johanssoninjo

Jag lockas  av Cronemans krönika i DN idag att än en gång uttrycka min oförståelse över hur Mästarnas Mästare kan bli den publiksucce som programmet har bivit. Jag har betraktat mig som mer intresserad av sport än genomsnittet och är fortfarande, troligen, fast jag försöker att intala mig att intresset är i avtagand till förmån för annat. 

 

Mästarnas mästare konkurrerar med Babel. Ett intressant program för den som är intresserad av litteratur och som kan ge hjärnan något att jobba med och inte minst impulser till läsning av inbillar jag mig god litteratur.

 

Jag tycker det är rent löjeväckande att ta del av gamla idrottsstjärnors nu tävlande mot varandra i att butta tunnor uppför sluttningar med mera löjligt konstruerade aktiviteter av SVT. Jag håller med Croneman om att det kan vara intressant att höra snacket runt middagsbordet om stjärnornas tyckande och tänkande om livet överhuvudtaget men resten rent strunt. En och annan idrottsstjärna deltar i rundabords samtal i programmet "Stjärnorna på Slottet". Det räcker.

 

Forsberg m fleras brillianta uppvisningar inom respektive idrott har jag sett. Nog av det. i dag finns det efterträdare inom discipliner som är lika virtosa som sina föregångare att kolla på. Det räcker.

 

 

Ibland visar det sig att det oväntade plötsligt kan bli lösningen på svårartade problem. Kan det komma att bli så att människor själva löser egna problem utan inblandning av myndigheter. Ett första myrsteg kan vara de som NWT rapporterar om i dag nämligen att utanförskap löses genom att människor går till företag och frågar om någon vill anställa dem mot en ersättning som både företaget och individen finner acceptabelt.

 

När fackföreningar inom LO förbunden upptäcker vad som håller på att ske kommer de att i början vidta sina vanliga metoder med blockader. I längden visar det sig att allmänheten inte kommer att acceptera metoderna. Verkligheten kommer att ta överhand och vi får en arbetskraft som arbetar för löner som kommer att vara långt från kollektivavtalsnivåerna. Politikerna kommer att stå maktlösa mot att människor bor trångt och arbetar för löner som gör att de kan klara hyra, mat och kläder.

 

Ingen tror väl att svensk byråkrati kan bemästra att utvisa 60 000 människor som nekas asyl. När majoriteten av dessa har skafat sig försörjning på egen hand kommer verkligheten att kräva att de får svenskt medborgarskap. Sedan kan politikerna stå i talarstolar och prata om A och B lag. Fackföreningarna kommer att förlora medlemmar och politikernas makt minskar. 

 

Vem tror att politikerna kommer att kunna bygga 70 000 bostäder per år med de regleringar av marknaden som i dag finns? Redan har Sveriges RD tappat kontrollen över invandringen och det skall komma att visa sig att de ocks tappar kontrollen över samhällsbygget. För närvarande är landets politiker lamslagna och handlingsförlamade med utredning på utredning och prat om samarbete som aldrig kommer till stånd på grund av ideologiska låsningar framför allt från socialdemokraterna som inästa val inte kommer upp till 20%.

Människor är beroende av bostad, mat och kläder och diverse andra ting. Allt går att få tag i till varierande kvalite, priser och snabbt för majoriteten utom bostad i alla fall om jag vill bo i Stockholm. Inte ens en så välsituerad medborgare som Margot Wallström kan skaffa sig en tillfällig bostad i Stockholm på egen hand och med egna pengar. 

 

Wallström skiljer sig inte från majoriteten av bostadssökande i Stockholm utom i ett avseende hon har sociala kontakter som står i kö för att erbjuda henne bostad. Annelie Nordström, kommunals ordförande råkade av en händelse komma först att erbjuda utrikesministern bostad.

 

Marknaden för hyresrätter fungerar inte. Kontakter och mygel är enda sättet att tillfälligt få hyra en bostad i huvudstaden.

 

Wallström borde på nästa regeringsmöte väcka tanken på att införa en fungerande marknad för hyresrätter i Stockholm. Hon kanske kan få med sig någon regeringsledamot i den inom partiet sensationella tanken. Någon kommenterar tankarna med att så kan vi inte göra mot  Hyresgästföreningen. Vi måste värna om dem som redan har en bostad blir slutsatsen på mötet.

 

Senare på dagen har LO ett möte om kommande avtalsrörelse och kommer till slutsatsen att vi måste höja lönerna för de som redan är inne på arbetsmarknaden. Tänk inte på dem som står utanför det problemet får vi diskutera på nästa möte.

 

Två insändare på sport sidorna i dagens NWT tar var för sig upp flera bra förslag som FBK borde undersöka inför nästa säsong.

 

Dels att börja leta lovande, träningsvilliga spelare i allsvenskan och först förstås se om det finns juniorer i egna led som är utvecklingsbara.

Dels att anamma utvecklingen mot allt starkare och snabbare skridskoåkning och som en följd snabbare spelvändningar. 

 

Skellefteå har tagit fram ett individuellt träningskoncept som har lett  till topposition. Frölunda verkar ha kopierat eller tagit fram ett eget.

 

FBK har kompetenta konsulter inom fysträning näst gårds. Vad som i dag brister kan vara att nuvarande ledning inte får igenom träningsmetoderna. Hela truppen är inte villig att underkasta sig den träning som krävs kan vara en felande länk. Och möjligen brister det i ledningen som inte nog tydligt förklarar att i FBK tränar vi så här för att ligga i topp.

 

Jag uppfattar att spelskickligheten inom SHL är tämligen likvärdig hos samtliga lags spelare. Det som skiljer lagen åt är hur de tränar. Främst styrka, spänst och mjölksyratålighet

 

Insiders försvaras av Socialdemokrater. LO försvarar insiders. Solidaritet krävs från vänstern. Socialdemokraterna identifieras med begreppet solidaritet. Nu förvägrar rörelsen utifrån kommande tillträde till landet. LO kräver högre löner till de som redan har arbete och stänger därigenom ute de som inte kommit in. Fri rörlighet är nu ett begrepp som har förpassats till bakgården.

 

Lena Andersson har i dagens DN en träffsäker krönika. Hon beskriver hur meningslöst motståndet har varit när det gäller kvinnans rösträtt muren runt kommunismen och slutar med att jämföra dagens barriärer mot fri rörlighet som meningslösa.

 

Det går att gå ännu längre. Putins skräckvälde mot grannarna och som en följd därav återuppväckta Rysslands skräcken i landet kommer om en snar framtid att vara ett minne blott. Rysslands folk kommer att kräva frihet och befrielse från auktoriteter och militärvälde. Någonstans har väl Svetlana Aleksijevitj frö börjat gro.

 

Och försvarsslöseriet som nu pågår i vårt land kunde ha använts på ett bättre sätt. Men försvarutgifterna i framtiden kommer att vara försumbara i statsbudgeten. 

 

Religionerna kommer som en följd av Lena Anderssons slutsatser att spela en allt mindre roll i människors liv men det kommer att ta längre tid än minskningen av landets försvarsutgifter.

 

Och arbetsmarknaden och bostadsmarknaden kommer att reformeras så småningom trots nuvarande hårdnackade motstånd från LO och Socialdemokraterna.

 

När människor får allt mer information och demokratin utvecklas behövs allt mindre av regler och staket. Människor reglerar sig själva och tar sig de friheter de behöver. Samtidigt som teknikska utvecklingen gör att livet blir allt uthärdligare för allt fler.

Begreppet rehabilitering är för mig ett både konkret och suddigt begrepp. Konkret blir det när personen har genomgått en operation och en muskel har blivit avskuren eller på annat sätt försvagats tillföljd av ett nödvändigt ingrepp. Likaså vid andra muskelskador behöver rehabilitering sättas in för att åter komma till normalläge.

 

För att få ned höga sjukskrivningstal som i dag åter är ett problem skall rehabiliterings åtgärder bli mer individuella än vad dom hittills varit. Vad rehabilitering består av för en sjukskriven person åter skall komma i arbete talas det sällan om.

 

Den stora gruppen sjukskrivna och som skall åter i arbete tycks vara personer med instabila mentala tillstånd. Och då inbillar jag mig att rehabilitering består av samtal med psykologer och psykiatriker. Och då rör det sig om långa rehab perioder och do sjukskrivningar. Och då undrar jag om personen i fråga någonsin kommer tillbaka till ett fullvärdigt arbetsliv. 

 

Inte bara muskler krånglar i kroppen utan många andra sjukdomstillstånd kräver sjukskrivningar och efterföljande rehabilitering antingen i form av vila eller fysisk rehab. Men när väl den fysiska rehaben sätter in bör personen samtidigt börja jobb utom de som har kroppsarbete av betingande sort.

 

Min slutsats blir att rehabilitering för att få personer i arbete är ett suddigt begrepp som regeringar inte förstår mycket av utan miljarder går upp i rök på grund av avsaknaden av oprecisa åtgärder och att individen inte tror på behandlingen.

 

Troligen är det så att personer med lindrigare psykiska ålommor mår bästa av att vistas ute och utöva begränsade fysiska aktiviter under relativt lång tid så sömnen blir bra samtidigt som vikten går ned.

 

 

 

 

Återigen och nu med ännu mer förödande dominans av de norska skiddamerna i Davos. Tvärtemot vad SVTs expert förutspådde. Med anledning av att nu gick tävlingen på hög höjd så skulle fler continentala länders atleter blanda sig in bland topplaceringarna.

 

Björgen och Steira tävlar inte i år, de ersätts av kommande norska toppåkare. Hur går det till frågar jag mig? Undviker svenska skidförbundet frågan och stoppar huvudet i snödrivan för att slippa se och höra? Självklart påverkas norska dominansen av förutsättningarna med terräng i stora delar av landet som passar sig för skidåkning.

 

Varför inte resonera som så att när vi i landet inte har perfekta förutsättningar i form av passande terräng i våra folkrikaste delar av landet, då måste vi hantera det på ett sådant sätt att vi kompenserar med åtgärder som gör att även talangerna för skidåkning som säkert finns i Skåne, Blekinge m fl sydliga landskap också ges chans att bli bra skidåkare. Finns möjligheten?

 

Givetvis! Skidåkning går att bedriva även på sommaren med hjälp av rullskidor och glaciärer finns på sommaren. Det går inte att sitta på kansliet och vänta på att talanger skall stå på kö och anmäla sig med föräldrar i hasorna. Då blir inte urvalet det rätta och inte heller många att välja på.

 

Avsätt resurser till att finnas på högstadier och gymnasier i sydliga landskap och propagera för att pröva på rullskidåkning och locka med läger på kontinenten efter något års träning.

 

Göteborg har fått sin skidtunnel. Jag anar utan att veta att svenska skidförbundet inte har varit inblandad i projektet. Varför har inte Stockholm en skidtunnel? Sover ledningen för Vasaloppet under sommarmånaderna?

Med vinstmarginaler som är högre än Hennes/Mauritz undrar jag varför inte skidtunnlar sedan fem års tid finns i våra tio största städer? Kostar det mer att anlägga skidtunnlar än inomhushallar för skridskoåkning? Troligen inte!

Slappheten är total i organisationen. Finns det ingen som tar initiativ till kreativa möten med målsättning att kväva den norska dominansen?

 

 

Johaug bevisar hur tunn skidsporten är och speciellt på damsidan. Givetvis skall inte ettan i en internationell sport vinna med 1,30 min över dryga 40 min åkning. I löpning skulle det innebära att över mindre än 2 mil skulle segraren vara knappt två varv före segraren. Så går det inte till i stora internationella sporter där konkurrensen är stenhård. Segermarginalen i Göteborgsvarvet 2015 var 35 sek och då över ca 1 timmes löpning. Därefter kommer löparna in på ett pärlband med små tidsavstånd mellan atleterna. Och i löpning finns inget tillfälle för vila däremot i skidåkning borde margnalerna bli mindre eftersom det finns tillfälle för återhämtning. Möjligen ett något haltande argument.

 

I Lidingöloppet för damer över 10 km är segermarginalen 22 sek över ungefär samma tidsrymd. Således, varför kan inte europas övriga länder ta fram atleter som är någorlunda jämbördiga med den norska topptjejen? Polen m fl länder som har tillgång till terräng liknande den nordiska har en utövare av internationell toppklass.

 

Martin Jonserud Sundby tränar 1100 timmar per år och påpekar att skidsporten är en pytteliten sport. Om en simmare skulle träna så lite påpekar Martin så skulle inte det fungera på internationell nivå. Hur mycket tränar Sara Sjöström? Hur mycket tränar en fotbollspelare och ishockey spelare? I lagsporterna finns otroliga möjligheter till förbättringar för lag som för en tynande tillvaro på internationell nivå. Hur skulle ett lag som ex Malmö FF kunna förbättra sig internationellt om en tränare skulle dyka upp och börja träna laget som simmare?

 

Och när får vi se ett djuplodande reportage om hur den uppmärksammade SHL ligans toppar tränar i förhållande till individuella idrottare?

Jag hade tillfälle att träffa en sjuksyrra på en av Vårdcentralerna i kommunen. Dialog uppstod om sjukvårdens funktion varvid jag provokativt påstod att sjukvården fungerar alldeles utmärkt utom på Vårdcentralerna. Systern blev inte alls provocerad utan sa' " om vi bara slapp alla dessa individer som ringer till oss varje dag" så skulle vi fungera mycket bättre. Varpå jag replikerade: men det kan väl inte vara så många. Jo tydligen eftersom systern vidhöll att problemet var stort.

 

Eftersom jag fick förtroende för systern så uppfattar jag det som ett problem. Försöker respektive Vårdcentral lösa problemet? Kanske, kanske inte. Troligen består gruppen mäniskor som söker sjukvård, möjligen i onödan, av oroliga och sköra människor. Ofta ensamboende med få sociala kontakter.

 

Några enkla lösningar finns inte. Men Vårdcentralen har arbetsplatsträffar varje vecka. Och säkert finns det inom gruppen anställda många kreativa tankar för att göra centralen mer tillgänglig för de som mest behöver komma under behandling. Eller diskuteras inte problemet? 

 

Är gruppen oroliga människor inte mottagliga för information i grupp? Kanske de inte ens kommer vid en inbjudan.

Är de så fixerade vid läkarens kompetens att kunna lösa deras triviala vardagliga problem att de alltid måste träffa en läkare?

 

 

 

I ett inslag i Värmlandsnytt i går intervjuades Färjestads tränare Tommy Samuelsson och spelaren Gulasch. Båda betonade att aggressiviteten måste bli bättre och att det kommer att visas redan i kvällens match mot Malmö. Tyvärr följde inte reportern upp påståendet hur aggressiviteten skall bli bättre. Det hade varit intressant att höra.

 

I senaste matcherna mot Skellefteå, Brynäs och HV har målfabrikationen inte varit på topp. Förklaringen är enkel. För att producera mål krävs spelövertag och att laget tillbringar en stor del av matchtiden i anfallszon. För att så skall ske måste varje spelare vara starka skridskoåkare. Även en relativt oinitierad betrakatare av ishockey ser att Färjestad övergläns i skridskoåkning av topplagen i SHL. 

 

Lag som Frölunda, Brynäs och Växjö har insett att något måste förändras i träningskonceptet för att kunna ge Skellefteå en match om SM titeln. 

 

Jag är förvånad över att en så rutinerad tränare som Samuelsson inte verkar kunna ta tag i laget och driva träningen i en riktning som gör att laget kan konkurrera med de bästa. Så verkar inte ha skett de senaste månaderna medan topplagen har ångat i från med träningen.

 

Serien börjar nu utkrisallisera sig och tyvärr tyder senaste utvecklingen på att Färjestad allt mer tappar mot andra lag. Tipset blir att Karlstadspubliken troppar av när placeringen i tabellen halkar ner mot de nedre regionerna.

 

Ett av de mest aningslösa och ensidiga reportage råkade jag bevittna i dagens Värmlandsnytt. Reportaget handlade om att älgjägare har rätt att till Länstyrelsen inkomma med ansökan om skyddsväst till älgjägarens hund.

 

Och reportaget innehöll ett exempel på en stackars hund som blivit utsatt för ett vargangrepp och som är fullt naturligt att högre stående rovdjursarter angriper lägre stående varelser. Skall alla ekorrar osv ha rätt att till länstyrelsen inkomma med bidrag för någon form av skydd mot högre stående rovdjur?

 

Ger man sig in i leken får man leken tåla brukar vara en gångbar slogan. Och älgjakten betraktar jag som en lek med naturens krafter. Aningslösa älgjägare verkar vara ute efter att sätta naturens krafter ur spel. För att på naturens bekostnad skaffa sig fördelar. Låt vargen sköta en del av balansen i naturen genom att decimera älgstammen och räcker inte det bör kommunala älgjägare sköta övrig avskjutning.

 

Hundar är ett trevligt sällskapsdjur som skall användas till promenader och lekar med husse och en del andra tjänster i samhället inte att hjälpa till att jaga försvarslösa vargar som skjjuts av människan.

Att ytterligare ett terrordåd skulle inträffa i Sverige inom en snar framtid är inte helt osannolikt. Och om det som de flesta tror osannolika skulle inträffa hur skulle samhället se ut efter ett sådant dåd? Det går givetvis och skulle vara nyttigt för att maximala åtgärder skulle vidtas för att förhindra ett dåd att spekulera i vad det värsta dådet skulle kunna vara och vilka reaktioner det skulle kunna ha bland allmänheten. Om det värsta skulle inträffa att ett dagis skulle drabbas och små barn skulle vara offer vad skulle det få för åtgärder och förslag från politiker?

 

För att förhindra att terrordåd inträffar kommenderas poliser ut på gatorna. Troligen för att fler ögon kan upptäcka vad ringa ögon ser. Varför inte i förväg försöka att ännu mer säkerställa att terrordåd inte  skall inträffa genom att ännu fler ögon kommenderas ut på gatorna. Ex genom att mobilisera hemvärnet. 

 

Och som jag tidigare hävdat varför läggs så mycket resurser på vapenslag som är lämpade för att skjuta på fientliga flygplan och invasionsstyrkor i stället för att skydda befolkningen för vad som faktiskt är verklighet i nuläget nämligen idologiskt övertygade grupper som vill förstöra nuvarande samhällsordning? Och som alla är eniga om är svåra att över överskådlig tid  komma till tals med. Rysslands politik kan ändras över en femårsperiod till att vara vänlig mot sina grannar men att utrota jihadister, går det?

 

Politiker försöker att förhindra att terrordåd skall inträffa främst genom att bygga upp institutioner som genom avlyssning och annan informations inhämtning skall säkerställa att det värsta inte inträffar. Men betydligt starkare åtgärder när det västa har inträffat brukas i regel. Kommer då hemvärnet att patrullera gatorna? Och kommer resurser att satsas på fysisk övervakning av det mest känsliga i samhället, dagis och skolor?

 

Vad vi i går trodde var omöjligt kan visa sig möjligt i morgon.

 

 

 

 

Hur skall landslaget förbereda sig inför EM i Frankrike om sex månader? Och hur bör förbundskaptenen agera?Första åtgärden borde vara att ta ett starkt träningsgrepp om de som kommer att bli aktuella. Dvs komma överens med spelarna att det fordras extra träningsinsatser  utöver träningen på klubbnivå om vederbörande är med på att prestera ett överraskande resultat för laget. Ex måste löpförmågan förbättras och den individuella styrkan. Två löppass i veckan i form av korta intervaller ex 100 x 100m som slutmål första veckan i juni. Då fordras det att spelarna börjar nu med ett test vad var och en förmår för att succesivt höja förmågan till en vecka före första match. Sex till åtta utvalda styrkemoment med tonvikt på spänst kompletterar löppasset. 

 

Sedan kommer vi till speltaktiken. Teori genomgångar på ett tidigt stadium ex i samband med julhelgen. Hamren skall förklara att bolltrillandet på egen planhalva är första målsättningen. Minst åtta moment med upptill 20 säkra passninger inom ramen för nittio minuter bör vara målsättningen till att börja med. Vissa spelare ex fyra st skall specialisera sig på krossbollar från egen planhalva till mitten av motståndarens ytterlinje. Andra skall ha som specialitet att slå en 20 meters passning i form av en hård bredsida till en specifik punkt på motståndarens mittenhalva.

 

När passningssäkerheten har infunnit sig på egen planhalva skall målsättningen vara att flytta upp spelet i vissa sekvenser på motståndarens planhalva. Dette låter sig självklart inte göras med lätthet efter som vi möter kvalificerat motstånd. Med utan höga målsättningar inga framgångar. 

 

Fasta situationer tränas vid samlingar och här tror jag att träningen överdrivs. Fasta situationer behöver egentligen inte tränas på plan utan kan med fördel förklaras med teorilektioner.

 

Och sist men inte mnst förklara att nu överger vi 4-4-2 utan laget skall förflytta sig efter hur spelet utvecklas och det är då den stärkta löpförmågan kommer laget tillgodo. Och fowards skall inte stå och vänta på inlägg utan löper med från försvar til anfall. Hela laget försvarar sig och hela laget går till anfall.

 

 

Hur roligt kan det vara att spela fotboll om jag nästan aldrig får stöta i bollen? Så måste flertalet i det svenska laget ha tänkt under danmarksmatchen. Men dom är vana.

 

Numera går det att mäta hur långt en spelare springer på plan under en match. Jag efterlyser statistik på hur många inkast Sverige gjorde och i hur många procent av inkasten som resulterade i förlorad boll. Samma sak vid målvaktens utspark.

 

Hur många passningar i följd lyckades Sverige med? Där kan statistikerna dela in i intervallområden ex över 15 st passningar i följd, mellan 10 - 15 osv. Målsättningen borde vara inför en match att laget levererar ex 8 st passningssekvenser som innehåller över 15 passningar i följd. Varför en sådan målsättning? Jo då säkerställer lagledningen att inte motståndaren tillåts dominera spelet. Chanser till nackdel för egna laget uppstår då motståndaren har bollen. Jag har aldrig hört någon lagledning levrera en sådan taktik inför en match. Vad jag hör är detta ständiga prat om 4-4-2 och så ser jag pärmar som det bläddras i inför byten i 90 matchminuten. Finns det mer eller mindre bollsäkra spelare? Det är förstås sådana spelare som skall bytas in inte prat om defensiva eller offensiva spelare.

 

Och varför är det bra att trilla boll, jo som i Danmarksmatchen så jagar svenskarna Danska spelare och i ivern att ta bollen från motståndaren drar laget på sig frispark på frispark. Hur ser den statistiken ut 5 - 42? Och målchanserna ökar och försvarsspelarna blir trötta över att ständigt behöva mobilisera kraft inom eget straffområde dessutom ökar risken för hands och fällningar.

 

Om nu motståndaren är skickligare och kan behandla bollen på ett smartare sätt ja då kan det vara befogat med igelkottstaktik men då måste den utföras på konsruktivt sätt med målsättningen få frisparkar och att inte jagandet efter bollen tar för mycket kraft således smarta positioner. Så uppfattade jag inte att svenska laget utförde matchen utan jagandet resulterade i ständiga frisparkar  alltså spelarna kom in i positionerna för sent på grund av ödslande med för snabba och långa löpningar tillföljd av dåligt positionerande.

 

Har vi den smartaste förbundskaptenen inför EM i Frankrike?

 

 

 

Sämsta jag skådat ett svenskt landslag prestera. Jag räknade till en sekvens med mer än tio passningar inom laget över de nittio minuterna. Det kunde lika gärna ha blivit 2 - 5. Den individuella skickligheten hos 9 spelare når bottenbetyg. Isaksson är målvakt och kan inte jämföras med utespelare annat än vid utsparkar och att sätta igång spelet och där är Isak ungefär lika dålig som alla andra målvakter. utom Neuer som är en bollbegåvning.

 

 

Zlatan är förstås outstanding. Men varför kan inte ett svenskt landslag hålla i bollen mer än några tio sekunder. Borde gå mot ett mediokert lag som danskarna. Bollmottagningen är under all kritik. Och att göra sig passningsbar är det för svårt på grund av motståndarens skicklighet eller blir hjärnan snabbt uttröttad efter några få minuters spel? Sverige kommer att bli lika förnedrade i EM som Malmö blivit i Champion Ligan. Vad beror det på att svenska fotbollspelare inte är som andra nationers i övriga europa några undantagna som finland och norge som är ungefär som vi?

 

 

Zlatans frisparks mål var fotbollsgodis likaså hans snabba förflyttning inom straffområdet för att göra sig omarkerad och få utrymme för att smeka bollen i mål. Således måste förflyttning komma dit bollen är tänkt att spelas av en medspelare. När skall Hamrin m fl börja fundera på den tekniska finessen?

I dag när jag satt och värmde upp på Kaisern skrattade jag till när jag vände mig till vänster och tittade ner mot det mörka hörnet i Wåxnäshallen. Det var där Enhörningen började sin karriär. Jag avslutade läsningen av boken i går. En bok som inte låter sig läggas undan när jag väl hade börjat läsa den. Underhållande och spännande rakt igenom. Som jag upplevde det ytterst få sidor med dött innehåll om ens några. Och vilken otrolig story men med ingredienser som kan komma och möjligen har överenstämt med verkligheten. Kanske rent av verkligheten kan komma att överträffa historien. Ständigt uppdakas nya otroliga dopingfall. Och hur kan Sebastian Coe ha suttit och betraktat fusket i sju år?

 

Bröderna Karlssson måste ha haft roligt och samtidigt jobbigt att färdigställa ett digert arbete. Jag anar att tankarna under skrivperioden inte många ggr ha vilat från hur de skulle få till det i avslutingen av storyn. 340 sidor med många ord på varje sida och breda sidor. Lättläst!

 

Jag önskar lycka till med försäljningen och det skall bli jätte spännande att vänta på att min favorit Magnus Utvic skall recensera boken i Morgonsoffan någon kommande tisdag. Han är sportintresserad även om fotboll är hans grej och jag vet inte vilka kriterier han har för att ta upp vissa böcker. 

 

Boken kan vara en grej att rekommendera till ungdomar på friidrottgymnasierna och övriga atleter också.

 

Mitt betyg blir en fyra.

 

Går det för Europas politiker att få ordning och reda på människors drömmar om ett bättre liv? Jag tror det inte. Människor kommer att ta sig till EU även om Dublinförordningen slopas och ersätts med ett annat system. Människor vill inte sitta internerade I åratal i vänta på att deras asyl ansökningar skall behandlas. 

 

Situationen är redan utan kontroll och kommer att bli ännu värre. Hur skall ett system kunna hindra flyktingströmmen över haven och vad har politikerna för svar på att inte öppna landgränsen över ex Turkiet till Europa? Människor kommer att ta sig fram oavsett taggtrådar och system. Hur skall greker och turkar kunna hantera människorna som kommer till Lepos. skall de samlas där i månader i vänta på fördelning till Europeiska länder? Total omöjligt!  Utan människor kommer att ta sig dit där de har information om att det är bäst att vara.

 

Hur skall problem länderna i Europa kunna hantera tio ja hundra kanske tusen fler flyktingar än de i dag tar emot.

Skall Estland som i dag tar emot tio ta emot 100 eller 1000 ? Litauen, Lettland, Rumänien, Tjekien, Slovakien m fl.

Kommer människor att stanna i länderna? Givetvis inte. Löfven m fl har det hela utom kontroll oavsett system.

 

Nu har svenska medier slutat att informera om lägren i Frankrike där människor samlas för att kunna ta sig till Storbritannien. Hur ser det ut i Italien? Har båtarna över den delen av Medelhavet slutat att komma? Det enda vi vet är att nya situationer kommer att uppstå som är utanför politikernas kontroll.

 

Lösningen på problemen med flyktingströmmar är att världens krisländer slutar att bråka och  skapar utbildningssystem likt de civiliserade. Och när sker det? Israel/Palestinakonflikten har pågått i snart 70 år. 

 

 

Investera i bostäder och infrastruktur hörs i varje politisk debatt i dag. För att nå europas lägsta arbetlöshetsnivå 2020 krävs investeringar. Men hur skall det gå till praktiskt? Bostäderna skall dessutom vara billiga så att fler kan finansiera sitt boende. Politikerna måste i så fall styra de privata bolagen i byggprocessen för att uppnå målet billiga bostäder och hur många bostäder som skall kommenderas fram under en viss tid.

 

Hur skall det praktiskt gå till att sätta igång investeringsprocessen i bostäder i landet? Vänstern m fl uppfattar jag som företräder statlig lånefinansiering. I dag har vi inget bolag som i statlig regi bygger bostäder. Staten äger inget bolag som de kan kommendera att bygga bostäder och lätt överföra lånade pengar till, till killnad mot Trafikverket som prioriterar vägbyggandet. Dock finns det en mängd privatägda byggbolag av varierande storlek. Alltifrån Skanska och NCC till lokala småskuttar. 

 

Staten skall låna och sedan portionera ut lånebeloppen till privata bolag för att de skall sätta i gång byggandet eller starta eget statligt bolag. Det senare långt i från verkligheten. Processen med ökad statlig inblandning verkar minst sagt öka det byråkratiska krånglet som redan i dag anses behövas reformeras inte minst på kommunal nivå. 

Kommunerna bygger bostäder genom kommunala bolag som har som målsättning att bedriva lönsamma affärer på marknadens villkor. I Karlstad bygger KBAB ca 150 - 200 bostäder per år på marknadens villkor. 

 

Är det meningen att investeringar i statligt kontrollerade affärer inte skall agera marknadsmässigt? Hur går det då med övriga bolag som tvingas gå med förlust för att följa det statliga byggandet. Verkar som moment 22. Och hur pass insatt är väljaren i argumenten för och emot statliga investeringar i bostäder? Minst sagt förvirrande och komplicerat.

Nu är det högsäsong för politiker att skriva vackra ord om hur jobben skall bli fler. Fler människor kommer till landet än någonsin och då är det högkonjunktur för jobbskapande åtgärder bland politiker. i valrörelsen höjde Löfven rösten från talarstolar runt om i landet att utbildning i kombination med praktik skulle skapa 30 000 jobb för ungdomar som saknade gymnasieutbildning. Ett år senare rapporteras att av detta har blivit ett jobb. Efterfrågan har saknats. Hur skall jobbskapandet i en handvändning kunna revoltioneras för de tusental som nu kommer och som inte annat vill än att arbeta och bidra till sin försörjning?

 

Matchning fungerar dåligt på svenska arbetsmarknaden. Företag efterfrågar arbetskraft men hittar inte rätt kompetens. Dagligen ger nyheterna exempel på kvalificerad arbetskraft som väller in i landet men som kommer att bo på flyktingförläggningar i åratal. För gemene man/kvinna borde den naturligaste vägen vara att personerna efter registrering snarast efterfrågades av näringslivet.

 

Enkare jobb måste skapas. Skall vi ute i samhället se människor med spade och sopkvast putsa gatorna från skräp? Skall kommunernas maskinpark ställas i träda till förmån för handkraft? Och hur skall en sådan omvandling finansieras? Miljöpartiet har i dag en debattartikel om hur fler enkla service jobb skall kunna skapas utöver de ruttjänster som regeringen för ett år sedan ville slopa. Jag upplever att politikerna pratar om att gamla jobb skall åeruppstå. Springchasen skall ersätta allmänhetens bärande av COOP och ICA kassar och till och med att i hemmet plocka upp varorna och sätta på plats i kylen medans familjen ägnar sig åt att natta barnen. Skall även sagoläsandet ske med rutarbetskraft.? Ja, arbetsuppgifterna är många. 

 

I Downtown Abbey är närmast en pluton sysselsatt med att serva familjen på slottet. Så kan det bli i fortsättningen eller hur har politikerna tänkt sig?

 

Skönt att intervallträningen nu är vetenskapligt belagd som varande den mest effektiva träningsmetoden för att uppnå maximal effekt i fråga om fysisk kapacitets uppbyggnad av kroppens funktionalitet beträffande uthållighet. Från och till har olika träningsmetoder förordats av olika tränargurur inom uthållighetssporterna. Dock har jag förstått att intervallträningen alltid har varit med som en komponent dels i uppbyggnadsperioden men också som en viktig komponent i slutfasen när resultat skall åstadkommas.

 

Jag har själv aldrig haft förmånen att få träna kontinuerligt under en längre tid beroende på mentala svagheter i form av för lite tålamod. Dock under vissa träningsperioder under höst och vinter har jag lyckats få kontinuitet i träningen och då med blandade inslag av intervall och längre distans pass. Repetitionerna i intervallerna har varit för få och längden på distanspassen inte tillräckliga. För att nå bra längd på distanspassen och tillräckligt många repetioner i intervallerna för att nå toppprestationer fordras förstås en längre sammanhängande period av många års träning utan avbrott av skador. Det är  få förunnat att ha förmånen att kunna nå en sådan målsättning.

 

I dag har vi i landet några medeldistanslöpare som verkar ha dels den mentala styrkan och dels den fysiska kapaciteten att kunna tåla hård träning under längre perioder. 

 

Önskvärt vore om firiidrottsklubbarna i landet kunde inrikta verksamheten på ett ihärdigare arbete avseende att rekrytera speciellt medel och långdistans ämnen. Men då gäller det att ha intresserade individer som bedriver rekryteringsarbetet i nära samarbete med gympalärarna i skolorna.

 

Landet har ett klimat som lämpar sig för löpträning året runt och bättre kommer det att bli eftersom jordens medeltemperatur är i stigande. Långa distanspass i temperatur kring nollan och på grusvägar och stigar som det finns en uppsjö av överallt i landskapet är den bästa uppbyggnadsträningen. Inomhushallar för kompletterande styrke och intervallträning om nu klimatet blir för hårt finns det gott om.

 

Vi har de bästa förutsättningarna så nu gäller det att friidrottsförbundet och regionerna tar vara på de intäkter motionsloppen genererar och skapar europas bästa medel och långdistans elit.