Betyg
Före detta majoren Björklund har drivit betygsfrågan en längre tid och gick till val på att betyg skulle införas från årskurs fyra. Nu har kompromissen blivit fr o m årskurs sex.
Mot Björklunds ideer står en rad pedagogiska forskare som hävdar att elever mår dåligt av att få ett slutomdöme.
Betyg är ett urvalsinstrument säger forskarna. Elever mår bättre av att bli bedömda således att få feedback på lärandet i form av vad har eleven uträttat under terminen och hur kan framtida lärande förbättras och utvecklas.
Jaq funderar om det kan vara ett så stort problem att ge betyg och samtidigt ge bedömning så som forskarna vill ha det. Bedömning av eleven borde ske med jämna mellanrum under terminen i form av dialog mellan lärare och elev och vid de samtal som förekommer mellan förälder, elev och lärare.
Således borde alla parter vara nöjda. De som hävdar att vi under ett långt socialdemokratiskt regeringsinnehav försämrat den svenska skolan får nu instrumentet för att höja kvaliteten i skolan i form av införandet av betyg från årskurs sex.
Samtidigt utesluter inte införandet av betyg den alltid pågående dialogen mellan lärare och elev om elevens status i förhållande till de mål som är uppsatta och hur eleven skall kunna förbättra sig.
Det finns forskare som hävdar att elever mår dåligt av att få betyg och som i och med det mer eller mindre packar ihop och bestämmer sig för att strunta i skolan i fortsättningen. Beteendet förekommer säkert. Men är det då inte dax för läraren att samtala med eleven och förklara att det finns ett ord i den svenska vokabulären som heter, kämpa. Hjälper inte det, vad skall skolan då hitta på. Är det den enskilde som har gjort ett val eller är det skolan som inte har fullföljt sin uppgift?
