Inför kvällens finalmatch mellan LHC och HV 71
Inför kvällen första finalmatch spekuleras det i huruvida HV 71:s målvakt Stefan Liv skall kunna stå emot LHC:s första kedjas fantastiska anstormning. Jag brukar hävda när det kommer till diskussion om hockey och närmast målvakterna: Att ishockeymålvakter är de mest överskattade idrottsutövare alla kategorier.
En ishockeymålvakt har kommit att bli ett tacksamt spekulationsobjekt enbart på grund av sin utrustning. Stora benskydd, speciella skridskor och en hjälm med arga djurmotiv mm. Målvakten är siste utposten och ensam är starkast brukar det heta.
Ishockeymålvakten har inte alls den betydelse som expert kommentatorerna vill göra gällande.Naturligtvis är det helt avgörande hur bra utespelarna lyckas med sina kombinationer och skott.
Kolla in vad chanslös Stanya respektive Gustavsson var när LHC respektive FBK kombinerade anfallsspelet på ett lyckat sätt och sköt in pucken i öppet mål.
Att målvakterna förklaras som hjältar i alltför många matcher och får en överdriven publicitet beror på utespelarnas ständiga övertro på slagskott som till nittioprocent träffar målvakten i magen i de flesta fall utan att han har en aning om det för än sekunden efteråt. Då betraktas räddningen som matchavgörande.
Men det finns en stor potential till förbättring av målvaktens spel. I regel har ett hockeylag tre
målvakter. Vore jag hockeytränare skulle jag låta målvakterna stå var tredje match. Det betyder att en hockeymålvakt skulle vara i matchaktion ca en gång i veckan. Däremellan hård och rationell styrketräning i kombination med smidighet och mycket bollövningar för att träna upp bollsinnet. Tyvärr ges inte tillfälle för någon hockeyspelare till rationell träning i och med att seriespelet ser ut som det gör med matcher praktiskt taget varannan dag.
I och med att ishockeymålvakter har en så liten betydelse för laget går det att tillämpa mitt resonemang och lagledningen behöver inte ha bekymmer om första målvakt. En annan fördel är att sportchefen behöver inte ägna tid åt att leta efter målvaktstalanger utan han kan ta de lokala förmågor som finns och träna upp den till bra elitnivå.
En ishockeymålvakt har kommit att bli ett tacksamt spekulationsobjekt enbart på grund av sin utrustning. Stora benskydd, speciella skridskor och en hjälm med arga djurmotiv mm. Målvakten är siste utposten och ensam är starkast brukar det heta.
Ishockeymålvakten har inte alls den betydelse som expert kommentatorerna vill göra gällande.Naturligtvis är det helt avgörande hur bra utespelarna lyckas med sina kombinationer och skott.
Kolla in vad chanslös Stanya respektive Gustavsson var när LHC respektive FBK kombinerade anfallsspelet på ett lyckat sätt och sköt in pucken i öppet mål.
Att målvakterna förklaras som hjältar i alltför många matcher och får en överdriven publicitet beror på utespelarnas ständiga övertro på slagskott som till nittioprocent träffar målvakten i magen i de flesta fall utan att han har en aning om det för än sekunden efteråt. Då betraktas räddningen som matchavgörande.
Men det finns en stor potential till förbättring av målvaktens spel. I regel har ett hockeylag tre
målvakter. Vore jag hockeytränare skulle jag låta målvakterna stå var tredje match. Det betyder att en hockeymålvakt skulle vara i matchaktion ca en gång i veckan. Däremellan hård och rationell styrketräning i kombination med smidighet och mycket bollövningar för att träna upp bollsinnet. Tyvärr ges inte tillfälle för någon hockeyspelare till rationell träning i och med att seriespelet ser ut som det gör med matcher praktiskt taget varannan dag.
I och med att ishockeymålvakter har en så liten betydelse för laget går det att tillämpa mitt resonemang och lagledningen behöver inte ha bekymmer om första målvakt. En annan fördel är att sportchefen behöver inte ägna tid åt att leta efter målvaktstalanger utan han kan ta de lokala förmågor som finns och träna upp den till bra elitnivå.
Kommentarer
Trackback
