Svensk skola klarar inte klasskampen

I dag på DN debatt varnar fem professorer för att vi inte klarar att utbilda de mest utsatta och svaga eleverna i grundskolan. Eleverna har dåliga resultat i främst ämnet läsning och det är stor skillnad mellan pojkar och flickor. Flickor mognar tidigare till skillnad från pojkar och har därför bättre förutsättningar för att tillgodogöra sig skolans pedagogik. Har vi hört det tidigare? När jag gick i fyran i Odinskolan i Göteborg var den enda resurs för 35 elever en fröken. Skolsyster fanns också som var rena skräcken för hon gav oss sprutor. Nu har jag förstått att det i en vanlig svensk skola finns en rektor som leder verksamheten, en biträdande rektor som sysslar med det som rektorn inte hinner med därtill kommer en utvecklingsledare samt grupper av lärare som svarar för det operativ arbetet med att utbilda eleverna. Hur många elever går det i den svenska skolan per lärare? Jag tror det räcker till för att lära alla en godtagbar standard i svenska. Till den administrativa apparat som hör till varje skola kommer kommunens påbyggnad med skoldirektörer med tillhörande stab. Så har vi Skolverket som svarar för den högsta ledningen av hela denna väldiga apparat. Det är inte svårt att förstå varför svenska skolan misslyckas med sin uppgift. I denna administrativa sörja är det förstås svårt att fokusera på kärnuppgiften att lära barn att läsa. Hur många ovidkommande uppgifter kommer systemet att producera och som i slutändan spiller över på de operativa uppgifterna och sänker lärarnas motivation att utföra sin primär uppgift. Ta bort stora delar av den administrativa organisationen gör varje skola till en enhet som redovisar resultat i form av nationella prov. Är inte resultaten godtagbara byt ut ledningen och tillsätt personer som är kvalificerade att fokusera på resultat. Inför någon form av prestationslön för lärarna.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0