Åtgärder för att förbättra folkhälsan, miljön och privat ekonomin
Miljöarbetet i dag karakteriseras av att åtgärder skall genomföras på ländernivå eller globalt men viktigt är också att enkilda individer eller grupper av befolkningen förändrar sitt beteende i ett mer klimatsmart,ekonomiskt och hälsosamt sätt att leva. Du och jag kan inte förlita oss på att kommande Köpenhamnsmötet skall lösa världens problem utan vi måste vara kreativa och tänka ut lösningar som bidrar till att klimathotet förminskas.
Och nu vet vi att mötet i Köpenhamn kommer att följas av otaliga möten oförmögna att fatta konkreta beslut.
Jag frapperas av vilken strid stöm av bilar som korkar igen centrala delar av stadskärnorna och inte bara där utan var helst jag befinner mig. I en stad så flyter en kontinuerlig ström av bilar på gatorna och till/från köpcentra. Jag förutsätter att människorna har ett ärende annars sätter de sig inte i bilen och planlöst åker iväg. Men i hur många fall går det lika bra att förflytta sig fem kilometer eller mindre med cykel.? Forskning har visat att en stor del av bilåkandet är just av den typen. Det överrsakar mig att inte lokala politiker och regionala ledare ser människors beteenden och vidtar åtgärder.
Jag pratade i dag med min lokale cykelhandlare. Presenterade ideen som redovisa nedan och han berättade att i hans område tar somliga människor bilen till Konsum affären två kilometer bort. Säkert inte ett ovanligt beteende utan rätt vanligt.
Hur många bilresor till arbetet motiveras med att "jag kan inte se ut som en ris buske i håret när jag skall ta emot de första kunderna"? Mängder av detaljer styr vårt vardagsliv i en riktning som inte är förenligt med framtida människors sätt att vilja leva.
Det effektivaste sättet att påverka människors beteende är genom ekonomiska styrmedel. Tre angelägna områden att förbättra borde vara folkhälsan, miljön och privat ekonomin. Uppifrån komna direktiv och regler är ingen njutbar väg att vidta förändringar på. Bättre då att små grupper av människor i demokratisk ordning får besluta om förändringar.
Samhälls strukturen består på många ställen i landet av bostadsområden som vars tillfart är en gata en s k matargata. Bostadsområdena är indelade i valdistrikt som många ggr sammanfaller med området vars enda infart är en matargata. Låt kommunstyrelsen besluta om att omröstning i valdistriktet skall ske om betalstation skall byggas. Åtminstone två sätt finns för att få detta genomfört dels medborgarförslag dels att genomn namnisamling i kommunen där en viss procent erfordras för att få en folkomröstning genomförd inom kommunen.
Genom att bygga en betalport vid infarten/utfarten belägger invånarna transporter till och från området med en avgift. Samtidigt som det vid en lämplig central knutpunkt upprättas en cykeluthyrningsstation vars nyttjande är gratis.
Nu är det naturligtvis så att det finns tusen invändningar och argument mot förslaget och särintressen som blir hotade. Men det övergripande målet är att förändra beteendet vars mål är att säkra framtida generationers välmående och då är det det som prioriteras.
Hur ekonomin skall utformas till projeket finns många ingångar i men investeringen kommer naturligtvis i början att vara huvudfrågan. En lösning är att området får ta det fulla ekonomiska ansvaret. Mot det talar de samhällsekonomiska vinster i form av förbättrad miljö och hälsa som kommer hela samhället till godo.
Avgiften vid betal stationen bör motsvaras av den marginalkostnad som bilåkandet en mil förorsakar. Således någonstans kring 20 kronor. Säkert finns redan nu underlag för att göra någotsånär träffsäkra kalkyler.
Det verkar finnas projektpengar dels på regional nivå dels på lokal kommunalnivå men även finns det experter anställda på regional och lokal nivå som kan söka medel på EU nivå.
Och nu vet vi att mötet i Köpenhamn kommer att följas av otaliga möten oförmögna att fatta konkreta beslut.
Jag frapperas av vilken strid stöm av bilar som korkar igen centrala delar av stadskärnorna och inte bara där utan var helst jag befinner mig. I en stad så flyter en kontinuerlig ström av bilar på gatorna och till/från köpcentra. Jag förutsätter att människorna har ett ärende annars sätter de sig inte i bilen och planlöst åker iväg. Men i hur många fall går det lika bra att förflytta sig fem kilometer eller mindre med cykel.? Forskning har visat att en stor del av bilåkandet är just av den typen. Det överrsakar mig att inte lokala politiker och regionala ledare ser människors beteenden och vidtar åtgärder.
Jag pratade i dag med min lokale cykelhandlare. Presenterade ideen som redovisa nedan och han berättade att i hans område tar somliga människor bilen till Konsum affären två kilometer bort. Säkert inte ett ovanligt beteende utan rätt vanligt.
Hur många bilresor till arbetet motiveras med att "jag kan inte se ut som en ris buske i håret när jag skall ta emot de första kunderna"? Mängder av detaljer styr vårt vardagsliv i en riktning som inte är förenligt med framtida människors sätt att vilja leva.
Det effektivaste sättet att påverka människors beteende är genom ekonomiska styrmedel. Tre angelägna områden att förbättra borde vara folkhälsan, miljön och privat ekonomin. Uppifrån komna direktiv och regler är ingen njutbar väg att vidta förändringar på. Bättre då att små grupper av människor i demokratisk ordning får besluta om förändringar.
Samhälls strukturen består på många ställen i landet av bostadsområden som vars tillfart är en gata en s k matargata. Bostadsområdena är indelade i valdistrikt som många ggr sammanfaller med området vars enda infart är en matargata. Låt kommunstyrelsen besluta om att omröstning i valdistriktet skall ske om betalstation skall byggas. Åtminstone två sätt finns för att få detta genomfört dels medborgarförslag dels att genomn namnisamling i kommunen där en viss procent erfordras för att få en folkomröstning genomförd inom kommunen.
Genom att bygga en betalport vid infarten/utfarten belägger invånarna transporter till och från området med en avgift. Samtidigt som det vid en lämplig central knutpunkt upprättas en cykeluthyrningsstation vars nyttjande är gratis.
Nu är det naturligtvis så att det finns tusen invändningar och argument mot förslaget och särintressen som blir hotade. Men det övergripande målet är att förändra beteendet vars mål är att säkra framtida generationers välmående och då är det det som prioriteras.
Hur ekonomin skall utformas till projeket finns många ingångar i men investeringen kommer naturligtvis i början att vara huvudfrågan. En lösning är att området får ta det fulla ekonomiska ansvaret. Mot det talar de samhällsekonomiska vinster i form av förbättrad miljö och hälsa som kommer hela samhället till godo.
Avgiften vid betal stationen bör motsvaras av den marginalkostnad som bilåkandet en mil förorsakar. Således någonstans kring 20 kronor. Säkert finns redan nu underlag för att göra någotsånär träffsäkra kalkyler.
Det verkar finnas projektpengar dels på regional nivå dels på lokal kommunalnivå men även finns det experter anställda på regional och lokal nivå som kan söka medel på EU nivå.
Kommentarer
Trackback
