Kommunens ekonomi

Ekonomin är på väg mot underskott och behöver åtgärdas. Låga inkomster är mest känsliga för höga kommunalskatter. Respekten för kommuninvånarnas ekonomi måste komma upp på den kommunala agendan.
 
Resursförbrukningen i kommunal sektor är betydande. Personaltätheten är omfattande inom skola och vård.  Det går inte att diskutera om organisationen inom skola, åldringsvård och barnomsorg hanteras med största möjliga inriktning på att bruka resurserna effektivt. I stället hävdas att områdena ständigt är i behov av mer medel. Det behövs fler händer och hjärnor för att barn, elever och åldringar skall få en bra omvårdnad. Men är det sant och bedrivs verksamheten med största möjliga hänsyn till ekonomin? Jag att det finns frågor och förslag att ställa som inte ställs.
För det första saknas stimulans för ledare i organisationen. För att produktiviteten skall förbättras fordras att ledare i skola, baromsorg och åldringsvård kan påverka personaltätheten och anställningsvillkor.
Ett tak måste sättas för den kommunala skattesatsen. Innebär tak för varje enhetschef och ju mer en chef kan gå under taket desto mer skall hen och personalen inom enheten belönas.
Rektorer, verksamhetsrektorer, utvecklingsledare är många i skolan? Varje sådan onödig tjänst kostar en million. Uppskattninsvis 50 st.
Barnomsorg och åldringsvård går att effektivisera genom att låta chefsskapet rotera inom gruppen. Flera chefer kan utgå ca 20 st
Den kommunala organsisationen är hierarkisk. Flera avdelningschefer kan rationaliseras bort. Ca 20 tal.
Partierna måste förnya sig. Annars cementeras tänkesättet.
Arbetsförmedlingen måste väckas och den lokala matchningen sättas i fokus.
Lägg ned region Värmland och minska den kommunal numerären i Värmland.
Ekonom och redovisningspersonalen är överdimensionerad och kunskapen tas inte till vara av bslutsfattarna.
Budgetskillnaden mellan blocken kan räknas i promille. Effektiviseringdebatten blir tam.
Reformtakten i privatiseringar av verksamheter behöver ökas men då kan inte som nu lärare och rektorer vara kvar i kommunen och gå sysslolösa. Det är verkligen inte att ha respekt för medborgarnas ekonomi.
Låt privatpersoner investera i högriskprojekt inte kommunala vindkraftsbolag.
Ett nytänk kan spara uppskattningsvis 200 millioner (ca 3%) i kommunens budget.  
Jämför med Växjö kommun som presterar bättre.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0