johanssoninjo

Svensk klubbfotboll och inte minst landslaget karakteriseras av dålig rörlighet (dåligt spelsinne) oförmåga hos spelarna att förflytta fötterna snabbt. Spelarna kan inte växla mellan långa och korta steg och samtidigt kontrollera bollen. Och till på köpet hålla blicken på planens ytor. En svår men nödvändig sekvens för att behärska fotbolls spelet.

Att inte behärska att ta emot bollen och snabbt förflytta bollen mellan fötterna leder till dålig och chansartad passning som i sin tur leder till minskat bollinnehav för laget. Det är frapperande att se hur internationella klubblag såväl som landslag behärskar konsten att behålla bollen inom laget med långa passningssekvenser. Nu senast mot danmark. Jag såg endast ca tjugo minuter i början av andra halvlek. 

Zlatan säger att han vill komma upp i banan men för att få igång spelet måste han gå ned i banan för attr hjälpa till. En rad uttalande från medspelare om tomma ytor och att springa i tomrum bekräftar min tes om dåligt spelsinne och oförmåga att levrera passningar till närmaste spelare. Men även förmågan att slå en lång crosspassning så att bollen hamnar framför fötterna på medspelaren saknas hos de flesta landslagsspelarna.

 

Det är små detaljer som är avgörande säger Zlatan inte spelsystemet. Jag håller med Zlatan  beträffande spelsystemet men inte att det är små detaljer som är avgörande. Zlatan borde ha sagt att det är individuella brister hos de flesta spelarna som är avgörande.

 

Jag kommer ihåg hur landslaget 58 med små korta passningar från försvar till anfall sågade sig igenom motståndarlagen. Kolla på sekvenser i finalen mot Brasilien.