer kan utgå ca 20 st
Den kommunala organsisationen är hierarkisk. Flera avdelningschefer kan rationaliseras bort. Ca 20 tal.
Partierna måste förnya sig. Annars cementeras tänkesättet.
Arbetsförmedlingen måste väckas och den lokala matchningen sättas i fokus.
Lägg ned region Värmland och minska den kommunal numerären i Värmland.
Ekonom och redovisningspersonalen är överdimensionerad och kunskapen tas inte till vara av bslutsfattarna.
Budgetskillnaden mellan blocken kan räknas i promille. Effektiviseringdebatten blir tam.
Reformtakten i privatiseringar av verksamheter behöver ökas men då kan inte som nu lärare och rektorer vara kvar i kommunen och gå sysslolösa. Det är verkligen inte att ha respekt för medborgarnas ekonomi.
Låt privatpersoner investera i högriskprojekt inte kommunala vindkraftsbolag.
Ett nytänk kan spara uppskattningsvis 200 millioner (ca 3%) i kommunens budget.  
Jämför med Växjö kommun som presterar bättre.

Skavlan

Totalt omsatte produktionsbolaget Monkberry, där Skavlan är storägare, motsvarande 61,5 miljoner svenska kronor förra året. Vinsten uppgick till 14,9 miljonor kronor, skriver Dagens Industri. Norska affärstidningen Dagens Näringsliv uppskattar att Fredrik Skavlans del av bolaget är värt över 50 miljoner vid en försäljning. Fy skäms, Skavlan!
Tänk på åldringar och ensamstående kvinnor med barn som tvingas sitta hemma utan att kunna lämna barnen på nattdagis på fredagskvällen och bidra till Skavlans rikedom. Är det rättvist att en enda person skall skapa sig rikedom på utsatta grupper i samhället?


Massarbetslöshet?

Begreppet massarbetslöshet myntades av den nybildade alliansen 2006 inför valet för att göra det sovande folket uppmärksam på att stora skaror utan anledning pensionerades.
Efter dryga halva mandatperioden kollapsade världens finansmarknader och effekterna på arbete blev ytterligare någon procents stegring till över 7% och som består i dag.
I den politiska retoriken har begreppet övertagits av vänstern för att beskriva hur katastrofalt tillståndet i samhället har tillåtis utvecklats.
Jag ser inga tecken ute i sanhället på att det råder massarbetslöshet.
Jag förväntar mig att möta arbetslösa människor på bibliotek och ute i naturen men där är jag nästan ensam. Jag tar en runda runt Arbetsförmedlingens ingång men inte heller där möts jag av köer eller demonstrationer.
En dag råkar jag hamna ute på Bergviks köpcentrum och ser hur bilister åker runt och söker efter parkeringsplats och inne i templen köar folk med överfulla korgar ivriga att komma genom kassan till nästa tempel.

Morgondagens vård och skola

I dag har tre av sveriges rikaste entreprenörer skapat rikedomen på så viktiga artiklar för konsumenten som möbler, kläder och förpackningar.
Tänk tanken att en uppfinnare i dag skulle komma på en genial ide att driva äldreomsorg, skola och barnomsorg på ett annorlunda sätt än dagens driftsformer och skapa en förmögenhet.
Hur skulle vi om tjugo år tänka om dagens debatt?
Säkert att den drevs av myter och okunskap och fullständig ignorans om vad kommande generationer kunde efterfråga avseende öppenhet och transparans.
LO och vänstern! Tänk fritt!

AP fonderna

Ulla Andersson skriver i svd att (http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/lat-ap-fonderna-gora-storre-nytta_7457516.svd) AP fonderna borde placera pensionärernas buffert medel i samhällsnyttiga projekt och som effekt får samhället ökad sysselsättning som bidrar till att säkra framtidens pensioner.
AP fonderna placerar i dag enligt en traditionell modell dvs i aktier, obligationer, räntebärande papper och valutor.
Anderssons ide tolkar jag som att fonderna går ifrån den traditionella modellen och börjar i statlig regi bygga vindkraftverk, solkraftverk och överhuvudtaget ställa om samhället till ett grönt alternativ.
Alternativet är förstås att placera i de privata företag som sysslar med alternativa energiformer. Då blir frågan, vågar ansvariga placerare satsa på nuvarande producenter av alternativa energiformer. Ett antal sådana företag finns noterade på världens börser men då kommer sysselsättningen i landet endast påverkas marginellt.
Jag uppfattar An derssons förslag så att pensionärernas buffert medel skall gå direkt in i statsbudgeten och därifrån bidra till att olika statliga projekt startas för att ställa om samhället i grön riktning.
Jag tror inte på den iden utan det är bättre att ett fritt näringsliv får uppdraget att utveckla ett hållbart samhälle.

Provocerande

Det är nyttigt när jag läser texter som har bäring på vad jag flyktigt kan tänka ena stunden men nästa förstår jag att det inte kan skrivas eller tänka vidare på någon längre stund. För sådana tankar kommer att buas ut eller förvisas till tystnad. Tankarna är inte gångbara i det samhällsklimat som råder. De är alltför stölliga. Här är ett exempel.
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/staten-har-inga-egna-pengar_7423214.svd
Tänk om alla onödiga skattemedel samlades i en hög och fördelades på prioriterade områden som barn och äldre. Artikeln är oerhört tankeväckande. Det skulle vara intressant om det anordnades en hearing om artikeln bland nuvarande företrädare för regering och opposition.
Och hur skulle den regering se ut som skulle avskaffa statliga myndigheter med kriteriet som grund att avskaffandet inte skadar samhällsmedborgaren? Ja, avskaffandet av Folkhälsoinstituetet skadar kanske medborgare. Och hur skall mått tas fram på den nytta Folkhälsoinstituetet gör medborgarna?

Retorik contra verklighetUtkast: Juni 7, 2012

Betydelsen av begreppen produktivitet och effektivitet tragglas på lägsta nivå i ekonomi studier. Politiker undviker eller så faller grundskolestudierna snabbt i glömska när de skyms av molnen på retorikens himmel.
Visioner som världsfärdssamhällets alltid tillgänglighet för alla och i alla former och kvalitetssäkrat uttalas oberoende av politisk färg som en naturlig del oberoende av samhällets förmåga att producera de produkter som skall försörja visionerna om ett gott samhälle för alla medborgare i alla åldrar.

Pensioner, utbildning, omsorg är självklarheter som kommuniceras i valdebatten utan att ta hänsyn till landets produktionsförmåga. Inte minst bevisat av de skulder som byggts upp i de flesta europeiska länder. Politikerna debatterar och medborgarna läser löpsedlarnas rubriker som lovar allt av välfärdens önskelista i en aldrig sinande rubrikfrossa.

Att nå högt ställda visioner det vill säga alla de välfärdsmål som den politiska retoriken sprutar ut mellan valen ställer krav på höga kostnader som skall betalas av samhällets produktionsapparat också kallat näringsliv. Politiker har sällan klart för sig vad näringslivets inkomster är i förhållande till välfärdssamhällets kostnader i synnerhet inte i valdebatten och när retoriken når som högst. 

 




Utvecklat Jas

Lever ryssskräcken kvar hos etablerade politiker? Jag får den uppfattningen när seriösa företrädare för etablerade politiker på allvar menar att skattebetalarna skall lägga uppemot 50 miljarder för att bekosta en ny super version av Jas.
Finns det inte viktigare offentliga projekt att satsa på? Åldringsvård, järnväg och inte minst miljöprojekt har jag uppfattat vara angelägna offentliga investeringar i framtiden.
Så, helt plötsligt verkar ett flygplan som få efterfrågar stå högst på priolistan. Har politikerna drabbats av solsting? Jag vet inte var centerns företrädare i försvarsfrågor tillbringat semestern, kanske i 40 gradiga Spanien.

Kränkande behandling

En relativt liten grupp samhällsmedborgare är utsatta för kränkande behandling av försäkringskassan och arbetsförmedlingen. I varje fall om jag läser på vänsterdebatörers sidor och en och annan mittendebatör instämmer.
Frågan är om det är regeringens regler för att undvika förtidspensionering av människor eller om det är nitiska tjänstemäns/kvinnors tolkning av reglerna som är orsaken?
Om en anställd på myndigheten i fråga gör en för klienten välvillig tolkning av reglerna bestraffas den anställde för regel tolkningen?
Själv skulle jag bedöma varje individs fall ytterst välvilligt. Men också utifrån risken att hamna i en passivitet resten av livet.
Ytterst är det samhällets oförmåga att skapa reguljära arbeten på marknaden som är orsaken. Och den oförmågan gäller oavsett regerings färg. Visst går det att lagstifta om att varje människa skall ha ett arbete inom antingen privat eller offentlig sektor och tilldelas arbetet av en plan myndighet. Jag bedömer utifrån den politiska debatten att det systemet är inget parti i landet berett att ta ansvar för.

Tidigare inlägg
RSS 2.0