Social omsorg

”Välvillig social omsorg” kan existera mer eller mindre i auktoritära politikers ideer och visioner. Men för den skull inte genomföras till gagn för befolkningen. Befolkningens tålamod med sina föregångspolitiker kan vara närmast oändlig. Myter skapas och styr massorna.

Det farligaste en organisation , samhälle kan råka ut för är när en ideriktning råkar klamra sig fast i långa tider.

Diktatur! Så klart!

Men även de mest stabila demokratier råkar ut för ”välvillig social omsorg”. Är Italien under Berlusconi ett ex? Har Sverige varit ett sådant under socialademokratiskt styre sedan 1932 med några avbrott?

Stora grupper har beskattats med världens högsta skatter men ändå har samhället inte varit framgångsrikt när det gäller skola, sjukvård och arbetsmarknad.

Då protesterar många. Visst har vi varit framgångsrika. Världens mest jämställda samhälle. Barnomsorg, väl utvecklad, javisst men valfrihet existerar inte tycker en del.

Långa köer till sjukvård. Svårt att komma i kontakt med vården men bra vård när jag väl kommer dit.

Skolan anses vara ett misslyckande de senaste decennierna.

Stora grupper har passiviserats eller fått ägna sig åt hobbies genom förtidspensionering.

Låga pensioner för de grupper som misslyckats eller stannat kvar i låglöneyrken.

Låga löner för samhällsviktiga funktioner som lärare, poliser och sjukvårdare.

Byråkratiska, monopolistiska kommunala och statliga organisationer

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0