Percy Barnevik Sommar program

Jag uppfattade Percy Barneviks sommarprogram som ärligt och uppriktigt avseende hans intresse för sociala frågor och då specifikt för att lyfta världens fattiga till en högre nivå. Hans intresse för de underutvecklade länderna började tidigt när han fick sina första VD jobb. I närheten av fabrikerna byggdes skolor, sjukhus och bostäder. Han har efter avslutad karriär fortsatt med insatser i Indien, Afghanistan, Afrika med flera utveclingsländer. Projektet heter Hand i Hand och går ut på att få fart på lokala ekonomier med hjälp till självhjälp.

Många av världens rikaste ägnar sig åt välgörenhet i en eller annan form. Jag vet förstås inte hur insatserna från privata entreprenörer förhåller sig till FNs och statliga organs insatser för att hjälpa världens fattiga till en högre nivå. Jag kan ana att de är en droppe i havet mot ex internationella valutafondens och världsbankens insatser och FNs arbete. Men frågan som intresserar mig är hur förhåller det sig med effektiviteten hos de olika projekten gentemot de enskilda privatas?

Percy hade en del uttalanden som jag förstår väcker känslor hos kritikerna. Ex att det måste bli ett slut på de kravlösa bidragen. Percys ide som borde vara den som flertalet tycker är riktig dvs att hjälp till självhjälp är det mest effektiva instrumentet för att få fart på ekonomierna såväl lokala som statliga.

Och framför allt att förändra attityder så att hälften av jordens befolkning inte anses som mindre värda än den andra hälften. Att kvinnor som startar företag med hjälp av mikrolån och sedan genom framgångsrikt arbete också blir valda till borgmästare i staden i stället för den byäldste är ett belysande ex på hur attityder snabbt kan förändras. Percy hade andra ex på hur kvinnors ställning snabbt förändrades i underutvecklade byar. Lyssna på programmet! Fascinerande!

Logiken säger att det är mer effektivt att befolkningen själva kan producera enkla hjälpmedel som ex tvål för att underlätta det dagliga livet jämnfört med om FNs vita bilar kommer och delar ut tvålen utan krav på motprestation.

Jag lyssnade i dag till ring P1 med Täppaz. Täppaz verkade ha synpunkter på Percys Sommar i P1. Percy hade utan tvekan ett klart politiskt budskap i programmet och det var möjligen det som Täppaz eventuellt hade synpunkter på men som inte kom fram tydligt.


Kommentarer
Postat av: Jens

Percy Barnevik är genuint välmenande men också djupt okunnig om biståndsvärlden.



Hand in Hand är inte på något sätt nyskapande. Projektet bygger på ett par decenniers utveckling startad av fredspristagaren Mohammed Yunus Grameenbank i Bangladesh.

Det finns tusentals projekt som hans, vissa är bra, andra är mindre bra. Ett bra resultat handlar ofta om att ha tillräckliga resurser vilket de säkert har med hans miljoner och kontakter i bakfickan.



Han säger också att han vänder sig till "de fattigaste av de fattiga". Sanningen är att dessa projekt i stort sett aldrig når de fattigaste - snarare når man medelklasskvinnorna i byarna. Detta är ett faktum, men givetvis kan byarna som helhet ändå ofta vara hjälpta av detta.



Effektiviteten varierar troligen också kraftigt med kapaciteten hos de anställda i projektet. Sifforna PB nämner skall tas med en nypa salt.



Intressant forskning har också visat att biståndsstött kvinnligt entreprenörskap faktiskt kan öka våld i hemmet. Detta gäller speciellt Indien och Bangladesh. Vad forskningen visar att kvinnors möjligheter, rättigheter och livskvalitet främst stärks av den kollektiva kvinnliga organiseringen mikrokreditprojekt erbjuder. Entreprenörskapet i sig självt är inte tillräckligt. Vi är fjärran från den enskilde svenska Gnosjöhjälten här.



De stora institutionerna (FN, WB, Sida) jobbar ofta med institutionsutveckling. Ett lyckat entreprenörskap står i slutändan och faller med fungerande institutioner som skattemyndigheter och polis och rättsväsende.

Hand in Hand som enskild organisation kan inte göra detta. Detta arbete är ytterst svårt eftersom det ändrar politiska maktförhållanden - man måste respektera suveräniteten. Därför synes detta vara mindre effektivt - det är faktiskt mycket mer tacksamt att jobba direkt med befolkningen.



En annan sak är infrastruktur. Du kan vara så mycket entreprenör du vill men får du inte dina varor till marknaden i helt skick är du körd. Vägar är viktiga. Mobiltelefoni öppnar här upp massa möjligheter med marknadsinmformation (priser) via SMS etc.



Jag blir irriterad när PB pratar om kravlöst bistånd utan att specificera vad han menar. Han spär på okunniga analyser och fördomar.

Ett exempel:

Ett stort problem vi har i det institutionella biståndet är att vi jobbar med massa enskilda projekt som delvis syftar till att kringgå korrupt och ineffektiv lokal administration (eftersom givare med hänsyn till hemmaopinionen måste visa snabba "resultat"). Men när vi kringgår den lokala administrationen utvecklas den inte. Istället blir de än mer ineffektiva eftersom resureserna går dem förbi.

Vi borde alltså lämna mer pengar direkt till de lokala myndigheterna att fritt förfoga över, men då behöver givarländerna enas om hur villkoren och kontrollen skall se ut. En fördel blir då också attvi kan utkräva ett tydligare ansvar från mottagarna.



Jag hoppas ovanstående kan ge vägledning till den problematik som finns inbyggt i biståndet. Själv jobbar jag i en enskild organisation ute på fältet i ett land i Asien.Ett spännande jobb även om jag undrar vad man pratar om hemma.

2010-07-31 @ 10:56:09

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0